Det blev ett riktigt grymt
Sydkustlopp idag! Tror nästan det var ett av mina stabilaste lopp hittills där det verkligen kändes kontrollerat från början till slut och jag sprang efter min egen kapacitet. Jag öppnade i precis lagom tempo och vi var till en början en ledarklunga på 5 löpare som drog iväg. Efter någon kilometer släppte en av på tempot och vi var 4 stycken kvar som höll för mig ett fint tempo. Planen var bara att ligga och avvakta bakom för att se ifall någon skulle sticka, då och då kom lite tempoökningar som jag lyckades hänga med på och vi hjälptes åt att dra lite i den tuffa vinden.
Ettan, tvåan, trean och jag!
Detta höll enda fram till strandstigarna vid 12km då en av killarna drog iväg och en till hängde på. Jag kände själv att det skulle bli lite tufft för mig att jaga efter så jag fokuserade på att lägga mig efter 3:an för att se vad som hände. Vid 15km ökade han och jag kunde hängt på men jag ville spara lite kraft då jag vet att det skulle bli lite tyngre sandstrand längre fram. Jag känner till den här bana ganska väl!
Efter ca 2km i ganska tung löpning kroknade han lite och jag hade tagit in dom ca 50m som han drog ifrån med. Bra för huvudet och nu kom också lite lättare löpning och slutligen lite asfalt där mina Newtons kunde trumma på fint igen. Ökade med lätta steg och trodde jag skulle dra ifrån men killen bet sig fast i min rygg och det slutade med att jag fick ta vind under ca 1km innan han gick om mig med ny kraft.
Taktiskt miss tänkte jag men försökte ändå jaga på medan pulsen steg och i samband med detta började jag också känna av en kramp i sidan. Samma kramp som jag hade under
förra loppet och tänkte att nu är det kört. Gjorde mitt bästa för att slappna av och andas med magen och fick släppa ytterligare några meter. Det hjälpte och fick loss skiten lite vilket stärkte mig! Jag var fortfarande några jobbiga meter bakom men peppade mig med att jag är bra på att spurta!
Kunde jag bara se till att hålla detta avståndet så visste jag att jag hade bra läge på upploppet att dra förbi, en pallplats var verkligen värd att kämpa för och är det någon som kan spurta så är det jag!!!!
Upploppet kom och killen ökade på men jag tror han ökade lite för tidigt. Själv blickade jag långt bort för att kunna se målställningen som stack upp bakom krönet. När jag väl fick syn på den blev det plattan i mattan och han svarade ännu en gång.
Nu var jag glad att jag inte öppnat tidigare och jag trodde hjärtat skulle hoppa ur bröstet när jag drog förbi.
Höll på att landa nere i "bananbordet" innan jag fick stop på benen!
Vi kom båda i mål på 1:26:24 men jag var någon tiondel snabbare och blev 3::a! Min målsättning inför loppet var just placering och en pallplats bland dom
219 startande i herrklassen måste man vara nöjd med!
Ett av mina bästa lopp hittills även om det inte var ett av mina snabbaste. Tror ändå det borde vara ett av mina bästa resultat med tanke på motvind och bitvis tufft underlag så jag är supernöjd!
Sydkustloppet är som sagt speciellt på många sätt och nu väntar en trevlig middag med löparvänner!