31 okt 2010
31/10 Funderar på att sluta
Har under en tid haft funderingar på att sluta spela innebandy då jag nästan helt tappat gnistan plus att jag spelar sämre och sämre vilket gör mig irriterad. Man ska inte bli på dåligt humör av träningen och då är det bättre att göra något annat. Idag önskar jag att jag sprungit Yddingeloppet istället för att spela innebandymatcher, jag sprang mest runt som en yr höna och passade fel och missade boll hela tiden. Inget kul alls så jag bestämde mig för att spela grisbandy framför motståndarmålet istället och gå på tacklingar, lite mer underhållande men med stor skaderisk. Säsongen är slut efter jul och då blir det nog till att lägga av helt med detta och satsa på lite sköna långpass istället...
Var fortfarande irriterad på mig själv när jag kom hem så ett betonggolv fick smaka på bilningshammaren, riktigt skön terapi och jag blev på betydligt bättre humör. Anledningen till att jag har lite kort stubin just nu är också för att jag fortfarande inte mår bra och det krävs inte mycket för att man ska bli lite irriterad då. Sjukdomar är ett riktigt skit!!!
30 okt 2010
30/10 Styrkan fortsätter
Som jag skrev för ett tag sedan så satsar jag ganska mycket på styrka just nu för att bygga upp en bättre grund inför fortsatt löpträning. Löpningen blir det bara lite "underhåll" med för att ge mer plats åt styrkan, jag kommer också ta stor hänsyn till dagsformen då jag har någon typ av obalans i kroppen. Har varit och lämnat prover för glutenintolerans nu i veckan men det tar upp till 2 veckor innan svar så det är bara att vänta.
Idag blev det dock ett riktigt skönt styrkepass på morgonen tillsammans med min fru. Jag pumpade på friskt i ca 50min med mycket fokus på explosiva övningar för benen. Eftersom min fru skulle köra vidare och träffa en vän efter passet så planerade jag in att springa hem från gymmet då det var riktigt fint höstväder.
Fick till en skön runda och 10km avverkades på 44min blankt, känslan i kroppen var lätt trots ett tufft styrkepass i ryggen. Jag håller också på att springa in mina nya Newton-trainers vilket tar ca 60-80km, dessa skorna ska alltså slitas in och anpassar sig på så sätt efter just min fot. Dom kan känns lite "stabbiga" i början men det släpper ganska fort och efter att dom är inkörda så är det som himmelriket där fötterna bara smeker asfalten lätt och fint, eller som Ingmarie säger så är det som att studsa på små moln!
Som jag sagt många gånger förr så är dessa skorna grymma och trots att jag bara kört med dom ca 30km nu så ler jag när jag springer i dom. Mina gamla är snart 1år gamla och har gått en bra bit över 100mil så det märks verkligen skillnad med ett par nya. Det ska också finnas lite förbättringar på dessa men jag har inte riktigt koll på dom, det jag tycker mig känna är att dom "omfamnar" vristen lite bättre och ger därför lite mer stabilitet i sidled men annars märker jag inte mycket. 30km kvar med inkörning nu sedan flyger jag fram över slätterna här!
Idag blev det dock ett riktigt skönt styrkepass på morgonen tillsammans med min fru. Jag pumpade på friskt i ca 50min med mycket fokus på explosiva övningar för benen. Eftersom min fru skulle köra vidare och träffa en vän efter passet så planerade jag in att springa hem från gymmet då det var riktigt fint höstväder.
28 okt 2010
28/10 Kort och intensivt
Idag var det en helt annan klarhet i huvudet och yrseln kändes mycket bättre så det blev banne mig en tur till gymmet. Hade 60min på mig att göra det bästa av så det fick blir kort och intensivt då jag både ville köra styrka och löpning.30minuter blev det för armar och axlar med bra tryck i kroppen och sedan spenderades resterande 30min på löpbandet med ett coaching-pass från Nike. Först backar och sedan lite plant och efter det en grym avslutning med intervaller på 5x60sek i 3% lutning med 90sek vila. Hela 90sek vila i pauserna gör att man verkligen kan utmana sig i intervallerna och idag gjorde jag det fullt ut. Som jag skrev innan i veckan så känns mina ben riktigt bra trots diverse andra bekymmer så det är bara att trumma på så länge orken finns där.
Låg och pumpade frisk runt 19km/h på alla intervallerna och på sista när rösten i lurarna säger "I want you to really tear it up on this one!" dammade jag på i över 20km/h och benen var riktigt lätta med fullt tryck hela vägen. Fick rysningar längs ryggraden för det vara bara så skönt att få släppa loss ordentligt med denna känslan. Detta var precis vad mitt huvud behövde idag och jag var väldigt glad efteråt!
28/10 Träningstips och ett tack!
Vill först skicka ett stort tack till alla som tar sig tid och skriva och kommer med input angående mina problem. Det är till stor hjälp och jag värdesätter det verkligen, hoppas såklart det ska bli lite mer skriverier om träning här snart. ;)
Här är ett tips för er som behöver få lite struktur med löparstyrkan. Jag har inför vinterns träning och uppbyggnad skrivit ut ett träningsprogram från FK Studenterna som jag tycker ser väldigt bra ut. Det är ganska lätta övningar som man kan köra hemma och det krävs inte mycket utrustning för dom. Kör dessa övningar några gånger varje vecka under vintern och ni kommer möta vårsolen med lätta snabba steg!
Bara att klicka här och skriva ut passet, sedan finns det inga ursäkter att inte köra styrka där hemma! ;)
Behöver ni införskaffa pilatesboll, träningsmatta och lite vikter så hittar ni det för en billig peng på Rusta.
Bara att klicka här och skriva ut passet, sedan finns det inga ursäkter att inte köra styrka där hemma! ;)
Behöver ni införskaffa pilatesboll, träningsmatta och lite vikter så hittar ni det för en billig peng på Rusta.
Kör så det ryker!!!
27 okt 2010
27/10 Tar det som det kommer
Det kändes som jag blivit överkörd av ett tåg när jag vaknade idag och inte hade jag varit ute och festat. Jag var tröttare än när jag gick till sängs och yrseln var åter värre. Hade planerat att köra en lättare löprunda men jag orkade helt enkelt inte utan sparade energin till dom nödvändigaste hushållssysslorna och mitt arbetspass. Den här yrseln börjar verkligen tära på mig och att den dessutom är värre idag känns inte kul. Jag tycker det snurrar och blir värre när jag tittar framåt så det blir mycket stirrande ner i golvet idag då det känns bättre då. Tur att det mesta är grått och regnigt idag så jag missar säkert inget. ;)När det gäller träningen så får dagsformen avgöra tills det blir bättre med den här skiten, jag planerar inget utan tar dagarna som dom kommer. Det finns heller ingen stress eller press inför lopp och annat just nu vilket är väldigt skönt. Jag hoppas vara tillbaka om några veckor så att kan börja med en mer planerad träning och bygga upp mig i lugn och ro inför nästa år.
Allt är dock inte negativt och det har faktiskt blivit lite träning här. Igår körde jag ett lättare styrkepass på gymmet för att få bort lite stelhet från helgens långlopp. Kroppen är faktiskt riktigt bra rent "mekaniskt" och vristen känns också kanon trots alla feltramp. Jag är förvånad över hur skonsamt det var att springa i terräng då mina ben har varit riktigt fina efter loppet. Trots att det blev hela 50km så brukar jag vara mycket mer sönderslagen i benen efter bara en halvmara, intressant! Något som jag dock haft ont i har varit armar och axlar, tror det beror på att jag spänt mig omedvetet när jag sprang med vätskeryggsäck, mina biceps var inte att leka med efter loppet kan jag säga!
Tycker ändå det ser hoppfullt ut och imorgon blir det återigen dags för nya prover, känns snart som det börjar bli en sjukhusblogg här men jag hoppas slippa detta mycket snart så jag kan börjar skriva om lite roliga pass istället. Gnistan finns där som alltid jag bara väntar på det rätta bränslet!
26 okt 2010
26/10 Misstankarna bekräftade
Idag ringde min läkare på VC upp angående provsvaren från gårdagen och visst var där något som inte stämde. Järnet var ok men jag hade låga folat värden vilket inte var bra men det var ju bra att någonting hittades så jag fick lite svar på varför jag mått konstigt senaste tiden. Hon frågade också lite om min kost och ifall jag är vegetarian eller något men det är jag ju inte. Det ska också utredas vidare varför jag har brist och på torsdag blir det provtagning för gluten då hon misstänkte att felet kunde ligga här.
"Brist på folsyra påverkar cellnybildningen och märks därför tidigast hos snabbväxande celler såsom röda och vita blodkroppar. Folsyrabrist kan precis som B12-brist leda till en speciell form av blodbrist, megaloblastisk anemi. Yrsel, minnesstörningar och onormal trötthet kan vara tecken på folsyrabrist."
Blir jag inte av med tröttheten efter tillskottet av folsyra ska vi öka min medicinering av sköldkörteln för att få bättre snurr på den då även dessa värdena var lite dåliga. Som jag skrivit här förr så har jag medicinerat för denna under många år så det är inget nytt att den strular, den brukar dock ge en annan typ av trötthet än den jag har nu.
Jag hoppas verkligen detta ska göra att jag kommer ur den här bubblan som jag varit i senaste tiden, det är inte roligt när man inte funkar fullt ut i vardagen. Det ska också bli intressant att se hur detta kommer att påverka löpningen och träningen då det efter sommaren känts lite som jag trampat vatten och inte lyckats få ut allt jag har i kroppen. Visst fick jag till en grym halvmara i New York men känslan är ändå att det finns mycket mer att hämta och det känns spännande!
Det är också riktigt skönt och lugnande att det inte verkar vara min MS som ställer till problem. Även om nu vidare utredning skulle visa att jag har problem med gluten så kan jag ta detta utan problem. Så länge det inte är MS eller värre saker så är det lugnt för min del. Kan ibland tycka att jag borde vara immun mot andra sjukdomar och hemskheter när jag drabbats av detta men den lyxen har jag tyvärr inte. Därför är det fortfarande viktigt att se om sitt hus och inte tro att allt är MS som spökar även om det ligger väldigt nära till hands.
Jag har nu fått utskrivet folsyra och ska ta detta under 3 månader för att få upp värdena och dom 2 första veckorna blir det lite extra dos för att snabba på det hela. Det känns bra och symptomen för brist på folsyra stämmer in på mina symptom tycker jag. Kanon att föra dagbok på bloggen då man kan gå tillbaka och se vad man skrivit. I augusti skrev jag detta och i september skrev jag detta för den som är intresserad. Jag har känt mig lite dum och trög i huvudet samt varit både trött och yr under en tid nu. Tror även detta kan pågått ett bra tag men jag har ignorerat det och trott det har varit min MS fast som min neurolog sa förra veckan så tror han inte det är MS då jag inte har några andra symptom eller bekräftade skov. Här är lite om vad Läkemedelsverket skriver om brist på folsyra:"Brist på folsyra påverkar cellnybildningen och märks därför tidigast hos snabbväxande celler såsom röda och vita blodkroppar. Folsyrabrist kan precis som B12-brist leda till en speciell form av blodbrist, megaloblastisk anemi. Yrsel, minnesstörningar och onormal trötthet kan vara tecken på folsyrabrist."
Blir jag inte av med tröttheten efter tillskottet av folsyra ska vi öka min medicinering av sköldkörteln för att få bättre snurr på den då även dessa värdena var lite dåliga. Som jag skrivit här förr så har jag medicinerat för denna under många år så det är inget nytt att den strular, den brukar dock ge en annan typ av trötthet än den jag har nu.
Jag hoppas verkligen detta ska göra att jag kommer ur den här bubblan som jag varit i senaste tiden, det är inte roligt när man inte funkar fullt ut i vardagen. Det ska också bli intressant att se hur detta kommer att påverka löpningen och träningen då det efter sommaren känts lite som jag trampat vatten och inte lyckats få ut allt jag har i kroppen. Visst fick jag till en grym halvmara i New York men känslan är ändå att det finns mycket mer att hämta och det känns spännande!
Det är också riktigt skönt och lugnande att det inte verkar vara min MS som ställer till problem. Även om nu vidare utredning skulle visa att jag har problem med gluten så kan jag ta detta utan problem. Så länge det inte är MS eller värre saker så är det lugnt för min del. Kan ibland tycka att jag borde vara immun mot andra sjukdomar och hemskheter när jag drabbats av detta men den lyxen har jag tyvärr inte. Därför är det fortfarande viktigt att se om sitt hus och inte tro att allt är MS som spökar även om det ligger väldigt nära till hands.
26/10 Hallå där!
Det börjar bli hög tid att anmäla sig till Kävlinge Ultraintervaller då anmälan går ut den 31: oktober. För er som inte har koll på vad det är så är det 8 x 10 000m som ska springas med 3 timmars mellanrum. Första börjar klockan 06:00 och sista blir alltså 03:00 21 timmar senare. Man måste inte vara med på alla intervallerna utan det går bra att anmäla sig till dom som passar.
Själv ser jag verkligen fram emot detta och det kommer bli ett helt galet dygn att minnas. Hoppas också att mina prover inte visar något allvarligt nu så att jag kan vara med hela vägen. Jag tror dock inte att 8 x 10 000m sliter så hårt på mig som att springa 50km på ett bräde då man får vila och energi i pauserna men det återstår att se. Är man galen som längtar efter något sådant här trots att man inte hämtat sig från senaste urladdningen? ;)
Måste också få in ett lite musiktips här då jag sitter och sätter ihop nya spellistor att springa till. Har helt snöat in mig på Massive Attack just nu och längtar efter att få springa till detta...
25 okt 2010
25/10 Mer om Markusloppet
Jag skrev innan att jag skulle länka till lite berättelser och bilder från loppet, här kommer lite läsning.
Här kan ni läsa Annas berättelse.
Här kan ni läsa Camillas berättelse.
Här kan ni läsa Mats berättelse.
Här är bilder från loppet.
Här är också en trevlig film från loppet som Anders Ström har gjort, tack för den! Ni kan se Anna, Andreas, Fredrik och mig själv springa förbi vid 5:50.
24 okt 2010
24/10 Dagen efter
Det blev en hel del backar igår ;)
Inte helt oväntat så är jag ganska sliten idag men allt verkar vara helt trots många feltramp med min vrist vilket glädjer mig. Något som jag inte är glad över är den här yrseln jag haft problem med senaste tiden då den idag blivit bra mycket värre och jag mår nästa illa av den. Imorgon ska jag dock gå och ta prover så det är bra att symptomen är så kraftiga just nu så kanske felet lättare syns? Även om det inte skulle visa något på proverna så måste jag nästan gå vidare och få detta utrett ordentligt för något fel är det. Jag kommer heller inte utsätta mig för denna typen av ansträngningar förrän jag vet vad som orsakar detta då jag inte tycker det värt att bli så här dålig. Från det ena till det andra....Karin frågade lite om mina trail-Newtons och så här ser dom ut undertill. Jag vill inte påstå att detta är någon riktig terrängsko och träffar man fel på rötter och stenar med klackarna framtill så kan det säkert bli väldigt halt. Dessa skorna är nog mer för "riktiga" motionsslingor med packat grus, vill man springa off-pist ska man nog välja något med lite mera grepp såsom Inov-8 X-Talon. Nu var banan på Markusloppet lite omgjord pga jakt på en del av slingan vilket bidrog till att det blev en hel del asfalt och grusväg så därför tyckte jag att mina Newtons kunde vara ett bra alternativ och jag tror jag valde rätt. Hade vi kört den "riktiga" banan hade jag valt mina beprövade Ravenous från Columbia då jag vet att dessa har riktigt bra grepp men jag skulle inte vilja springa med dom på grusväg och asfalt då dom är för mjuka för detta.
Etiketter:
newton,
ultra,
utrustning
23 okt 2010
23/10 Då var det gjort!
Det blev en riktigt fin höstdag med uppehåll trots att dom lovat regn och det var perfekt väder att springa i. Banan var fin och naturen blev en riktig upplevelse, har aldrig sprungit i dessa trakterna förr så det blev en ny erfarenhet. Sällskapet var det heller inget fel på då jag sprang med både Anna, Fredrik och Andreas vilket gjorde att kilometerna rullade på riktigt fint och det blev aldrig riktigt jobbigt för huvudet vilket var skönt.
Något som dock var lite jobbigt idag var den för mig ganska tuffa terrängen då jag egentligen är en asfaltslöpare. På asfalten tror jag att jag har en stor fördel med min teknik som jag lägger ner mycket tid på men här inne bland rötter och stenar blev det något helt annat. Allt parerande med fötterna gjorde att jag ganska fort fick ont i vristen som jag vrickade till under Lidingöloppet och det blev bara värre och värre. Vid vändpunkten på 26km trodde jag nästa att jag skulle behöva bryta om det inte blev bättre.
Till min lycka så verkade skiten gå att stretcha bort, det ömma försvann lite och jag kunde fortsätta springa på. Smärtan fanns där men den blev inte värre så jag kopplade bort den så gott det gick, senare kom även en sten som jag körde tårna i vilket gjorde att smärtan flyttade sig dit istället. Det var dock tur i oturen för denna smärtan gillade jag bättre och vristen var inte längre något problem.
Trots smärta så jag hade faktiskt ett riktigt trevligt lopp och njöt av det i fulla drag. Som vanligt efter 3mil så började benen stumma men lite snabba intervaller i utförslöpen gjorde att jag kunde ta ut steget ordentligt och det gick helt ok. Jag tror mina löparvänner trodde att jag var lite knäpp men jag tycker det brukar hjälpa att aktivera dom snabba muskelfibrerna då och då och få loss det där sega, testa gärna detta!
Marathondistansen avverkades på ca 4:30 vilket var klart bättre än vad jag förväntat mig och härefter var ju varje kilometer en liten seger då jag aldrig sprungit så långt innan. Anna och Fredrik var verkligen till stor draghjälp sista biten men med 2km kvar hade jag kramp i muskler jag inte ens visste man använde vid löpning så jag fick släppa av. Tog det lugnt medan jag satte i mig en flapjack och varvade lite lätt jogg med gång vilket blev en skön och lugn avslutning. Jag kom i mål riktigt nöjd på 5:15 vilket var ganska precis vad jag trodde skulle vara rimligt för dagen då jag tippat på 5:00-5:30. :)
Efteråt bjöds det på varm kebabpizza som satt riktigt fint, mina löparvänner hade även med support efter loppet som bjöd på goda bullar och kaffe, tack för detta! Sedan blev det en riktigt skön dusch med efterföljande bastu som även detta satt som ett smäck och nu mådde man som en kung trots att man hade ont i varenda muskelfiber.
Sammanfattningsvis blev det en riktigt lyckad dag och även om jag är trött just nu som vill jag göra om detta loppet även nästa år för det var riktigt kul och sådär småmysigt som dom här mindre loppen kan vara. Min utrustning som jag knappt hunnit testa att springa med funkade också toppen. Det var lite ovant med vätskeryggsäck fast det gick bättre än väntat, jag var också väldigt nöjd med mina nya trail-Newtons som funkade utan problem. Har bara testat dom under några hundpromenader men hela 50km var inga problem och jag fick varken blåsor eller skav någonstans.
Jag har inte så mycket bilder från loppet men kommer länka till loppets hemsida lite senare då dom tog en hel del bilder så kan ni som är intresserade gå in och kolla. Det fanns också lite andra bloggare som sprang loppet vars berättelser jag också kommer länka till när dom är uppe. Vill samtidigt passa på att tacka både mina löparvänner och arrangörerna för en riktigt fin och trevlig dag. Hoppas vi ses nästa år igen!
Något som dock var lite jobbigt idag var den för mig ganska tuffa terrängen då jag egentligen är en asfaltslöpare. På asfalten tror jag att jag har en stor fördel med min teknik som jag lägger ner mycket tid på men här inne bland rötter och stenar blev det något helt annat. Allt parerande med fötterna gjorde att jag ganska fort fick ont i vristen som jag vrickade till under Lidingöloppet och det blev bara värre och värre. Vid vändpunkten på 26km trodde jag nästa att jag skulle behöva bryta om det inte blev bättre.
Fika vid vändningen på 26km och den var man väldigt nöjd efter.
Till min lycka så verkade skiten gå att stretcha bort, det ömma försvann lite och jag kunde fortsätta springa på. Smärtan fanns där men den blev inte värre så jag kopplade bort den så gott det gick, senare kom även en sten som jag körde tårna i vilket gjorde att smärtan flyttade sig dit istället. Det var dock tur i oturen för denna smärtan gillade jag bättre och vristen var inte längre något problem.
Trots smärta så jag hade faktiskt ett riktigt trevligt lopp och njöt av det i fulla drag. Som vanligt efter 3mil så började benen stumma men lite snabba intervaller i utförslöpen gjorde att jag kunde ta ut steget ordentligt och det gick helt ok. Jag tror mina löparvänner trodde att jag var lite knäpp men jag tycker det brukar hjälpa att aktivera dom snabba muskelfibrerna då och då och få loss det där sega, testa gärna detta!
Marathondistansen avverkades på ca 4:30 vilket var klart bättre än vad jag förväntat mig och härefter var ju varje kilometer en liten seger då jag aldrig sprungit så långt innan. Anna och Fredrik var verkligen till stor draghjälp sista biten men med 2km kvar hade jag kramp i muskler jag inte ens visste man använde vid löpning så jag fick släppa av. Tog det lugnt medan jag satte i mig en flapjack och varvade lite lätt jogg med gång vilket blev en skön och lugn avslutning. Jag kom i mål riktigt nöjd på 5:15 vilket var ganska precis vad jag trodde skulle vara rimligt för dagen då jag tippat på 5:00-5:30. :)
Jag har inte så mycket bilder från loppet men kommer länka till loppets hemsida lite senare då dom tog en hel del bilder så kan ni som är intresserade gå in och kolla. Det fanns också lite andra bloggare som sprang loppet vars berättelser jag också kommer länka till när dom är uppe. Vill samtidigt passa på att tacka både mina löparvänner och arrangörerna för en riktigt fin och trevlig dag. Hoppas vi ses nästa år igen!
22 okt 2010
22/10 Rustar för ultra
Även om jag är beredd på det värsta så är jag egentligen helt oförberedd då jag aldrig testat på detta förr, dessutom har jag inte hunnit testa min utrustning ordenligt men det ska nog gå vägen ändå. Jag har skaffat lite energigel och några flapjacks att sätta i mig på vägen, kartorna och banbeskrivningen har jag också gått igenom fast det kommer säkert bli lite felspringningar ändå så imorgon blir det minst 50km.
Mot okänd mark!!!
21 okt 2010
21/10 Gnistan
Jag vill börja med att tacka för alla fina och omtänksamma kommentarer i förra inlägget, det värmer verkligen! Har funderat lite över gårdagen och tar med mig det positiva trots att besöket fortfarande har en liten bitter eftersmak. Känslan idag är dock riktigt bra och sådana här saker tänder den där gnistan hos mig, den som får mig att verkligen fokusera på varför jag tränar och varför det är så viktigt. Det är samma känsla som jag fick efter min diagnos och som gjorde att jag satte foten på ett gym för första gången. Samma gnista gjorde också att jag skaffade mina första löparskor ett halvår senare och anmälde mig till ett av värdens största marathon.
Den här känslan är grym och svår att förklara och jag vet att den kan få mig att göra saker jag inte tror jag kan. Idag finns gnistan där igen och det blev fullt ös på gymmet ikväll, fick till ett av dom där riktigt sköna passen och inspirerande passen. Samtidigt funderade jag på mina nya målsättningar och det spädde på allt ännu mer. Jag tänker fortfarande inte måla fan på väggen utan planerar framåt som om jag vore fullt frisk och har nu spikat några långsiktiga mål som har fått mogna fram under året.
Nästa år blir det inget marathon utan jag kommer ladda för ett marathon 2012 istället och då är det New York som gäller igen. Denna gången ska jag försöka kvala in genom att göra sub 1:23 på halvmaran nästa år vilket är ca 2min bättre än mitt pers idag. Detta är som sagt inget jag kommit på över natten utan det har jag funderat över hela året från och till. Ska jag vara helt ärlig så gjorde jag faktiskt ett litet försök på 1:23 under Staten Island då jag försökte hänga på farthållaren för 1:22 men backarna blev för tuffa. Med rätt träning under vintern och sedan pricka in formen på en snabb halvmara nästa år så ska detta gå att genomföra! Jag kommer göra ett försök redan i april under Malmö Halvmarathon om allt ser bra ut.
När det gäller det långsikta målet för maran så är planen att kapa mina 12min så jag kan byta ut 3:an mot en 2:a och fixa den där magiska 3-timmarsgränsen. Det kanske låter lite tokigt men jag är ganska säker på att detta ska gå att genomföra om allt flyter på som det ska. Min träning funkar och ger resultat om jag blickar tillbaka, på halvmaran har jag i år kapat 8min mot förra året och då ska 2min vara fullt möjligt till nästa år. När det gäller maran så kapade jag över 26min på 7mån träning mellan New York och Stockholm och nu har jag hela 2år på mig att få ner dom där 12min och fixa en grym tid på ett marathon. Vad tror ni om detta?
Den här känslan är grym och svår att förklara och jag vet att den kan få mig att göra saker jag inte tror jag kan. Idag finns gnistan där igen och det blev fullt ös på gymmet ikväll, fick till ett av dom där riktigt sköna passen och inspirerande passen. Samtidigt funderade jag på mina nya målsättningar och det spädde på allt ännu mer. Jag tänker fortfarande inte måla fan på väggen utan planerar framåt som om jag vore fullt frisk och har nu spikat några långsiktiga mål som har fått mogna fram under året.
När det gäller det långsikta målet för maran så är planen att kapa mina 12min så jag kan byta ut 3:an mot en 2:a och fixa den där magiska 3-timmarsgränsen. Det kanske låter lite tokigt men jag är ganska säker på att detta ska gå att genomföra om allt flyter på som det ska. Min träning funkar och ger resultat om jag blickar tillbaka, på halvmaran har jag i år kapat 8min mot förra året och då ska 2min vara fullt möjligt till nästa år. När det gäller maran så kapade jag över 26min på 7mån träning mellan New York och Stockholm och nu har jag hela 2år på mig att få ner dom där 12min och fixa en grym tid på ett marathon. Vad tror ni om detta?
20 okt 2010
20/10 Ska jag vara glad eller ledsen?
Ni minns kanske att jag var iväg och tog en massa viktiga prover för att se hur min kropp klarar av bromsmedicinen jag står på. Idag var det dags att få svart på vitt med ett besök hos min neurolog som också skulle "besiktiga" mig. Jag har inte träffat honom på nästan 2år då jag "fallit bort" i deras system så jag var lite spänd på hur besiktningen skulle gå. Det har hänt en hel del med mig under dessa 2åren och kroppen idag är i en helt annan form än vad den var då.
Min neurolog är inte världens bästa på att passa tider och det har hänt att jag gått därifrån utan att fått träffa honom när det tagit för lång tid. Idag höll han dock nästan tiden och jag slapp stirra på den där sjuksängen allt för länge. Jag gillar inte sjukhus och det är just den här sängen jag jobbar hårt för att slippa hamna i igen, därför vill jag inte vänta mer än nödvändigt och kommer han inte inom rimlig tid så går jag hem helt enkelt.
Nu höll han ju tiden och för en gångs skull så var han inte speciellt stressad utan tog sig tid. Proverna som jag varit orolig för var bra vilket var lugnande, levern klarar fortfarande av bromsen och kroppen verka accepterar den fortfarande. Dock hade jag börjat bilda lite antikroppar mot den men inte värre än att jag kunde fortsätta bromsa på med en uppföljning till våren.
Besiktningen gick också bra och jag fick gjort en massa neurologiska tester som jag fixade utan problem. Några balansövningar som påminner lite om löpskolning där man ska hoppa på ett ben och det är jag ju van vid, tror faktiskt löpskolning kan vara riktigt bra för att hålla nervsystemet i gott skick vid MS. Fick även göra en del extraövningar som egentligen var överkurs men han var spänd på att se om jag fixade dom och visst gjorde jag det! Sedan var det den här övningen där han pressade ner benen och jag ska hålla emot, sist minns jag att han "vann" över mig men idag hade jag ett helt annat tryck i benen och det blev jag som tryckte tillbaka honom istället. Fick en skön kommentar på det och det kändes bra!
Det var dock inte bara solsken idag, att bara vara på sjukhuset gör mig dålig till mods då jag blir påmind om att jag är allvarligt sjuk. Jag är också riktigt lack på mina sprutor och vet inte hur länge till jag orkar hålla på med dom fast jag vet att jag måste. Hade hoppats på goda besked angående nya mediciner i tablettform men fick beskedet att det kommer dröja några år till innan jag skulle kunna få några sådana. Man sa detta till mig även när jag började med min medicinering för snart 3år sedan men inget har hänt så jag antar att man helt enkelt inte vet och bara "höftar" till med något.
Något annat som heller inte är riktigt bra är att jag fortfarande inte mår helt ok, jag är trött och yr och är övertygad om att något saknas eller är fel med mig. Min neurolog trodde dock inte det var MS:en eller medicinerna med tanken på vad besiktningen och proverna visade. Jag var ju själv inne på järnbrist för ett tag sedan och jag ska testa både detta och sköldkörtelvärden nästa vecka, får se vad som händer och jag hoppas dom hittar något.
Jag var ändå vid gott mod när jag gick där ifrån och "firade" med lite tusingar på gymmets löpband. Hade tänkt köra 8x1000m men klev av efter 4 intervaller då kroppen var väldigt tung och för att jag villa spara den tills långloppet på lördag. Vet inte om det är jetlag som sitter kvar fortfarande eller om det är det här som jag tror spökar i min kropp. Lite kluven är jag här just nu och det är inte alltid så roligt att vara sjuk även om det för tillfället ser bra ut. Nu ska jag ta ännu en spruta och hoppas på en bättre morgondag...
Min neurolog är inte världens bästa på att passa tider och det har hänt att jag gått därifrån utan att fått träffa honom när det tagit för lång tid. Idag höll han dock nästan tiden och jag slapp stirra på den där sjuksängen allt för länge. Jag gillar inte sjukhus och det är just den här sängen jag jobbar hårt för att slippa hamna i igen, därför vill jag inte vänta mer än nödvändigt och kommer han inte inom rimlig tid så går jag hem helt enkelt.
Nu höll han ju tiden och för en gångs skull så var han inte speciellt stressad utan tog sig tid. Proverna som jag varit orolig för var bra vilket var lugnande, levern klarar fortfarande av bromsen och kroppen verka accepterar den fortfarande. Dock hade jag börjat bilda lite antikroppar mot den men inte värre än att jag kunde fortsätta bromsa på med en uppföljning till våren.
Besiktningen gick också bra och jag fick gjort en massa neurologiska tester som jag fixade utan problem. Några balansövningar som påminner lite om löpskolning där man ska hoppa på ett ben och det är jag ju van vid, tror faktiskt löpskolning kan vara riktigt bra för att hålla nervsystemet i gott skick vid MS. Fick även göra en del extraövningar som egentligen var överkurs men han var spänd på att se om jag fixade dom och visst gjorde jag det! Sedan var det den här övningen där han pressade ner benen och jag ska hålla emot, sist minns jag att han "vann" över mig men idag hade jag ett helt annat tryck i benen och det blev jag som tryckte tillbaka honom istället. Fick en skön kommentar på det och det kändes bra!
Det var dock inte bara solsken idag, att bara vara på sjukhuset gör mig dålig till mods då jag blir påmind om att jag är allvarligt sjuk. Jag är också riktigt lack på mina sprutor och vet inte hur länge till jag orkar hålla på med dom fast jag vet att jag måste. Hade hoppats på goda besked angående nya mediciner i tablettform men fick beskedet att det kommer dröja några år till innan jag skulle kunna få några sådana. Man sa detta till mig även när jag började med min medicinering för snart 3år sedan men inget har hänt så jag antar att man helt enkelt inte vet och bara "höftar" till med något.
Något annat som heller inte är riktigt bra är att jag fortfarande inte mår helt ok, jag är trött och yr och är övertygad om att något saknas eller är fel med mig. Min neurolog trodde dock inte det var MS:en eller medicinerna med tanken på vad besiktningen och proverna visade. Jag var ju själv inne på järnbrist för ett tag sedan och jag ska testa både detta och sköldkörtelvärden nästa vecka, får se vad som händer och jag hoppas dom hittar något.
Jag var ändå vid gott mod när jag gick där ifrån och "firade" med lite tusingar på gymmets löpband. Hade tänkt köra 8x1000m men klev av efter 4 intervaller då kroppen var väldigt tung och för att jag villa spara den tills långloppet på lördag. Vet inte om det är jetlag som sitter kvar fortfarande eller om det är det här som jag tror spökar i min kropp. Lite kluven är jag här just nu och det är inte alltid så roligt att vara sjuk även om det för tillfället ser bra ut. Nu ska jag ta ännu en spruta och hoppas på en bättre morgondag...
Det är lite IKEA över det när man ska bygga ihop dom här sakerna ;)
19 okt 2010
19/20 En kortis med nya kläder
Modellen jag har är en som kallas "Ventilator" där det finns "kylning" fram på låren och bak på vaderna. Visst gav dom kylning i dagens regn och vind, inget snack om det! Tror nästan dom var lite väl svala för dagens klimat men om jag sprungit tävling och pressat hade dom säkert varit kanon. Det är också för detta jag tänkt använda dom, alltså tävlingar och intervallpass tidigt på våren och sent på hösten när valet står mellan tights och shorts. Angående effekten av stödet och kompressionen kan jag inte uttala mig mycket om men dom var riktigt sköna att springa i och jag kände mig snabb. Placeboeffekten ska inte underskattas! ;)
Jackan från Nike var också toppen och jättemysig i dagens råa klimat med regn och blåst. Jag gillar egentligen inte springa i löparjackor då jag känner mig instängd och det finns för mycket som prasslar och flaxar när man springer. Denna jackan var dock riktigt smidig och jag trivdes kanon i den, sen tycker jag den är snygg också ;). Mössan från Asics var också riktigt skön och höll mig varm i regnet, jag är helt klart nöjd med mina inköp!
Etiketter:
springa,
utrustning
19/10 Springa effektivt och skonsamt
För er som är intresserade av att springa effektivt, skonsamt och snabbt så har jag hittat en riktigt bra video som analyserar detta. Det råder ju skilda meningar om hur man ska springa rätt men just detta i videon tror jag mycket på. Energin ska framåt och inte uppåt eller i sidled, det sista stycket om Microfiber Reduction vet jag inte om jag tror på dock, kanske har något hört mer om detta? Att förbättra sig 8sek på 400m med en behandling låter lite som humbug?!
18 okt 2010
18/10 Tar i så det knakar
När det gäller styrketräningen så har det inte blivit mycket av den varan på sista tiden. Det har varit vila inför Lidingöloppet och sedan återhämtning efteråt plus en förkylning ovanpå det. Sedan var det ju Staten Island Half Marathon och samma visa där med både vila och återhämtning fast jag slapp dock förkylningen. Nu däremot ska det bli roligt att få in lite rutin på styrkan igen och motivationen är på topp efter uppehållet. Visst är det ännu ett lopp på lördag men jag kommer inte ladda något speciellt inför detta, lite vila dagen innan bara. Jag kommer heller inte tömma mig helt på loppet för att kunna återhämta mig fort, nu vill jag bli starkare och explosivare!!!
17 okt 2010
17/10 Jetlag och innebandy
Däckbyte
Symptom för jetlag:
- Trötthet check!
- Förvirring och yrsel check!
- Illamående och orolig mage check!
- Huvudvärk check!
- Sömnlöshet check!
- Irritabilitet check!
- Irrationalitet check!
Testade spela innebandymatch idag och det var skitjobbigt. Känns som jag är i väldigt dålig form men jag vet ju vad det beror på, nu hoppas jag på en god natts sömn och att detta släpper snart. Det var allt från Daniel idag, hoppas jag har lite roligare saker att skriva om imorgon...
16 okt 2010
16/10 Från det ena till det andra
Då var vi hemma igen och det har varit jetlag hela dagen, trög i huvudet och trött trots att kroppen är på högvarv. Humöret är på topp och resan gick kanon, det blir inte mycket gjort här just nu men jag planerar framåt mot nya äventyr. Redan nästa lördag är det dags för något jag aldrig testat, 50km trailrun står på schemat och jag måste börja testa lite prylar nu i veckan.
Jag har all utrustning jag behöver men måste ut i skogen och kolla så att allt funkar som det ska. Min Mobex-ryggsäck användes flitigt i New York och jag är väldigt nöjd med den. Den är lätt och sitter kanon på ryggen men vet fortfarande inte hur den är att springa med, till promenader är den dock super.
Sedan är det både vätskesystem och mina nya trailskor från Newton som jag är väldigt spänd på. Första känslan av skorna var dock som vanligt när det gäller passformen med Newtons, som en strumpa utan något som klämmer eller gör ont. Dessutom tycker jag dom matchar min gula rygga väldigt bra och nu har jag bestämt mig för att skorna ÄR snygga :).
Skorna ska också få sig en omgång med impregnering då jag har en känsla av att det kan bli ganska vått och lerigt nästa lördag. Jag håller dock tummarna för en solig och krispig dag, precis som denna dagen har varit. Ser verkligen fram emot ett nytt och annorlunda lopp nu där jag inte kommer sätta upp något tidsmål, jag ska bara flyta på och ha en skön dag i fin natur.
Jag har all utrustning jag behöver men måste ut i skogen och kolla så att allt funkar som det ska. Min Mobex-ryggsäck användes flitigt i New York och jag är väldigt nöjd med den. Den är lätt och sitter kanon på ryggen men vet fortfarande inte hur den är att springa med, till promenader är den dock super.
Skorna ska också få sig en omgång med impregnering då jag har en känsla av att det kan bli ganska vått och lerigt nästa lördag. Jag håller dock tummarna för en solig och krispig dag, precis som denna dagen har varit. Ser verkligen fram emot ett nytt och annorlunda lopp nu där jag inte kommer sätta upp något tidsmål, jag ska bara flyta på och ha en skön dag i fin natur.
Etiketter:
newton,
utrustning
15 okt 2010
14/10 Bye bye!
Etiketter:
new york,
springa,
utrustning
14 okt 2010
13/10 Marathon-vibbar
Började dagen med en skön löptur tillsammans med Ingmarie i Central Park, vädret är fortfarande toppen här och det blev en grym start på dagen. När jag kom till hotellet stod min Garmin på 16km, inte hade jag trott att det skulle bli så långt idag men i gott sällskap så bara rinner kilometerna iväg. Det här var också premiärtur för mina nya Newton-trainers och dom funkade som förväntat, jättesköna och samma goa känsla som mina gamla.
Vi träffade också på Fred Lebow fast han hade lite stela ben idag, mötet gav mig dock marathon-vibbar från förra året då Fred hälsade mig välkommen i mål på maran. Även om han inte var i form idag så kommer han den 7.e november flytta sig bort till mållinjen på andra sidan parken och gratulera alla marathonlöpare, håll utkik efter honom ni som ska springa!
Annars blev det ännu en fullspäckad dag idag, var nere på The High Line Park som är en gammal upphöjd järnväg nere i Meatpacking Distric som man gjort om till en park.
Det var en väldigt mysig och trevlig upplevelse att kunna gå i grönska ovanför den livliga staden och det fanns solstolar och bänkar man kunde sitta och mysa på. Allt helt gratis! :)
Sedan blev det återhämtning ute på Chelsea Brewery i strålande sol, för det är verkligen sommarväder här och jag har gått i shorts fram till 22:00 idag, hur glassigt som helst! Efter mat och dryck blev det en promenad upp längs Hudson River till den här häftiga saken!
Intrepid är ett gammalt hangarfartyg som byggts om till museum och detta stället gillade jag skarpt, min fru gillade det dock inte lika mycket utan gick och shoppade istället medan jag hade "julafton" inne på båten. Jag gillar inte krig men jag älskar alla dessa häftiga flygmaskiner och annat. Det fanns också en ubåt och ett Concorde som jag var inne i vilket även det var riktigt häftigt. Jag skulle kunna skriva mycket om detta besöket men då skulle jag tråka ut er, här är lite bilder istället...
13 okt 2010
13/10 Benen får ingen vila
Det blev också mycket shopping idag och jag köpte ett helt gäng jeans till ett riktigt fyndpris. Gick förbi ännu en löparaffär som jag inte varit inne i sedan förra hösten jag var här. Har länge hört att det inte finns några vattentäta löparjackor då dessa inte skulle kunna andas. Den här butiken hade dock en modell från Sugoi som sägs vara både vattentät och kan andas. Jag tvivlar lite på detta men kunde naturligtvis inte låta bli att köpa den, ska bli intressant att testa.
Etiketter:
blandat,
new york,
utrustning









































