30/9 RunKeeper

Testade ännu en iPhone-applikation som heter RunKeeper. Den håller koll på bla distans, tempo och positionerar en med den inbyggda GPS:en. Den verkar funka ganska ok men jag tycker att iPhonen är för stor att springa med. Jag skulle dock kunna tänka mig använda den på armen eller styret när jag cyklar. Nackdelen är att man hela tiden måste ha en bra signal så ute i skogen funkar den inte. Den största fördelen tycker jag är att man får upp sin rutt på en karta både under och efter passet. Här är min lunchrunda i centrala Malmö.

En lunchrunda är kanske inte så intressant men en pubrunda hade varit lite mer spännande att kartlägga. Man startar RunKeepern när kvällen börjar. När man sedan vaknar med tungt huvud dagen efter kollar man av den och ser var man varit. Man kanske har varit över i Köpenhamn utan att veta om det? Detta är kanske inga siffror man egentligen vill veta även om jag älskar statistik. Kilometertiden lär ju inte vara mycket att skryta med och lägga ut på bloggen.

Nej, nästa krogrunda så får RunKeepern stanna hemma, det man inte minns har aldrig hänt ;)

29/9 Träningsuppehåll

Den här förkylningen gör att jag får ta ett ofrivilligt träningsuppehåll. Det gör mig egentligen inte så mycket för jag hade ändå funderat på att ta det lite lugnt denna veckan. Jag har ju haft två ganska intensiva veckor nu med två lopp på rad.

Förkylningen är inte värre än att jag kan jobba och jag hoppas att jag ska kunna träna till helgen igen. Då har jag fortfarande 4 veckor kvar till New York som jag kan boosta mig i form med. Det kommer bli mycket intervaller och snabbdistans, längtar redan och känner mig enormt motiverad att få ösa på igen.

Tills dess tar jag det som sagt lugnt. Jag ska försöka få gjort lite saker som halkat efter nu när jag tränat och sprungit mycket. Jag ska börja med att lägga lite golv. Om man tittar bilden så ska det här golvet gå utmärkt att träna på. Borde det inte gå lika bra att lägga benet på en stol?

28/9 Dålig

Nu har förkylningen brutit ut ordentligt. Har antagligen haft feber i natt. Jag har ringt jobbet och sagt till att jag nog inte kommer till kvällsskiftet. Jag är på benen men jag känner mig lite tung i huvudet och har ingen feber just nu. Ska försöka kurera mig lite och se om det blir bättre.

Angående helgens äventyr så stod det även 2 st innebandymatcher på agendan. Jag och min löparkompis skulle vara nere i Malmö till kl 10:00 morgonen efter Lidingö. För min del var det inte så viktigt men utan min kompis hade vi ingen målvakt.

Efter loppet åkte vi till en lånelägenhet i centrala Stockholm. Fick duschat och gick ut och åt en massa skräpmat. Jag var hungrig som en häst och satte i mig 3 hamburgare med plusmeny. Sedan blev det en stor kaka och en gainomax på det. Jag kunde ätit mer men då hade jag nog blivit dålig.

Kom i säng 20:00 och sov 6 timmar till 02:00. Turades om att köra ner till Malmö och landade i Kävlinge vid 08:30. I min bil hade jag redan innebandykläder och klubba så jag åkte vidare in mot Malmö. Jag hade ju lite tid tillgodo så jag åkte förbi mina föräldrar som bjöd mig på en brakfrukost. Tack för den!!

Jag kom till matchen strax innan 10:00 men jag hoppades att få slippa spela. Bihålorna gjorde ont och jag kände mig inte alls på G. Dessutom var benen väldigt stela så jag tror det hade varit svårt att få liv i dom. Till min stora lättnad så var dom redan 2 fulla kedjor så jag slapp spela. Men jag var på plats och min kompis satt redan i målet. Starkt jobbat Fredrik!!

Gissa vilken väska som är min? ;)

27/9 Lite statistik

Jag hittade en hemsida jag aldrig sett innan. Den heter resultatjakt.se och där fanns en del intressant statistik över Lidingöloppet. Det är bara att söka på sitt namn så får man upp en massa roligt om man nu gillar statistik. Själv är jag en statistiknörd :)

Det fanns en fördel med att starta sist. Detta medförde att det inte fanns någon snabb löpare efter mig vilket gjorde att jag inte blev passerad av en enda. Det slog mig faktiskt när jag sprang också att det aldrig var någon som susade förbi mig. Ganska cool statistik när det sedan står att jag sprang om 3925 löpare!! Måste seeda mig nästa år!!

27/9 Dåliga odds

Igår skulle jag upp och springa Lidingöloppet. Jag hade dagarna innan haft lite känningar i mitt ena knä vilket oroade mig. Det blev inte bättre av att jag på fredagskvällen började känna mig förkyld och lite täppt.

Jag vaknade 03:30 för att hinna upp till starten i Stockholm. Det var inget roligt uppvaknande för mina bihålor hade nu svullnat igen helt. Tog mig ner och åt troget min gröt medan jag funderade på att helt enkelt lämna skorna hemma för att åka upp utan att springa. Jag skulle åka med en kompis som också skulle springa så att stanna hemma helt var inget alternativ. Förnuftet sa mig helt enkelt att jag bara skulle skita i detta för en förkylning ska man ha stor respekt för i samband med min sjukdom. Immunförsvaret kan flippa ut och ställa till det ordentligt i kroppen.

Efter diverse huvudbry och Otrivinspray tog jag ändå med mig skorna och åkte iväg till Kävlinge för att möta upp med min löparkompis. Vi hade en bra resa upp och kom fram i god tid. Bihålorna hade släppt lite och jag bytte om till löparkläder, någonstans fanns det en vilja att springa trots allt. Hämtade ut nummerlappen och promenerade upp till starten. Det kändes inte riktigt bra nu heller. Lite yr och kallsvettig började jag ändå värma upp. Jag startade i sista gruppen och kände mig ganska miserabel. Det här skulle ju vara ett trevligt lopp och jag ville bara hem.

Starten gick och min plan var att hålla pulsen låg för att inte överanstränga mig och blev det konstigheter i kroppen skulle jag bryta loppet. Fick igång kroppen efter någon kilometer och då hittade jag helt plötsligt känslan. Jag började växla upp och öste förbi folk. Näsan rann så jag sprang och snöt mig hela tiden med en bit papper jag fått av en korvgubbe vid starten.

Kilometrarna rullade på och det kändes bättre och bättre. Det var trångt och jäkligt men nu ville jag ju springa om folk. Körde på i omkörningsfilen och självförtroendet växte och växte. Det gick ju bra trots allt, jag svettades dock enormt så jag var noga med att fylla på vätska vid varje tillfälle.

Backarna kom och jag bara fortsatte ösa på och sprang om folk. Blev lite irriterad i utförslöpen när jag ville dra på för det tog bara stop hela tiden då folk höll på att bromsa sig ner för backarna med dom här förbannade stämstegen. Detta resulterade i att jag fick ta många turer ut i skogen för att hålla farten uppe. Lite läskigt med tanke på alla rötter, stubbar och stenar. Jag såg också många otäcka fall när andra löpare trampade fel så jag fokuserade verkligen blicken på var jag satte fötterna.

Första 20km gick riktigt lätt och efter ett tag kom jag fram till den ökända Aborrbacken. Jag dundrade upp för den i ganska bra tempo och klappade mig själv på axeln för alla benpass jag kört på gymmet. Här fick verkligen vader och lår jobba och det var en skön känsla.

Det fortsatte rulla på och när det var 2km kvar kom ett riktigt as till backe. Jag lackade ur lite när jag såg den för jag trodde att det var slut med backarna. Det gav mig dock gott om bränsle att ta mig upp för den och jag drog också den i helt ok tempo. Uppe på backen såg det ut som ett mindre slagfält. Det låg folk i skogen till höger och vänster med kramp och skador. Själv kände jag att mina ben nu var ganska slut. Vaderna började krampa så jag försökte slappna av och bara rulla på. Det funkade och jag kom fram till sista kilometern med ny energi.

Nu gick det lätt och när jag kom fram till det breda fina upploppet fick jag till en bra spurt. Jag såg en kille med hyffsat tempo längre fram som jag tog sikte på. Drog förbi honom och till min lycka så svarade han på mitt ryck och sprang om mig igen. Jag hade dock lite till att ge så jag spöade honom strax innan målet. Det kändes bra, jag älskar spurta!!!

När jag kom i mål släppte en massa spänningar och jag satte mig ner och började skratta. Jag konstaterade hade det är fantastiskt vad man kan göra med kroppen trots allt. Mitt huvud dunkade och bihålorna brände med det gjorde absolut inget nu. Snytpappret jag fått av korvgubben hade jag fortfarande i handen, det var ingen trevlig syn.

Jag klockades på 2:41:04. Tiden säger mig inte så mycket men jag är väldigt stolt över min prestation. Jag har aldrig sprungit så långt som 30km innan och det gick ju bra trots allt, mina knä fixade också alla backarna galant. Hade jag varit frisk och kunnat seeda in mig i en bättre startgrupp kunde jag nog fått en bättre tid. Nu var det ju heller ingen "seriös" satsning jag gjorde utan jag tog det mer som en genomkörare inför NY. Jag kan nog konstatera att jag snart börjar närma mig maratonform......lite träning till bara så ska det nog gå vägen.

Vill passa på att tacka Fredrik för en trevlig helg och gott sällskap. Förlåt om jag var lite pessimistisk på vägen upp ;)
Vi får väl göra en ny satsning 2010?

25/9 Vilka mesar!

Jag hade en diskussion med mina kollegor på lunchen om vad vi alla skulle göra i helgen. Först gick vi igenom Lidingöloppet och konstaterade att det säkert är ett tufft lopp med mycket backar. Det var ingen som avundades mig angående detta utan alla var väldigt glada över att dom inte skulle stå på startlinjen imorgon.

Jag frågade sedan vad dom skulle göra. Det visade sig att hela gänget skulle minsann ut och spela golf tillsammans.
- Men oj, då får ni ju också lite motion, vad kul!!
När jag sedan hörde vilken bana det var så gick det upp för mig att dom också skulle få uppleva lite backar. Även om banan ligger i platta Skåne så kan det luta en aning.
- Nu får ju ni också lite backträning.....toppen!!!

Efter detta gav dom mig en lite skamsen blick och då kröp det fram att det var lite väl mycket backar så dom hade hyrt ett gäng golfbilar!!!
- Ni har ju för sjutton inget handikapp mer än det ni spelar på!!.....sedan fortsatte jag att håna dom ett tag till och dom kände sig nog ganska dumma men jag kunde bara inte låta bli.......Vilka mesproppar!!!

25/9 Något konstigt

Fick igår en konstig känsla i ena knät. Det gör inte ont men det "maler på" och värker lite. Vet inte riktigt vad jag ska tro om det men jag började med Voltaren igår i förebyggande syfte. Jag kör med både kräm och tabletter. Det känns inte riktigt bra med tanke på att det är Lidingöloppet imorgon.

Jag fortsätter hursom att kolhydratladda och ser fram emot loppet. Det gör inte ont när jag springer eller nåt så jag tror inte det är så farligt. I värsta fall bryter jag loppet om knät börjar strula för mycket, vill inte riskera något. Tanken är ju att jag bara ska ta det lugnt och njuta av loppet så det ska säkert gå bra ändå. Dom lovar ju dessutom 20 grader varmt och strålande sol i Stockholm under helgen så det bådar ju gott.

Angående kolhydratladdningen så har jag nu gått över från bilar till Vitargodrinkar. Funderade på att testa kondisbitar. Det låter ju bra med kondition på bit :)

24/9 Där kom.....

...min leverans med kolhydrater. Bara att börja ladda! Jag kommer gasa upp för Aborrbacken på lördag. WROOOM!!!

24/9 Lite irriterad

Jag fick inte riktigt ut vad jag ville av gårdagens innebandypass. Lite irriterande när folk inte tänker på andra än sig själv och ser till att komma i tid när man har alla västar och bollar. Istället kommer man inlunkande en kvart för sent som om inget hänt. Det är lite surt när man sätter av nästan hela kvällen för detta och inte får ut det man vill. Jag har ca 6mil att köra tur och retur och vill gärna spela en hel timme och inte 45min för att sedan åka hem igen. Saken blir inte bättre av att folk inte kan byta trots att dom är trötta och spelar promenadbandy. Nej bättring!!!

Jag fick trots allt sprungit en del. Det var inte alltid så genomtänkt men det var inte meningen heller, huvudsaken var att jag fick springa. Jag fick nog inte till 16 idiotintervaller men det blev säkert minst 8st. Kroppen svarade också fint och jag hade bra tryck i benen. Jag tycker innebandyn är ett riktigt bra alternativ till löpningen trots att det är en sport från helvetet, som Anna så bra beskrev det. ;) Man använder så mycket andra muskler än i löpningen, benen får lite "vila" från springandet trots att man kör dom hårt.

Nu kommer jag ta det lugnt idag och imorgon. Jag har en tuff helg med 2st innebandymatcher på söndagen och på lördagen blir det 30km backträning i Stockholm.

23/9 Kombinerar

Min planering säger mig att jag idag ska köra 16st korta "idiotintervaller". Jag vågar mig dock inte på detta än även om jag har glöden tillbaka i benen. Därför blir det en kombination av styrketräning och innebandy istället.

Styrketräningen är redan avklarad, har precis varit på gymmet och kört ett ganska tufft pass med fokus på benen. Det kändes riktigt bra idag, det fanns gott om styrka och jag känner att mina ben vill springa med mig igen. Toppen!

Mina favoritmaskiner för att träna benen.

Nu laddar jag om för kvällens innebandyträning och ikväll får dom se upp. Jag kommer köra mina "idiotintervaller" på planen. Med eller utan boll det kvittar, jag springer som en galning ändå. Först blir det en date med foamrollern och sedan ska "hooken" på klubban fixas lite så skotten sitter där dom ska.

Tips! För att få till en bra hook kan man värma den i en gammal brödrost.
Bocka sedan och kyl av i kallt vatten.

22/9 Kändis på jobbet

Jag hamnade med på ett hörn i vår företagstidning. Den trycks i 4000 ex och går ut till anställda, kunder och företag i regionen. Kul att bli lite uppmärksammad!

Jag tillhör en liten produktionsenhet på ett större företag. Dom flesta känner inte mig så bra men dom vet att jag har ms. När man ligger inne på sjukhus så sprider sig ryktet snabbt.
Jag har hela tiden varit öppen med sjukdomen men jag är lite rädd för att många ser mig som "den där killen med ms". Känns inte riktigt bra men nu tror jag att jag kan få bort den där stämpeln lite. Förhoppningsvis kommer dom tänka på mig som "den där knasbollen som springer maraton istället". Känns bra mycket bättre!

Nu ska jag ju bara få till ett maraton också ;)

21/9 Återställd

Kanske inte helt återställd men nästan. Jag är alltid lite nojjig efter en sådan ansträngning som jag gjorde i helgen. Är kroppen ok? Har jag skadat mig eller överansträngt mig på något vis? Typ sådana frågor och jag vill gärna veta så fort som möjligt om allt är som det ska. Vill absolut inte skada mig mer i år så jag är uppmärksam på minsta lilla sak.

Vill slippa detta!

Idag blev det därför en tur till gymmet för att göra en besiktning av mig själv. Sprang 5km på löpbandet. Valde löpbandet för jag ville ha ett skonsamt underlag. Första 4km gick i 5:00 tempo och sista kilometern ökade jag till 4:20. Blev nöjd med resultatet, allt var som det skulle. Kanske lite ansträngt ovanför knäna men det fanns absolut inget som gjorde ont eller kändes mysko på något vis. Skönt!!!

Sedan blev det mitt vanliga "all around" styrkepass för alla muskler mellan midjan och huvudet. Jag hade inget fantastiskt pass men allt var ok och det var det viktigaste. Avslutade sedan med stretch och lite rehabövningar jag fått av min naprapat. Jag fick ut vad jag ville med kvällens pass och kunde konstatera att jag gick igenom besiktningen utan anmärkning. Nu blir det en omgång med foamrollern innan sängdags....natti natti!!

20/9 Lite sliten

Det känns lite som att jag festat i 3 dagar efter gårdagens urladdning. Jag tog också min bromsmedicin efter loppet igår och det var nog inte så lyckat när kroppen var körd i botten. Sov konstigt hela natten, kroppen ville sova men gick på högvarv ändå, jobbig känsla. Det har dock blivit bättre under dagen. Har varit inne och ätit en god brunch på Retro i stora staden. Sedan har det blivit rodelläge i solstolen ute på trädäcket, börjar så smått bli människa igen nu. Humöret har det dock inte varit något fel på. Jag är så förbannat nöjd med gårdagen och även om jag känner mig mörbultad så har jag inte ont någonstans vilket också glädjer mig.

Lite mer om loppet.......

Förra året startade jag längst bak i fältet men detta året siktade jag ju lite högre så jag ställde mig i mitten. Starten gick och som vanligt skulle alla vara först och drog på ordentligt. Själv så höll jag mig ganska lugn den första kilometern innan jag började växla upp. Min arbetspuls på en halvmara brukar vara ca 165-168 men den var jag inte uppe i än så jag började gasa på och kroppen sa bara , ja ja JAA!!! Jag la mig på ett 4:10 tempo och började dra om lite folk, loppet började sprida ut sig och jag kom in i ett skönt flyt. Jag tänkte på Staffans tips om att fokusera på andningen och steget och det kändes underbart. Fortfarande så var jag inte uppe i rätt puls, låg på 162 och ökade lite till så jag kom upp på 165. Nu var jag nere på ett 4:00 tempo och det gick riktigt lätt och skönt.

Nu fick jag en underbar känsla i kroppen. Sprang om ännu mer löpare till skön musik i iPoden. Jag sprang och smålog och fick rysningar längs ryggraden för det var bara så skönt. Flytet fortsatte och första milen avverkades på 42:50. Nu började benen bli lite trötta så jag beslöt mig för att ändra löpstilen lite. Under ca 1km började jag rulla mer över foten och gjorde hälisättningar. Detta var riktigt lyckat för när jag tog vid min riktiga löpstil igen så var mina muskler tillbaka med ny energi. Drog i mig en Squeezy och fortsatte springa förbi folk. Nu sprang jag helt ensam under någon kilometer i ett bekvämt 4:30 tempo.

Vem där?

Efter ett tag hörde jag ett flåsade i ryggen. Det var en spanjor som kom springande på lätta ben. Han öste förbi mig lätt och jag fattade ingenting. Det hade börjat bli lite jobbigt för mig vid det här laget men tanken slog mig att om jag skulle ta och hänga på den här killen så skulle jag kunna få till en riktigt bra tid. Växlade upp igen och nu låg jag på 170 i puls vilket var lite högt för mig. Jag lyckades ändå hänga på honom fram till 19,5km och då tog det stop. Det fanns inget mer i kroppen och jag ville bara stanna. Jag kom ner på ett 5:30 tempo under några hundra meter och var helt slut.

Jag försökte peppa mig själv och började heja på folk från 5km loppet som jag sprang förbi bara för att inte tänka på hur slut jag var. Sedan fick jag syn på skylten där det stod att det var 1km kvar. Vet inte vad som hände men jag såg att jag fortfarande hade chans på en bra tid och öste på i ett 4:20 tempo igen. Det var som att springa i eld men nu jäklar skulle jag i mål. Metallicas "Bleeding Me" tillsammans med San Franciscos symfoniorkester öste på i iPoden och den passade perfekt för mig just då. Med horn i pannan fick jag syn på spanjoren igen och ställde in siktet på honom. Jag ska bara förbi honom innan målet kommer, det är det enda som betyder något nu tänkte jag. Jag kom ifatt och gick i mål 7 sekunder före honom och det var bara så skönt.

Tiden blev som sagt 1:33:08 och det var bara 12 löpare av dom 141 som kom före mig. Det stod igår att jag kom på en 12:plats men någon måste sprungit om mig i natt för idag står det 13:e.

Idag är det exakt 6 veckor till starten i New York. Detta betyder att jag har ytterliggare 6 veckor att vässa formen tills dess. Det börjar kännas att 3:30 skulle kunna vara möjligt :)

19/9 Löparfest!!

Fint väder och en kropp som kändes bra bäddade för en lyckad dag. Hinner tyvärr inte skriva så mycket om loppet idag men det kommer en längre berättelse imorgon.

Jag hade ett ganska lätt lopp i början men på slutet blev det riktigt tufft. Det gick klart bättre än förväntat och rent ut sagt så sprang jag skiten ur mig själv idag. Jag har som mål att fixa en halvmara på under 1:35 någon gång och idag lyckades jag!!! Kom in på fantastiska 1:33:08 och var överlycklig. Det räckte till en fin 13:e plats. Min fru tog sig också igenom 5km galant så det blev verkligen en superlördag.

Tack för alla trevliga kommentarer från er bloggläsare. Det stärkte verkligen att ha alla lycka till rop i ryggen. Tackar också min fanclub för bra uppbackning, hejarop och trevlig picknick efteråt.

Nu kommer gästerna snart och jag måste laga middag...

18/9 Dags igen

Imorgon blir det lite tävling igen. Jag ska springa Skanör-Falsterbo Runt som är en ½mara. Sprang detta loppet för ett år sedan och det var också min första halvmara. Jag hade inte sprungit längre distans än en mil innan dess så jag var lite nervös över hur min kropp skulle reagera.

Jag startade bland dom sista för att jag inte skulle gå ut för hårt. Loppet gick förvånansvärt lätt och jag började springa om folk vilket stärkte mitt psyke. Jag började nästan stelna till lite i överkroppen så jag sprang och stretchade med armarna lite då och då för att jag inte skulle bli för spänd i överkroppen. Såg kanske lite lustigt ut....

Det här med löptävling var fortfarande något nytt för mig. Jag ville hålla mig sval hela tiden så vid vätskestationerna hällde jag vattnet över mig. Efter ett tag tyckte jag att det luktade mycket citron och att det var något konstigt med min tröja. Nybörjare som jag var hade jag inte fattat att det var sportdryck i en del av dom där muggarna. Smart Daniel!!!

Loppet blev väldigt lyckat ändå. Det gick lättare än väntat och jag kom in på 1:45:10 vilket jag var nöjd med. Jag hade min trogna fanclub med som gav mig blommor och gratulerade efteråt.

Imorgon ska jag försöka putsa till den där tiden lite, mina fans är som vanligt med så det går säkert bra. Något som är roligt är att min kära fru ska ställa upp på 5km loppet, heja Sofie!!!
Vädret verkar också bli bra så jag ser fram emot en superlördag imorgon.

17/9 Omstart

Det var lite segt i kroppen idag efter den långa gårdagen. Mycket möten med sittande och stående plus en del resande sätter sina spår. Det blev också mycket av detta...

och detta....

Jag fick göra en omstart av mig själv genom lite hård löpning. På morgonen sprang jag ut över Söderslätt och brände av 4 tusingar med ett snittempo på ca 3:50. Bra medicin för en trött kropp och efteråt var jag på G igen. Totalt blev det 9km av bra kvalitet i fint väder. En lyckad start på dagen!

16/9 Stör ej! Jag tränar!

Visst går det att träna på resande fot! Det var nog en galen idé att göra detta och om någon hade sett mig så hade dom säkert kallat på gubbarna i vita rockar illa kvickt.

Med en iFitness och lite fantasi går det att få till ett bra träningspass på ett hotellrum. Jag hade ett litet problem i mitt lilla enkelrum och det var att det inte fanns några ytor. Fick flytta på allt som inte satt fast och samlade det mitt på sängen.

Efter detta var det bara att ösa på. Ingen träningsmatta behövdes heller när det var mjuk heltäckningsmatta överallt, Perfekt! Jag fann också att bordet var väldigt välbalanserat mellan skivan och foten. Det blev en perfekt skivstång eller en gigantisk hantel på ca 20kg. Gick jättebra att köra lite curls och annat roligt med. Som sagt lite galet detta men jag kunde inte låta bli att testa.


Idag på morgonen fick jag också användning av badbyxorna jag tog med. Det var ett fint hotell med spa-avdelning och pool så jag fick även simmat och badat jacuzzi innan frukosten vilket blev en skön start på en låååång dag.

Maskinen jag tittade på var väldigt imponerande och den är bra mycket längre än den jag har idag. Hoppas vi kommer köpa denna för då kan jag köra korta intervaller längs långsidorna om det skulle strula i båda ändarna samtidigt. :)

15/9 Leisure time

Idag måste jag flyga ner till Tyskland över natten för att kolla in en ny maskin till jobbet. Det är ett fullspäckat schema båda dagarna så någon träning blir svår att klämma in. Jag har dock hittat lite "Leisure time" efter middagen ikväll. Borde jag se om jag kan hitta ett midnattslopp kring Frankfurt? Nej, tror inte det men det ska finnas en pool så badbyxorna åker ner och sedan har jag ju min fantastiska iFitness. Det finns en "Business Travel Workout" i den som jag kan testa. I övningarna använder man diverse saker som finns på ett hotellrum. Får väl se hur det går, dom kanske slänger ut mig om jag går loss på inredningen i rummet.....

14/9 Guldkanalen

Guldkanalen 102,6 med musik för vuxna öron. Detta är sämsta skiten att försöka träna till! Det kanske passar till att sitta hemma med tända ljus och en flaska vin men på ett gym funkar det inte. Tycker nästan all musik under 140 bpm borde förbjudas på ett gym. Tyvärr spelar dom nästan alltid den här kanalen dagtid på mitt ställe då det mest är pensionärer som tränar där då. Har man sedan varit klantig nog att missa ta med iPoden får man skylla sig själv och stå ut med eländet.

Mina öron är antagligen inte vuxna nog för att lyssna på detta. Jag hade för avsikt att ge järnet på dagens pass, men det var svårt med all "vuxenmusik". När jag kom på mig själv att sitta och bekvämlighetsträna medan jag nynnade med till tonerna av Johnny Logan var botten nådd! Jag gick ut i receptionen och köpte mig en Kaffeine Kick som jag drog i mig.

Flytande placebo!

Detta förbättrade oddsen för ett bra pass avsevärt. Jag kom in i ett skönt flyt och det blev ett lyckat pass trots allt. Jag öste på ordenligt och slutade inte förrän benen och armarna darrade som asplöv. Jag älskar denna känslan när man kört slut på allt man har! Stretchade sedan ut ordentligt medan Per Gessle gick och fiskade...

13/9 Äntligen innebandy!

Om man tar en fullstor innebandyplan och delar den på tre. Sätter in stora mål med målvakt och endast 3 utespelare, kryddar med regler som tillåter lite tuffare spel så får man SIL. Det är kanske inte världens tuffaste innebandyliga men det är väldigt intensivt och det smäller en del, 3 x 11 min kör man varje match.


Vi spelar i div 1 och idag hade vi 2st matcher. Jag hade inte rört min klubba sen början av sommaren. Det kändes lite ringrostigt men jag hade definitivt benen med mig idag. Första matchen förlorade vi men det gjorde inte så mycket för det var en rolig match ändå och vi spelade helt ok. Det var trevliga tacklingar på ett schysst sätt och dessutom fick jag igång målskyttet direkt, brukar oftast träffa allt utom just målet. Jag fick in 3 bollar i mål efter fina passningar.

Andra matchen gick bättre och den vann vi nätt och jämnt. Fick gjort mål här också och var nära att göra självmål på slutet när jag styrde upp ett motståndarskott i vår egen ribba. Phhuu.... tur inte den gick in för då hade vi inte vunnit. Den här segern tyckte jag var vår målvakts förtjänst. Vet inte hur många räddningar han fick göra men det är skönt att ha seriens bästa målvakt i laget ;)


Sammanfattningsvis kan jag konstatera att benen kändes bra hela tiden och jag tror att jag för första och antagligen enda gången leder vår skytteliga. Inte för att jag egentligen bryr mig om detta även om jag gillar statistik. Hursom så är det roligt att vara igång med innebandyn igen =)

12/9 Fristil 10k

Så var det äntligen dags att springa i Bokskogen igen. Fint väder och lagom temperatur bäddade för en skön löprunda. Idag tänkte jag låta kroppen bestämma över löppasset. Jag hade ingen plan mer än att jag skulle ge mig ut på 10k slingan för att se vad som hände.

Min fru skulle ta sig an 7km för första gången så jag hängde på henne dom första 2km. Sedan drog jag iväg för min kropp ville springa ännu fortare. Jag hade mycket energi så det blev ett bra tempo och kraften fanns i benen. Vi varje backe drog jag på ordentligt och jag blev väldigt förvånad över vilket tryck jag hade i benen idag. Det var skitkul för det fanns många löpare i skogen. Jag hann i kapp många och låg och lurade lite bakom tills det kom en backe. Då drog jag om för full kraft, bra för psyket att göra sådär. :)

När jag närmade mig slutet av slingan ville kroppen springa lite till, så visst varför inte? Jag vek in på 7km slingan och körde en vända där för att få några extra kilometer. När jag var klar hade det totalt blivit 14km med en snittid på 4:30min/km. Jag var heller inte speciellt trött trots dom många backarna. För att verka lite tjatig så måste jag bara säga igen att det känns väldigt bra nu. Jag är inte van att kunna springa så här fort och jag blir mer och mer förvånad över vad jag kan göra med min kropp och den verkar hålla för det. Det är helt fantastiskt!!
Något som också var positivt idag var att min fru tog sig igenom 7km slingan med gott resultat så vi var 2st superglada löpare som åkte hem från skogen idag.

11/9 Laddar upp

Måste bara få ventilera lite ren ilska över något som inte har med träning att göra, möjligtvis kan det gå in under kategorin pulsträning.

Jag hatar dammsugaren!!!! Att dammsuga har jag inget emot, kanske inte världens roligaste men det är den här förbannade maskinen jag måste släpa runt på som jag inte blir vän med.
Vi har haft diverse dammsugare genom tiderna, dom har oftast varit ärvda och gamla eller väldigt billiga. Jag har haft överseende med att dom haft sina brister. I början på detta året skaffade vi äntligen en "ordentlig" dammsugare. Jag kan bara konstatera att allt som hänt under alla år är att man satt i ett HEPA-filter, annars är det samma skit.

Det blir en rundgång i slangen av luften som gör att det bildas ett oljud som skär in likt en stöt i huvudet på mig, det är olidligt!! Det förbannade munstycket bara gnisslar och skjuter skiten framför sig så det blir inte riktigt rent. Nu har det också börjat repa golven när jag dammsuger. Arrrrghhh!!

Min plågoande.

Annars är allt bra och för att återgå till vad inlägget egentligen ska handla om så håller jag på att ladda upp för en skön helg. När nu dammsugningen är ur världen så kan det bara bli bra. Jag har ingenting bestämt förutom en del träning, skönt när det är sådär ibland.

Mina ben ville springa med mig redan idag men dom får vila tills imorgon. Då blir det nämligen Bokskogen igen, det är lovat fint väder så det ser jag fram emot. På söndag drar innebandyserien igång med 2 st matcher och det ska bli kul. Jag har inte rört min klubba sen början på sommaren så det ska bli skönt att komma igång igen.

Jag ska ge mig på att göra en ny laddning av energikakor igen. Dom förra blev kanon och gick fort åt. Denna gången tänkte jag testa byta ut en del av havregrynen mot russin, nötter och torkade aprikoser. Det känns som det kan behövas lite energikakor med denna aktiva helgen framför mig.

10/9 Trötta ben

Gårdagens intervaller satte sina spår, oj vad varm jag var hela natten. Jag vet inte vad det är som händer i kroppen men detta har hänt förr när jag kört hårt. Det är väl kroppen som "efterförbränner" eller nåt.

Idag har mina ben varit ganska möra men på ett skönt sätt. Det känns som ett bevis på att jag fick ut mycket av gårdagens pass. Jag anade att det skulle bli såhär så därför har jag sedan innan planerat in 2 vilodagar för benen. Det har dock blivit mycket foamrollande och stretch för dom.

Även om det var vilodag för benen så betydde det inte att resten av kroppen skulle få vila för det. Det blev ett lätt pass på gymmet medan min fru tog en löprunda utanför. Finns inte mycket att säga om passet, det var lite som en dag på jobbet utan överraskningar, lite extra focus på core dock. Det är skönt med en helt vanlig dag ibland.....

9/9 One by one

Fick ikväll radat upp 16st grymma intervaller. Medan andra satt hemma i soffan och kollade fotboll rockade jag loss på löpbandet och det gick undan. Jag testade ett nytt upplägg för mig som som såg ut såhär, 2x8x400m paus 1 min och seriepaus 3-4min.

När jag drog igång slog det mig att det kommer bli svårt att hålla koll på alla intervaller. Jag tog en pappersservett som jag rev ett hack i för varje intervall. Det kändes väldigt bra för psyket att göra detta, vet inte riktigt varför men det blev lite som jag samlade på mig en trofé likt en jägare för varje intervall jag bränt av.

16st skalper till samlingen

Det gick som sagt fort idag, riktigt, riktigt fort!! Intervaller på endast 400m passar mig som handen i handsken för där kan jag dra nytta av min explosivitet från innebandyn. Detta i kombination med rätt andning och löpteknik gjorde att det kändes kontrollerat trots hastigheten. Jag kunde lätt ligga på 18-19km/h i alla intervaller. Den sista körde jag i 21km/h vilket bör vara en kilometertid på strax under 3:00. Även denna intervallen hade jag full kontroll på mig själv. Det dånade i hela gymmet från löpbandet och efteråt frågade en av "biffarna" om han skulle hämta båren åt mig.
Jag trodde inte att dom här korta intervallerna skulle bli så lång distans men tillsammans med en lätt jogg i pauserna så kom jag upp i hela 12km.

Jag känner mig väldigt taggad just nu. Det känns som att jag hela tiden märker av en förbättring av all träning. Skönt att få ett kvitto på att det jag gör går på rätt håll och viktigast av allt är att min kropp verkar fixa detta . Håller denna trenden i sig lite över 7 veckor till så tror jag det ska gå riktigt bra i New York.

8/9 Ombytta roller

Idag var det min fru som fick springa istället för mig. Jag behövde vila upp mig efter gårdagens tuffa pass. Det blev äntligen lite tunga vikter på gymmet i går kväll. Benen fick jobba lite till efter snabbdistansen på dagen och överkroppen fick sitt. Få reps och höga vikter var medicinen och det kändes bra.

Jag är imponerad över min fru som nu verkar ha tagit tag i löpningen på allvar. Hon har som mål att springa Yddingeloppet 6k i oktober och sedan tänkte hon komma i form för att ta en löprunda med mig i Central Park när vi kommer till New York. Detta ser jag fram emot!!

Min Lidingöloppet-tröja kom med posten förra veckan. Jag hade någonstans fått för mig att det skulle vara en funktionströja som man kunde ha användning av. Tyvärr var det en helt vanlig t-shirt. Vet inte riktigt vad jag ska göra med den?


Jag är lite orolig för mig själv idag. Tycker alla med MS verkar vara så väldigt sjuka och må dåligt hela tiden, man får sig en liten tankeställare då och då. Läste dock något positivt på Aftonbladet om kommande mediciner för ett tag sedan. Det ser ut som att jag kanske slipper sprutorna inom snar framtid. Det kommer tabletter som ska vara effektivare mot skiten. Då jäklar kommer jag bli snabb!!
I väntan på dom bättre medicinerna ska jag göra mitt bästa för att min MS ska fatta att den jävlas med helt fel kropp. Det är en utmaning bra mycket större än att springa ett maraton.
Bring it on!!!

7/9 After Work(out)

Vid dagens frukost på jobbet frågade jag om någon ville hänga med på lite After Work när morgonpasset var slut. Det tindrade i ögonen på vissa och någon utbrast "På en måndag!!??". När jag förklarade att det handlade om Bokskogens 7k slinga blev det lite andra toner "Du är inte klok!!" och "Aldrig i livet!!" , fick jag höra. Tänkte för mig själv.....om dom bara visste vad dom missar. Idag var det nämligen väldigt fint i Bokskogen. Solen tittade fram och temperaturen var sådär lagom, det var nästan vår i luften.

Jag körde snabbdistans på 7k slingan, 1km uppvärmning, 5km fullt ös och 1km nerjogg. Det gick inte att köra riktigt på max idag. Dagens lunch hade en tendens att åka jojo i kroppen, mina ben var också aningens sega. Jag hade ju gått upp 04:40 och stått 8timmar på ett hårt industrigolv så det hade sin förklaring. Trots detta var jag ändå nöjd med dagens pass. Det är alltid lika roligt att springa i Bokskogen, gott om backar och det svänger hela tiden. Fartkänslan är fantastisk, man känner sig som en liten vessla bland buskarna och träden.

Nu ska jag ta och ladda om för en kvällsdate med min fru på gymmet. Det ska bli skönt att få gå loss lite på vikterna igen. Känner mig redan laddad!!!

6/9 Dålig tillgänglighet

Efter att ha varit på fest och sovit över borta så känner jag för att lyfta lite tunga vikter. Vad ska man göra när gymmet har stängt? Det är egentligen ingen ursäkt för att inte träna, det finns så mycket andra övningar man kan köra hemma. Tyvärr blir det inte riktigt samma sak. Jag väntar fortfarande på att min trapets ska bli färdigsvetsad, när jag får tillbaka den kan jag köra lite tyngre övningar hemma. Tillsvidare får jag hålla tillgodo med detta...

Det får nog bli lite core tror jag...

5/9 Pass Nr 2

Efter morgongröt, gårdagens kebabspett med couscous och en stor portion panacotta var det dags för dagens andra pass. Snörade på mig mina blöta skor igen och gav mig ut. Med mer bränsle i kroppen så var känslan tillbaka. Jag kände mig som en kryssningsrobot i blåsten och regnskurarna. Tanken var att köra 9km lugnt med som vanligt var det svårt att hitta bromspedalen så det blev en snittid på 4:45min/km.

Det känns jättebra nu och det är dags att ösa vidare till festen, därför blir det ett kort blogginlägg för det börjar brinna i knutarna!!!

Tummarna upp!!

5/9 Dubbla pass

Idag tänkte jag testa något jag inte gjort innan, nämligen två löppass på samma dag. 7km i medeltempo på morgonen och 9km lugnt på eftermiddagen/kvällen. Detta ska tydligen vara bra för att öka uthålligheten.

Mitt morgonpass är fixat. Körde 7km med en snitthastighet på 4:20min/km. Det kändes inte riktigt bra idag. Lite stela ben och dåligt med energi då jag körde passet innan frukost. Det var svårt att hitta motivationen, det regnade, blåste kraftigt och jag hade bara leriga åkrar runt mig. Min dunka, dunka musik hjälpte inte mycket heller. Jag ändrade om i spellistan och körde lite lugn musik med Discopusher. Började tänka på att jag är i New York om 8 veckor, det gjorde att jag fick lite tändvätska till benen och passet gick ok.

Jag sitter just nu och funderar på om jag verkligen ska köra mitt lugna 9km pass. Har inte riktigt ork och vill inte ut i skitvädret igen. Å andra sidan så är det fest ikväll och ett lyckat 9km pass hade säkert gjort att jag fått ny gnista inför kvällen. Jag får se hur jag gör.......

Som sagt 8 veckor kvar nu så det är bara att bita ihop trots att det tar emot lite. Appropå Discopusher så är här en låt som heter "Reach You" som är skön att springa till. I videon får man också följa med i vad som verkar vara en polisbil som kör igenom bansträckning på New York maran. Mycket asfalt blir det......

4/9 Fixarfredag

Varannan fredag är jag ledig och detta gillar jag skarpt. Jag har en hel dag för mig själv där jag antingen bara tränar och tar det lugnt eller så ser jag till att få gjort lite saker som det annars inte finns tid till. Då blir det en fixarfredag!! Här är dagens fixarfredag beskriven med bilder.....

Tufft morgonpass på gymmet!

Handlat, någon har upptäckt att det ligger
godsaker i kassen.

Tur till veterinären, fick brottas lite med hunden.

Fixat med kemin i bubbelbaljan, allt ser ok ut.
40 grader varmt om någon av gästerna vill ta ett dopp ikväll.

Fixat kvällens mat. Egna kebabspett att slänga på grillen.

En date med foamrollern.

En liten tupplur.

Tapetserade lite.



Väntar på gästerna.
Äntligen helg igen!!