Här är en lite längre berättelse om loppet. Lite fakta innan angående tider då berättelsen handlar mycket om tid. För att fixa en silvermedalj på Lidingöloppet så måste man i herrklassen avverka dom 30km på 2:15 vilket blir ett snittempo på 4:30 per kilometer och 45min per 10km. Det var också detta jag hade som målsättning....
Starten gick och det var riktigt trångt och stökigt, det fanns hinder med lera viket gjorde att många löpare panikbromsade och kastade sig åt sidan så man fick verkligen se upp. Jag tror jag fick en bra start trots allt och när det sedan smalnade av till en grusväg var det bara att rätta sig i ledet och hänga på. Fortfarande skulle folk hålla på att kryssa fram och tillbaka och det var nära att jag blev inknuffad i en villaträdgård en gång och en annan gång var det ett rosenbuskage. Här fokuserade jag bara på att "överleva" och inte råka ut för någon olycka, sprang också förbi den fantastiska
Ingmarie och vi önskade varandra lycka till. Det kom lite smalare stigar och kaoset blev ännu värre, en kille fick skon avtrampad och stannade medan han försökte ta sig tillbaka mot floden av löpare. Jag fick några armbågar i sidan men lyckades ta mig ur situationen helskinnad.
Kilometerna rullade på i lagom tempo men trängseln gjorde att jag fick hålla igen i utför vilket kostade både tid och kraft.
Sara hade nu kommit ikapp mig och hon såg stark ut men var nog precis som jag lite otålig och ville dra på mera. Vid första vätskekontrollen lossnade äntligen trängseln och jag kunde springa "fritt". Tappade bort
Sara som jag visste skulle fixa en tid klart bättre än mina 2:15 annars hade det varit roligt att hjälpts åt att dra men kanske kan jag hänga på nästa år? ;).
Sara fixade till slut 2:10 och kom total 8:a vilket var grymt imponerande när man aldrig sprungit så långt som 30km innan!!!
Själv avverkade jag första milen på 45:08 vilket inte var enligt planen för där ville jag ligga på 42-43min. Jag hängde dock inte läpp för detta utan nu visste jag att det väntade några snabba kilometer där jag kunde plocka tid. Från 12:e till 17 kilometern snittade jag 4:15min/km och nu var jag taggad när backarna kom. Som planerat körde jag lite lugnare upp till 21km då jag inte ville bränna ut mig i backarna och 20km passeringen kom på 1:31.
Nu hade jag bara 44min på mig att fixa sista milen och lyckades plocka lite tid innan Abborrbacken kom. Kanske körde jag lite väl hårt när jag plockade tid för mina ben vara ganska möra när Abborren kom, därför tog jag direkt beslutet och gå i första branten. Jag gick dock i rask takt och promenerade faktiskt om några som försökte springa. Det fanns också dom som sprang om mig men efter första branten började jag springa och ute på asfalten hade jag plockat tillbaka alla placeringarna vilket stärkte mig.
Efter Abborrbacken trodde jag att banan skulle vara lättlöpt efter vad jag kom ihåg från förra året. Tyvärr var den betydligt backigare än vad jag hade i minnet och det blev nu för tufft att fixa 2:15. Energin och kondisen fanns där men mina ben ville inte trycka på längre. Jag var dock fortfarande positiv och körde på så gott jag kunde då jag fortfarande hade en fin tid på gång. Sista backen kom och sedan var det bara att flyta på till målet. Jag sprutade och fick till en fin duell med en annan löpare, han var först med att springa om och jag svarade, gick upp jämsides med ett leende och sa "Nu kör vi!!!" Oj vad vi drog på, någon i publiken skrek också mitt namn och det blev en skön och rolig avslutning. Vi gav varandra en ordentlig high five i målet och jag var jätteglad efter ett lyckat lopp trots missat mål och trots att killen slog mig med 1sek!!!