Ändrade planer

Min plan var att denna och nästa vecka skulle bli riktigt tuffa med mycket mängd men efter lite funderande har jag ändrat mig. Senaste tävlingarna har gett mig ett fint kvitto på att jag borde vara i form för sub2:15 som är mitt mål på Lidingöloppet. Tycker därför det är lite dumt att utmana för mycket med löpmängden med risk för skador så här tätt inpå loppet.

Jag kommer istället satsa lite extra på mina kvalitetspass och utföra dom bra samt lägga in några långpass innan loppet. "Mellanmjölks-passen" skalar jag bort och lägger istället in lite extra styrka med fokus att stärka upp mina svaga punkter. Tycker detta känns helt rätt då jag inte vill riskera något så här nära inpå loppet!

Istället för löpning blev det idag ännu ett pass på gymmet där jag körde mycket bålstyrka under 60min. Jag var lite orolig för hur kroppen skulle kännas då jag satte i mig en dos bromsmedicin igår. Detta med tanke på dom kraftiga biverkningarna jag fick senast men till min lättnad var allt som vanligt igen. Mycket Powerplate blev det som brände till skönt runt magen och ännu ett lyckat pass!

Psssst!!!!

Ni har väl inte glömt att det är backattack med Sara på lördag!?

Uthållighet på bandet

Hård vind som drog in kraftiga skurar över slätterna gjorde att jag valde löpbandet för dagen. Det var ett tag sedan jag sprang på bandet och jag såg verkligen fram emot ett skönt och svettigt pass. Jag ville bli ordentligt varm idag och ni som följt min blogg ett tag vet nog att jag gillar löpbandet starkt! Det är speciellt till kontrollerade kvalitetspass jag tycker det är riktigt bra och för dagen var det uthållighetsträning som gällde. Trösklar på 5x2000m stod på schemat med 2min jogg i pauserna och lutingen på 1%.



Jag körde på friskt och visst blev jag varm då solen tittade fram genom takkupan lite då och då. Hade fint tryck i kroppen hela vägen och det var riktigt härligt att få ösa loss på bandet igen. Kände mig smått galen med peppande musik i öronen och trösklarna avverkades i 4:00-tempo (15km/h) igenom hela passet. Joggpauserna körde jag i 9km/h och med uppvärmning och nerjogg fick jag ihop 14km av riktigt bra kvalitet.

Ett pass som rockade!!!! \../ \../

Hittade startknappen

Boostade mig med vätska och bra mat under förmiddagen som fick igång kroppen efter bakslaget från min bromsmedicin. Tog beslutet att köra ett pass på gymmet innan jobbet och det visade sig vara ett bra drag. Fick tryckt upp 36:59 i huvudet på tränaren som skrattade högt och gav mig ett stort grattis. Nu undrar jag vad han ska hitta på härnäst för något lär han koka ihop för att jävlas med mig? 150kg i bänkpress kanske? Milen under 36min? Ett marathon under 3h? Halvmaran under 1:20?

Passet gick riktigt fint och trycket i kroppen var tillbaka vilket gjorde mig väldigt glad. Lustigt att man kan ligga däckad kvällen innan och sedan rocka loss på gymmet dagen efter. Det kanske verkar dumdristigt av mig att göra så här men jag är van vid dessa biverkningarna trots att det var ett tag sedan jag kände av den här kraftiga sorten. När jag startade med min broms i början av 2008 körde jag stenhårt på gymmet och lyckades få ihop det bra trots en hel del biverkningar av medicinen. Jag känner min kropp väldigt väl vid det här laget och det gör mig trygg när det är så här!!!

Pigg och glad var jag efter passet och innan jobbet tittade jag in i "min affär" för att stilla mina cravings efter Flapjacks. Till min förskräckelse såg jag att dom ändrat om i affären och trodde nästan dom tagit bort mina älsklingar från sortimentet. Efter lite letande hittade jag dom bland baktillbehören och kunde pusta ut!

Tror det är dags att baka en laddning snart så jag har ett förråd inför höstens utmaningar. Om någon är intresserad så hittar ni mina flapjack-specialare här! Kör ni med LCHF så gör ni bäst i att inte klicka på receptet för då lär ni få mardrömmar! ;)

Tre tävlingar och en biverkning

Jag har nu sprungit tre tävlingar tre helger på rad och det har verkligen gått över förväntat. Det känns som jag höjt mig ett snäpp i min löpning och träningen under sommaren har gett resultat. Innan dessa tävlingar hade jag också tränat riktigt tufft under två veckor för att få någon typ av superkompensation när kroppen sedan fick hämta hem lite igen. Det var första gången jag gjorde detta på allvar och det gav verkligen resultat!

Jag skrev också att jag skulle göra samma sak inför Lidingöloppet ifall det visade sig vara effektivt så nu blir det därför två tuffa veckor igen innan jag hämtar hem inför Lidingöloppet. Tanken var att börja redan idag men jag åkte på en ordentligt smäll igår kväll vilket gör att jag får vila lite extra istället.

Jag fick en otrevlig väckarklocka att bromsmedicinen jag står på är starka saker. Antagligen träffade jag fel med gårdagens spruta vilket gjorde att medicinen rusade ut för fort i kroppen. Har hört att detta kan hända och jag har märkt av det förr men aldrig så här kraftigt. Ca 45min efter injektionen fick jag ont i hela kroppen och däckade i soffan med feberfrossa. Det höll i sig till mitten av natten och jag vaknade på morgonen med kraftig huvudvärk som antagligen berodde på vätskebrist.

Nu har det släppt som tur är och jag börjar få ordning på balansen i kroppen. Kanske blir det ett lättare pass på gymmet innan mitt kvällsskift och känns det inte bra så avbryter jag. Jag vill väldigt gärna till gymmet idag då en av tränarna har "terroriserat" mig (på skoj) att jag inte har något att komma med förrän jag springer milen under 37min. Jag måste bara in där idag och sticka upp 36:59 i huvudet på honom!!!!

Trelleborgsloppet med minsta möjliga marginal

Började dagen att bli firad med frukost på sängen innan vi gav oss ner till Trelleborg. Dagen innan hade jag känt att mina ben var pigga och även nu på morgonen verkade dom toppen trots att jag körde hårt på halvmaran förra helgen. Bestämde mig därför att sikta på sub37 och pratade lite taktik med min fru på vägen ner till loppet. Jag har sprungit detta loppet 3 gånger innan och känner till banan väldigt väl, det här är verkligen min hemmaplan!

Banan är snabb med en lätt stigning i mitten, taktiken var att gå ut hårt och börja plocka tid direkt. Vid stigningen på 5:an och 6:an skulle jag sedan ta det lite lugnt för att verkligen orka dra på igen sista halvan. Jag hade först en liten pakt med snabba Sara att vi skulle hjälpas åt att fixa sub37 men nu hade hennes lopp "krockat" så jag fick köra plan B.

Starten gick bra och jag kunde hålla innerkurva på löparbanorna innan vi gav oss iväg ut från stadion. Tempot var högt och benen var lätta så jag släppte på precis som planerat. Första kilometern gick på 3:28 där jag sedan fortsatte trycka på och avverkade 2:an på 3:26, en riktigt bra start vilket stärkte mig!

Sedan ner genom Stadsparken med bra publikstöd och med ben som fortsatte trumma på fint. Hade loppet under full kontroll och allt gick precis enligt planen. Jag verkligen njöt av löpningen här och att få ha en kropp som bara skriker mera MERA!!! Ingenting som oroade utan det vara bara löpning när den är som bäst!

Sedan kom stigningen vid sjukhuset där jag släppte av lite och lät en löpare springa förbi för att inte bli stressad i ryggen. Det var i stort sett som en repris av backen under Prinsens Minne förra helgen och även idag skulle det bli ett lyckat drag. Jag prickade in 5km på 17:58 vilket var 1sek från mitt pers på den distansen och det stärkte mig. Släppte av lite till då jag visste att det fanns marginal och avverkade 6:an på 3:57 vilket blev den långsammaste kilometern på hela loppet.

Nu kom det viktiga partiet och det gällde verkligen att jag hade kraft att plocka sekunder här! Jag tryckte på för fullt och 7:an gick på 3:37 men det var min Garmin som visade detta. Banans kilometermarkering fanns 100m längre fram och jag visste att jag nu låg back. Kan tillägga att jag alltid kör min klocka på "autolapp" då jag är dålig på det här med att "lappa" själv i stridens hetta.

Precis som förra helgen fick jag nu jaga klocka så mycket det bara gick och hoppades att pricka in 8:an på 29min blankt då jag redan låg 100m back. Min Garmin piper till på 29:18 och jag är fortfarande 100m back mot banans markering. Jag pressar och pressar men benen börjar nu bli riktigt tunga och andningen hamnar uppe i bröstet. Jag kan lova att det inte var skönt att springa just då men millopp är aldrig sköna på slutet!

8:an går på 3:45 där jag tappar några viktiga sekunder då sub37 är ett snittempo under 3:42. På 9:an blir det inte mycket bättre och jag fortsätter tappa! Här börjar jag misströsta för fösta gången men som tur är springer en löpare om mig där jag biter mig fast i ryggen. Jag behövde verkligen draghjälp här och nu kom den sista kilometern som aldrig ville ta slut.

Jag fick slita enormt och lyckades plocka tid trots allt, nu fanns hoppet där igen! Sista kilometern gick på 3:36 och min Garmin visar 36:39 på 10km. Tyvärr är jag inte i mål här utan har hela upploppet kvar på strax över 100m!

Jag smällde på med en stenhård spurt som fick det att knaka i hela kroppen! Upploppet på Trelleborgsloppet är dock alltid enorm kick med mycket publik, jag hörde även mitt namn ropas några gånger vilket verkligen hjälpte mig fram. Det här är min hemmaplan som sagt!!!

Sista 100m går i 2:53-tempo och när jag korsar mållinjen vet jag fortfarande inte om jag fixat tiden. Min klocka står på 37:01 men jag vet att jag stannat den lite för sent. Kommer ur målfållan där jag möter min fru och föräldrar som hört speakern säga 36:59, dom har också med fina blommor och en nallebjörn som jag får. Känns helt sanslöst och jag kan inte sluta skratta åt tiden! Helt sjukt och bästa starten på min födelsedag!

Tiderna för loppet

Firar med stil!

Jag fyller 35-år idag och vad passade bättre än att börja firandet med ett millopp på morgonen?! Drog ner till Trelleborgsloppet som är ett väldigt speciellt lopp för mig på många sätt. Det är det första loppet jag ställde upp i för 3år sedan och jag springer dessutom förbi sjukhuset flera gånger, samma sjukhus som jag låg inne på för 4 år sedan när jag fick min diagnos.

Jag drog på för fullt med sikte på sub37 och fick till ett klockrent lopp på många sätt där jag fixade målet med minsta möjliga marginal!

Dundrade in över mållinjen på sanslösa 36:59!!! och överraskade verkligen mig själv idag! Det kommer en längre race-rapport senare för nu ska jag fira vidare! Dagen kunde knappast börjat bättre!!!!

Test av löpsteg

Jag sprang ikväll en lugn och fin runda på 8km helt utan klocka vilket är ganska ovanligt för att vara mig. Passade verkligen på att njuta av kvällen som bjöd på lite häftiga väderfenomen i form av dimma i en effektfull solnedgång. Passade också på att ta med min nya kamera och testade göra en koll av mitt löpsteg nu när jag har gott om vinkel på optiken.

Som dom flesta redan vet så springer jag med Newtonskor som man absolut inte ska springa på hälarna med och det här med löpteknik är något jag alltid jobbar med. Kul att jag nu kan göra en koll då och då så jag vet hur det ligger till. Här är dagens film, spännande värre! ;)

Pepp-träff

Precis som förra året tänkte jag dra ihop en "pepp-träff" innan starten på Lidingöloppet och denna gången ska jag inte göra det dagen innan. Själv tyckte jag det var riktigt trevligt förra året och man fick pratat av sig lite nervositet innan loppet samt peppat varandra. Tyckte också det funkade bra med tiden och platsen så jag bestämmer att det får bli samma i år!

Klockan 11:00 uppe på backen vid Lidingö kyrka där man går upp mot starten finns jag om någon vill hänga på. Trevligt ställe med lite folk och fin utsikt samt en kör som brukar stå och sjunga utanför kyrkan. Första starten är kl 12:30 så det finns då ganska gott om tid och dom som startar i senare grupper kan ju alltid titta upp före dom hämtar nummerlappen om dom tycker det blir för tidigt. Hoppas vi ses där!

Vi som träffades förra året: Sara, Anneli, Ingmarie, Mikael och jag.

Seedning Lidingöloppet

Idag är sista dagen för att lämna in seedningsmeriter till Lidingöloppet ifall man vill seeda om sig. Själv gjorde jag ett försök att seeda upp mig från 1C till 1B efter mitt resultat i helgen. Har inte koll på deras tabeller och tänkte att kanske 1:22:48 på halvmaran kunde räcka? Fick ett kort och tydligt svar:

Tyvärr räcker det ej för 1B.

Det kostade inget att försöka iaf och jag ser nu att det är 30 dagar kvar till start. Längtar verkligen till detta loppet och snart står man där på ängen taggad och laddad för backarna!

Lidingöloppet Time Lapse from Lygrell&Silver on Vimeo.

Svaga punkter

Jag skrev i förra inlägget att jag kände mig inspirerad och motiverad nu efter helgens halvmara. Det är så härligt att få ett kvitto på att träningen ger resultat och samtidigt blir jag uppmärksam på mina svaga punkter vilket gör att jag kan träna fokuserat när jag vet vad jag behöver förbättra.

Under loppet i lördags blev jag väldigt trött i ryggslutet vilket gjorde att jag verkligen fick jobba för att hålla uppe mitt löpsteg mot slutet. Även nu efter loppet har jag varit ganska seg i ryggslutet vilket gett mig en liten tankeställare. Jag måste nog se till att stärka upp lite här så jag orkar hålla tryck hela vägen på framtida lopp och speciellt inför nästa år då jag vill satsa på marathon igen.

Tog därför tjuren vid hornen direkt och gick in på gymmet igen för lite skön styrketräning. Körde 60min för överkroppen samt lite lätt för benen för att få genomblödning och snabba på återhämtningen. Mycket fokus på just ryggslutet blev det också och det kan faktiskt vara roligt att träna rygg när man vet syftet.

Yey!!!

Avslutade sedan med 15min stretch på Powerplaten för att få loss lite skit i benen och nu känns kroppen riktigt bra. Skön känsla och jag gillar verkligen den där magiska plattan!

Nya tag

Kroppen har känts riktigt bra efter loppet och mina vader som annars brukar ta stryk när jag pressar på halvmaran har det knappt känts något i. Det kan bero på att det var väldigt skonsamt underlag med mycket grus plus att jag blir bättre och bättre tränad för alla påfrestningar. Jag är ganska van att träna mycket och hårt vid det här laget så jag tror jag är lite tåligare nu än förr.

Jag är dock väldigt lyhörd på kroppens signaler när jag nu drar igång träningen igen. Tycker alltid det är lurigt när man ska våga släppa på igen efter lopp och jag tror kroppen kan lura en lite. Jag har dock inte mycket distans i kroppen just nu då jag backade ganska ordentligt veckorna innan helgens lopp så där är det ingen fara. Något som dock är lite farligt är att jag känner mig grymt inspirerad och motiverad till fortsatt träning nu när helgen gav mig ett fint kvitto. Måste verkligen se upp så jag inte fördärvar denna fina trenden jag har som ska hålla fram till Lidingöloppet!

Ikväll startade jag upp med intervaller nere med min klubb och fick till ett riktigt trevligt pass. Vi körde 8 x 600m där jag öppnade ganska försiktigt och ökade lite efter hand. Benen var lite sega i början men blev riktigt pigga och glada på slutet vilket var ett skönt besked. Jag körde dock inte på max utan det blev mer flyt där jag fokuserade på teknik istället. Ganska kul att testa lite med höften i olika lägen och ändra lite hit och dit med stegfrekvensen. Det finns alltid lite att göra när det gäller tekniken och det är riktigt roligt när man märker skillnad!

Angående bilder

Många undrade över mina bilder i förra inlägget och det glädjer mig att ni trodde dom kunde vara från loppet för det var det som var meningen. Inte min avsikt att luras men jag tyckte det tog bort känslan av berättelsen om jag berättade hur jag tog bilderna i inlägget.

Nu kan jag avslöja hur jag tog bilderna och det är min vidvinkliga vän som jag fick i tidig födelsedagspresent som fått jobba hårt. Den är liten nog att ha med under ett lopp men jag skulle aldrig ta med den när jag verkligen ska pressa.

Bilderna vid målområde tog jag innan starten i förebyggande syfte då jag trodde dom kunde passa in i en race-rapport. Jag var ändå i krokarna och värmde upp så varför inte knäppa loss lite?  Brukar ta bilder på lite allt möjligt och ibland kan man ha nytta av dom, speciellt när man bloggar är det praktiskt att ha en liten bildbank. Jag tycker dessutom det är väldigt roligt att ta bilder!

Dom andra bilderna tog jag dagen efter då jag och min fru var ute och promenerade på Prins Bertils stig. Det var fint väder och det passade bra att få bort lite stelhet i benen. Bilderna är dock från ställena jag beskriver och "äkta" men 24 timmar efter loppet.

Jag har också ryggsäck och grön tröja vilket är anledningen till att ni bara ser kepsen i berättelsen...hehe! ;)

Det blev en riktigt mysig promenad och jag hittade anledningen till varför det luktar fan vid fiskebodarna på västkusten.

Fick hälsat på lite fyrfota vänner vilket jag inte kunde under loppet, jag gillar verkligen hundar!

Istället för en svettig löpare i hasorna kunde jag njuta av världens bästa sällskap utan att bli stressad av min Garmin som fick stanna i bilen. En riktigt fin söndag och avslutning på en mer än lyckad helg!

Förlåt om jag lurade någon?! ;)

Prinsens Minne

Vi promenerade från vårt hotell i god tid innan starten så vi hann med att heja på milloppet som startade en timme före mig. Det var roligt och peppande att se alla startklara och snart skulle det vara min tur att få släppa loss!

 

Vi hejade först på den alltid lika välmatchade Anna som drog iväg på sin mil innan jag började värma för mitt lopp. Känslan som jag haft innan i veckan satt definitivt kvar i kroppen och lättare ben har jag sällan haft vilket även fick min fru att reagera över hur lätt det såg ut. Gick sedan bort till starten där jag träffade Therese som hade haft en förvirrad morgon men som ändå såg laddad, stark och glad ut. Körde sedan lite stegringlopp i kvarteret bakom och ställde upp i främsta fållan 3min innan start. Främsta fållan var för dom som siktade på ett snitttempo under 4:00min/km vilket passade mig bra som ville hålla under 3:56min/km för att fixa 1:23. En siffra som skrämde mig lite på pappret men som jag visste skulle vara fullt möjlig!

Skottet gick och jag kom iväg lugnt och fint tillsammans med alla andra, det kändes verkligen som folk ställt sig i rätt fålla och det flöt på fint i bra tempo. Vinden var ganska kraftig med det vägdes upp av ett svag medlut och bra ryggar att gömma sig bakom. Mina ben var väldigt lätta och det kändes nästan som en jogg med låg puls vilket gjorde att jag ökade en aning för att plocka tid då möjlighet fanns. Drog om lite folk och kom in i ett riktigt skönt flyt!

Benen rockade och jag plockade placeringar medan vi kom ut på motionsspåren med packad grus. Tempo var klart snabbare än 3:56min/km men pulsen låg där den skulle, första 5km gick på 18:42 trots vinden vilket bäddade för en riktigt fin start!

Jag tar mig över första riktiga backen och sedan bär det av utför ner mot Grötvik i lite tuffare terräng med lösa stenar. Nere i hamnen fyller jag på med sportdryck innan jag tar mig an banans största utmaning i form av en ganska seg backe. Den är i två steg med en flack i mitten innan den andra stigningen som är lite tuffare. Springer klokt här och försöker undvika syra medan jag har tålamod och låter killen i min rygg springa förbi för att inte stressa mig till att göra något dumt. Vi peppar varandra lite på vägen och båda backarna går smärtfritt. 

Både backen före och efter Grötvik har gjort att jag fått två dåliga kilometer över måltid men nu är det värsta över och jag ger mig tre dunk med högerarmen på min vänstra axel. Det här är något nytt jag börjat med för att peppa mig själv och tagga till lite extra, känns jättebra speciellt på toppen av en backe!

Nu är det en fin utförslöpa på asfalt ner genom Tylösand och träden tar den värsta vinden. Jag rockar igen och kan trumma på med ett gäng snabba kilometer. Jag ÄGER i Tylösand och det känns som jag har detta som handen i handsken då vi snart ska vända och kommer ha vind i ryggen. Milen prickas in på 38:24 och nästa kilometer går på 3:49 med ben som fortfarande rockar!

Vändningen kommer nere vid Tjuvahålan och en liten kille skriker att jag har snygga skor!

Tack! Snabba är dom också!!!!

Fortsätter trumma på och börjar jag bli lite rädd när jag ser vad som väntar. Här finns ingen asfalt och det är mer som en naturbana där man springer över klipphällarna på anlagda spår där det bitvis varnas för lösa stenar.

Det är inga jättebackar men det är små stigar som slingrar sig hit och dit och naturen gör det svårt att dra nytta av vinden som nu borde varit till hjälp.

Pressar på för fullt och hinner någonstans uppfatta att jag befinner mig på en väldigt vacker plats. Kollar också på underlaget så jag inte trampar fel och minns Annas inspirerande berättelse för två år sedan då hon ramlade. Jag var nu stressad och tappade tid fort trots lätta ben, ville verkligen inte göra något misstag bland stenarna vilket stressade mig ännu mer!

Uppför!!!

Nerför!!!

Pressar och pressar men förlorar ändå tid trots att jag plockar på löparna framför. Peppar mig med att jag tränat mycket backar i sommar och försöker tänka positivt!

 

Det kommer äntligen en fin afaltssträcka, den går svagt uppför men jag har vind i ryggen. 

Springer förbi några löpare och fixar några kilometer som ligger på min måltid runt 3:56-tempo innan jag kommer ner till Grötvik igen.

Häller vatten över mig vid vätskestationen innan jag bränner uppför samma backe som på vägen dit. Lite tuffare från detta hållet men nu vet jag att det är sista backen. Ger mig tre dunk igen på vänsteraxeln och kör på utför! 

Börjar nu bli trött i benen och tappar tid igen trots att jag tar in meter på löparna framför. Hinner ifatt en av dom där jag blir bekväm och tar rygg. Kollar på klockan och ser att det går för sakta! Jag måste bara om och nu är det ingen kontrollerad löpning längre.

Vill sååååå gärna ha en raksträcka med asfalt och vind i ryggen men det bara svänger och svänger. Varje lite puckel i banan blir ett jättehinder och klockan stressar mig som aldrig förr!!! Springer förbi en fiskbod där det luktar fan och folket i kön säger oooojjj när dom ser hur jag sliter. Nu ligger andningen uppe i bröstet och jag tittar för mycket ner i marken vilket inte är bra!

Sista vätskestationen kommer och nu är det inte långt kvar! Ska jag chansa och bränna förbi den eller ska jag stanna och få i mig några klunkar sportdryck samt tappa några sekunder? Det blir sportdryck då jag samtidigt inser att jag kan få ner pulsen lite så det inte knyter sig helt i magen som det gjorde sist.

Slappnar av lite och benen känns bättre vilket gör att jag kan hålla 4:00-tempo men det går ändå inte fort nog. Jag får verkligen ta fram allt jag har och plockar en löpare som verkar ha väggat samtidigt som jag får kontakt med en blå rygg längre fram. 

Skylten med 500m kvar närmar sig!

500 meter är INGENTING!!!!

Kollar på klockan och ser att detta kommer bli på håret men jag ligger på rätt sida nu. Springer utan musik som kan peppa så det får bli till att slå mig på axlen ännu en gång!

Kommer ut på ängen och ser det låååånga upploppet med målet långt borta och klockan fortsätter stressa mig! Vågar inte släppa den!!!

Ingenting är säkert än och jag blir rädd att jag ska ramla i gräset med mina trötta ben. Kollar och kollar på klockan medan målet närmar sig och ser att jag ligger på rätt sida. Det blir ingen superspurt trots att klockan visade 3:17-tempo på sista 170m och jag kunde kosta på mig en skön målgest!

Jag hör mitt namn i högtalarna och det är en riktigt skön känsla när jag korsar mållinjen med 12sek marginal! Plats 21 bland dom lite över 500 herrarna blev det också och den sista löparen som lyckas göra sub 1:23!

Att gå under 1:23 känns smått overkligt när jag ser det på pappret men jag har fixat detta och jag tror det finns mer att ge på en snabbare bana. Detta är dock sista halmaran för året och jag kommer suga på denna karamellen länge!

Nu ska det laddas om för Lidningöloppet!

Statistik från loppet