Bästa avslutningen!

Under gårdagen var jag riktigt hängig och trodde jag skulle bli ordentligt sjuk men en god natts sömn och ett kort uppehåll med min bromsmedicin gjorde susen! Jag vaknade upp ganska pigg och någon timme senare stod jag uppställd i Allbäcksskogen tillsammans med 250 andra löpare för att springa ut året!

Vädret var toppen med sol och någon minusgrad och kroppen svarade fint när startraketen avfyrades! Jag hittade tempo direkt och benen var lätta och fina. Kom iväg fint i starten och ganska fort var jag uppe på en tredjeplats. Jag funderade lite om jag gått ut för hårt men det kändes rätt så jag körde på!

Efter ca 600m blev jag omsprungen av vinnaren från Sydkustloppet i våras men jag förivrade mig inte utan fortsatte i samma tempo. Det gjorde jag nog rätt i för under andra kilometern hade både 2:an och 3:an fått släppa av och jag var uppe på 2:a plats med en pigg kropp!

Jag kommer in på gågatan med mycket publik där jag får fint stöd, Trelleborg är verkligen min hemmaplan och många vet vem jag är.

- Du ligger 2:a!!! Bra jobbat!!! Heja heja!!!

Jag eldar själv på lite extra och klappar händerna vilket har effekt och ger mig mycket energi tillbaka! Fortsätter tugga på och snart är jag nere vid Socialstyrelsen där vi haft många möten kring adoptionen i höst. Det må vara världens tråkigaste hus men det gav en skön kick att springa förbi där och jag började fundera på roliga saker inför nästa år.

Sedan var det inte långt kvar och ingen var efter mig heller vilket gjorde att jag kände mig trygg på min 2:a plats. Jag hade fortfarande pigg kropp och ökade lite, sista kilometern blev den snabbaste. En skön avslutning på ett grymt löparår och även min bästa placering i ett lopp!

Tvåa!!!!

Dagens tider

Förmiddagen avslutades sedan med lite mingel och blåbärssoppa medan vi hade prisutdelning för alla som genomfört Trelleborgsklassikern i år. En fin avslutning och det var glada miner överallt!

Vi som gjorde första klassikern!

Jag vill önska alla ett riktigt gott nytt år och tacka för det här året! Ni är många som stöttat och peppat här på bloggen och på andra håll! Det betyder jättemycket och jag hoppas ni hänger med på ett nytt spännande år med nya utmaningar och tokigheter!

Gott nytt år!!!

Sista träningspasset

Igår körde jag årets sista träningspass som gick fint! Först lite styrketräning och sedan 30min löpband för att få fart på benen inför lördagens tävling. Det blev lite korta intervaller på 5x2min @ 3:30-tempo med 2min gåvila. Ett lyckat pass och jag tror mina ben är redo för att springa fort på lördag!

Idag känner jag mig tyvärr lite hängig men hoppas det inte ska vara något skit på gång. Jag brukar känna mig risig i slutet av veckan när jag jobbar morgonskift då jag sover för lite. Önskar verkligen att jag kunde få lite bättre ordning på detta när jag jobbar morgon men jag får nog bara acceptera att min kropp inte är gjord för att gå upp 04:30 många dagar i rad. Jag ska försöka få lite mer sömn i natt också hoppar jag över kvällens bromsmedicin för att ge kroppen lite andrum så kommer det nog bli bra. Jag vill verkligen springa ut det här året!

MS-bloggar



Jag fick för någon dag sedan en tidning från MSsidan.se, en sida som drivs av ett läkemedelsbolag. I detta numret var det fokus på sociala medier och ms vilket jag gillar för detta har hjälp mig mycket när jag fick min diagnos. Jag fick ingen information om min sjukdom när jag fick min diagnos vilket gjorde att jag sökte mig till nätet, tydligen var personen som hade hand om detta sjukskriven så hon kopplades aldrig in i mitt fall. Jag blev lite varnad för internet men för mig har det bara varit nyttigt och nu i efterhand var det nog det bästa ändå!



I tidningen finns också lite bloggtips där min blogg dyker upp tillsammans med Messan, Becky och Sune! Kul att det läggs lite fokus på bloggarna för det finns många bra bloggar som drivs av personer med ms och här är några fler tips från mig:

BiciAmore

Annes Förbannade Blogg

MyStory

Segway och MS

Rock it Baby! Rock It!

MS-bloggen

(Flera skribenter där jag vill tacka Lisa för fina ord!
Kul att du gillade dokumentären och lycka till med träningen)

Någon som har fler tips?

Det blev bra ändå!

Idag hade jag planerat in ett "grispass" med Löparprojektet inne på Malmö Stadion som jag sett fram emot hela julen. Jag hade ordnat hundvakt och allt för att verkligen kunna vara med och slippa stressa en massa men igår visade det sig att jag sett helt fel på tiden. Trodde det var 17:00 men det visade sig vara redan 10:00 då jag jobbade vilket gjorde att jag fick ställa in.

Istället satte jag ihop ett eget pass med backintervaller i skogen på 5x2000m som jag skickade ut på Facebook för att se om någon var sugen att hoppa på. Det visade sig att min snabba vän Johan kunde hänga på vilket var väldigt trevligt och dagens pass blev kanon trots det lilla missödet!

Dagens profil inkl upp och nerjogg

Vi krigade på fint i backarna och vädret var perfekt att springa i, själv sprang jag i sommarkeps och tunna kläder då det fortfarande är väldigt milt och i backar blir man dessutom ordentligt varm! Passet gick också bra förutom tredje intervallen där jag trampade fel så det knakade till i foten. Jag vet inte vad det var för något som lät men det gick bra att springa vidare och nu efteråt känner jag inte av något heller så jag hade nog tur.

Mitt mål var att hålla alla 2000:ingarna under 8min och spara lite av krutet till tävlingen på lördag. Precis som vanligt öppnade jag ändå på tok för hårt och brände av första på 7:37. Lyckades dock sansa mig lite på resten av intervallerna och serien blev lite lugnare och jämnare.....7:51, 7:56, 7:58, 7:57, joggvilan landade på ca 2:min.

Vi var båda väldigt nöjda med vårt pass och vi fick totalt ihop 14km där 10km gick i tuffa backar med bra tempo! Ett grymt pass som gör nytta och det avslutades sedan med en skön bastu! Jag känner mig inte heller besviken att jag missade "grispasset" för det blev ju bra ändå, tack för en grym kväll Johan!

Snart ett nytt år!

Den här veckan laddar jag för årets sista tävling som blir Sylvesterloppet i Trelleborg, ett lopp på 6,9km som jag aldrig sprungit innan. Det ska bli riktigt skönt att få springa ut det här året som varit ett riktigt tufft år med motgångar på flera fronter men samtidigt har löpningen gått kanon och jag har uppnått alla mål för året vilket känns bra. Något som också känns bra är att året slutar fint med tanke på vår adoptionsutredning och jag hoppas verkligen att 2012 kommer bli vårt år!



Årets avslutas sedan med fest men det kommer inte bli vått på nyår för jag har bokat in ett löppass i skogen med en vän dagen efter vilket känns helt rätt! Jag tycker inte det är kul att supa skallen i bitar och må dåligt dagen efter! Bättre att börja ett nytt fräscht år med en tur i skogen än en bakfylla, 2012 ska bli ett riktigt bra år!

Falskt alarm?

Strax efter gårdagens inlägg började mina bihålor lossna fint vilket fick mig att fundera lite.....Senare på kvällen läste jag också att min vän Sara hade haft problem då hon blivit allergisk mot granen på julafton vilket fick mig att fundera lite till....

Vi har ingen gran i år men julafton spenderades hos mina föräldrar med både gran och hyacinter och det var bara en kort tid efter vi kommit dit som skiten brakade loss, vi sov också över vilket säkert inte gjorde saken bättre. Jag är inte allergisk vad jag vet men jag vet att mina bihålor är känsliga så kanske dom reagerade på "julen"? Idag var det tillbaka till det normala vilket tyder på att det kan ha varit en reaktion....

Med en pigg kropp blev det därför träning igen vilket var riktigt skönt nu efter julen och det märktes att man hade välfyllda depåer. Det blev gymmet tillsammans med min fru där jag först körde 45min styrka för rygg och axlar med fint tryck hela vägen.

Sedan attackerade jag löpbandet med 14km progressivt där jag avslutade strax under min tänkta marathonfart för att fixa sub3. Jag började på 12km/h med 1% lutning och ökade efterhand där sista 3km avslutades i 14,5km/h. Det gick riktigt lätt och fint och jag försökte tänka teknik hela vägen för att sysselsätta mig med något. Jag gillar verkligen när man hittar den där goa känslan där man utan att tänka på det börjar slå i kontrollpanelen med armarna och får sakta ner. 

Finishertröja från New York, min favorittröja!

Jag tänkte också mycket marathon under passet eftersom jag ville känna lite på tempot och blev väldigt taggad. Dagens pass gav mig ett fint formbesked och när jag låg på 14,5km/h kändes det som jag kunde springa på riktigt länge. Mot slutet av passet sprang jag också och pratade med en annan kille som tränade utan att behöva bli speciellt andfådd vilket var ganska häftigt!

Något annat som också är häftigt är att löpbanden på mitt gym med största sannolikhet är felkalibrerade och visar för låg hastighet. Jag vet inte hur man kontrollerar detta på rätt sätt men en av dom duktiga löparna på gymmet säger att man bör lägga till 1km/h på hastigheten för att det ska bli rätt. Mitt Nike+ system med chip visar alltid 1km mer än bandet på 10km och idag när jag körde 14km visade Nike+ 15,5km. Nu är inte Nike+ helt tillförlitligt men utomhus brukar det inte slå mer är några hundra meter på 10km. Hur det än må vara tycker jag det slår på rätt håll och jag borde iaf inte vara långsammare när det gäller! Jag ser verkligen fram emot att få ge kroppen en match på maran i vår och sub3 känns fullt möjligt!

Ingen löpning här

Det blev ingen löpning på julafton detta året heller fast det var inte självvalt. Jag hade en liten tanke att ta en runda bara "för att" men mina dumma bihålor är tillbaka med full kraft och jag hade stora problem hela julafton. Idag är det heller inte mycket bättre och jag känner mig ganska yr och groggy av trycket i huvudet. Jag har testat alla trick som finns men inget hjälper och jag måste nog se till att få en remiss till sjukhuset för att få detta fixat en gång för alla!

Läkaren som gav mig en kur med antibiotika för ett tag sedan sa också att detta var nästa steg ifall det inte blev bättre. Det blev bättre för stunden men nu är skiten tillbaka som sagt, känns inte alls kul då jag är så trött på alla sjukhusbesök för både det ena och det andra. Något som dock är kul är att jag fått ett presentkort i julklapp som jag ser fram emot att sätta sprätt på!

Ensam

Det blev ett lyxigt pass idag på gymmet där jag hade hela stället i stor sätt för mig själv. Anledningen var att dom anställda hade jullunch mellan 12:00-14:00 och hade stängt "dörren" fast vi som redan var där fick lov att träna och jag blev helt ensam bland vikterna. Väldigt skönt och lite extra lyxigt!

Jag körde 60min styrka med mycket ben och idag var kroppen med mig igen vilket var skönt. Fint tryck hela vägen och sedan blev det backar på löpbandet efter det. Jag dammade av ett gammalt coachning-pass från Nike som är till för att göra en starkare i just backe och det gick bra här också. Foten var bra igen vilket gjorde mig glad och passet gick kanon!

Jag satte backpasset på repeat 2ggr och fick totalt ihop 12km som satt fint nu innan julafton! Angående julen så kommer jag inte ha någon paus här på bloggen och det dyker säkert upp något inlägg imorgon också.....men om det inte skulle göra det så vill jag passa på att önska en riktigt bra jul!

GOD JUL

Laddade nog lite för hårt....

Efter gårdagens lyckade adoptionsmöte drog jag till gymmet för att ösa loss bland vikterna. Det blev ett grymt pass där jag kände mig enormt inspirerad när jag tänkte på hur långt vi faktiskt kommit på vår resa. Jag tror att det träningen gjort att det gått så pass bra och att mina läkarintyg blev så fina som gjorde att jag fick min diagnos godkänd i somras. Hade dom sagt nej i somras hade det varit stop redan där men nu är vi här och det känns sjukt skönt även om det fortfarande är en bit kvar.

Det kändes verkligen som jag gav min sjukdom ett stort långt finger när jag blev godkänd i somras och dessa tankarna i kombination med tunga vikter blev rena dynamiten under gårdagens pass. Jag har därför känt mig ganska mörbultad idag vilket gjorde att jag ställde in träningen helt. Mina bihålor har också börjat protestera lite igen så jag tar det försiktgt och nästa löppass får nog bli inomhus på bandet då dom inte verkar gilla kyla i nuläget. Jag har också fått lite ont i foten, troligtvis är det någon typ av spänningar som min golfboll borde kunna få loss.

Fore!!!



Många bäckar små gjorde alltså att det fick bli vila idag men imorgon är jag julledig! Då hoppas kunna få till ett bra pass på gymmet med både styrka och löpning på bandet för att sedan kunna hålla julafton i lugn och ro. Ni som hängt med här på bloggen vet nog att jag aldrig sprungit på julafton som sig bör när man är löpare. Nu är jag nog mer "benlyftare" än löpare så jag gör som jag vill men kanske jag kommer ut på en runda trots allt....

Min blogglista

Ifall någon missat så har jag en blogglista här till vänster i bloggen. Den innehåller bloggar som jag själv följer och inspireras av, den har också en väldigt bra funktion som gör att senast uppdaterad blogg hamnar överst. Jag vet att det finns andra tjänster för detta men eftersom jag själv hänger en del på min blogg blir det enkelt för mig att ha det så.



Senaste tillägget är en blogg som heter Att springa för livet, ett passande namn då Elin precis som mig springer runt med en extra ryggsäck och hon springer långt! Under den korta tid hon bloggat har jag redan lärt mig en massa nytt om löpning/träning och dess effekter och jag hoppas fler hittar in till henne! Heja dig Elin!

Välkommen hit!

Efter dokumentären om mig i söndags har trafiken på min blogg ökat och jag vill önska eventuella nya läsare varmt välkomna hit till min lilla blogg. Jag vill också tacka alla som länkat hit och skrivit en massa fint som värmer så! Katarina , Olov, Petra, Lars, Miranda, Sara, Andréa, Therese, Ingmarie, Sofie ....Tack! (Har jag missat någon så hojta till!)

Efter programmet har jag också fått några frågor om tider och om jag verkligen fixade 3:30 på New York Marathon som var mitt mål. Nej jag fixade inte målet och kom in på 3:38 men tog revansch ett halvår efter på Stockholm Marathon där jag krossade den tiden och kom in på 3:12.

Min snabba, starka och lätta vän Staffan som jag sprang det loppet med länkade också hit från en intressant tråd på jogg.se där jag och min ms dök upp i samband med dokumentären. Tack för din fina kommentar där! Intressant med signaturen "Micke" som vet hur tävlingen slutar och tveklöst hade tacklat en ms diagnos med att skjuta skallen av sig.

Jag vet vad den här sjukdomen kan ställa till med men vi är trots allt många som mår bra med vår sjukdom, unga som gamla och vår framtid behöver inte vara mer oviss än någon annans! Vi lever alla med risker och ingen vet hur tävlingen slutar!

Det går bra här!

Vår adoptionsresa flyter på riktigt fint och idag var vi nere hos socialstyrelsen för att få reda på resultatet från djupintervjun vi gjorde för någon vecka sedan. Jag har inte varit speciellt nervös för detta men när vi satt och väntade på att bli inkallade kom nervositeten krypande så smått…

När vi väl blev inkallade kunde jag dock dra en lättnadens suck för det hade gått riktigt bra för oss. Vårt material hade blivit analyserat av en psykolog som kunde konstatera att vi har det ”känslomässiga överskott” som krävs för att ta hand om ett barn och att vi har ett stabilt förhållande. Vi tycker givetvis att vi har detta själv men det är ju alltid skönt att få det på papper! När det gäller vårt förhållande så har det aldrig varit något snack om saken under utredningen och vi firade 17år tillsammans i fredags så stabilare kan vi knappast bli ;)

Vi har inte fått vårt medgivande än utan nu ska allt sammanställas, alla lampor lyser grönt men vi måste vänta tills februari då vårt ärende går upp i socialnämndens möte för slutgiltigt beslut. Sammanställningen kommer också skickas till vår adoptionsorganisation så det ser bra ut för just det landet vi planerar att adoptera ifrån, det finns vissa detaljer för olika länder som dom vill ska vara med.

Man kan kanske tycka att hela den här utredningen är överarbetad men den är också till för vår skull och vi får ju en presentation av oss och vem vi är som vi kan skicka vidare. Nu när utredningen är klar så har vi den och kan gå vidare! Det känns helt fantastiskt att vi redan är här nu och allt har gått så bra, nästa gång vi träffar våra utredare är när vi fått ett barnbesked! Häftigt!

Fart!

Det blev som jag ville och idag fick jag känna på lite fart igen när jag dammade av ett gammalt Szalkai-pass i min Garmin. Först kör man 5km snabbdistans följt av 3min gåvila innan bränner av det sista krutet med 2x5x200m med 45sek vila och 90sek setvila. Detta är ett pass jag gillar starkt och såg verkligen fram emot att få ge kroppen en omgång.

Jag gav mig ut på ett rått Söderslätt med bara några plusgrader och en ganska hård sydlig vind piskade från havet. Min kropp gillar verkligen inte kyla och kopplar ganska dåligt när det är kallt ,så var även fallet idag! Viljan fanns där dock och efter lite "förhandling" med kroppen under första kilometerna på snabbdistansen började den fatta vad som gällde!

Jag fick känna på farten och under 200:ingarna på slutet kunde jag pressa på fullt utan protester. Det var också riktigt roligt med 200:ingar då det var längesedan jag körde detta. Ett grymt pass som jag vill göra snart igen!

Dagens tider:



En sida av mig

Jag ser inte alltid ut så här!

För ett tag sedan blev jag intervjuad angående min blogg och vad den betytt för mig i samband med diagnosen. Det var många frågor som väckte tankar efteråt och en av tankarna som snurrat i huvudet är vilken bild min blogg ger av mig för jag bloggar ju nästan enbart om träning, ms och adoption som jag ser det.

Jag tänker inte bli långrandig angående detta men vill gärna förklara en sak så inte någon läsare missuppfattar mig. Det kanske låter som jag inte gör annat på dagarna än tränar men jag är inte sjukskriven på något sätt utan jobbar 100% och lite till. Anledningen till att jag kan träna mycket under dagtid är för att jag jobbar skift vilket ger mig mycket tid att träna när andra jobbar. Jag är nog också den som har minst sjukfrånvaro på jobbet och har bara varit borta en dag sedan jag fick min diagnos för 4år sedan och det var pga magsjuka.

Detta blev kanske ett konstigt inlägg men jag kände att det fanns en anledning att förklara mig, nästa inlägg kommer förhoppningsvis handla om lite träning med fart! Jag är riktigt sugen på att springa fort men har just kommit hem från mitt kvällsskift och att ge sig ut kl 01:00 för snabbdistans kanske inte är det smartaste? Får se om känslan finns kvar när jag vaknar imorgon, då jäklar!

Stretchar och tar det lugnt

Känner mig ganska trött idag efter en tuff träningsvecka och tar det bara lugnt med lite stretch och sedan blir det en lunch med världens bästa fru. Jag tror egentligen inte det är träningen som gjort mig trött utan det är nog min nervositet angående programmet i helgen. Efter sändningen var jag helt slut och då släppte all nervositet vilket gjorde att jag blev enormt trött och däckade i sängen. Tur också att jag hade sovmorgon och kunde sova ut ordentligt!

Jag vill skicka ett STORT TACK till Therese som fick ihop dokumentären så bra och det känns verkligen som att det här är jag! En av anledningarna till att jag blir så nervös är att jag lämnar ut väldigt mycket av mig själv och vill att det då ska bli rätt och bra när jag lägger det i någon annans händer. Jag har tackat nej till några saker som inte känts rätt men när Therese frågade mig om detta var det inga tveksamheter, jag vet vem Therese är och att hon är grymt duktig på det hon gör plus att hon känner mig väl genom bloggen. Vill också tacka för alla fina och värmande kommentarer jag fått lite här och var under helgen! Kram på er!!!!

Nere på sydkusten

Jag rundade av en riktigt fin träningsvecka med att dra ner på sydkusten där jag sprang långpass med några klubbkompisar. Det var ganska grisigt väder med hård vind och snöblandat regn men när man väl var igång så var det bara skönt och med gott sällskap blev det knappast sämre!

Vi trummade på fint och det var riktigt skönt att få springa vid havet igen då det var ett tag sedan sist. Jag måste definitivt förlägga många av mina långpass här nere i vinter för det är väldigt inspirerande att springa med havet vid sin sida. Alla verkar också gilla löpare här nere och hejar glatt när man springer förbi, vissa kommer också fram och hälsar...

Detta är också sträckningen för Sydkustloppet så lite tjuvträning blev det såklart, banan ligger kvar året runt så det är bara att springa på! När det gäller loppet så fortsätter anmälningarna rulla in och vi är snart uppe i 400 löpare vilket känns helt sjukt. Jag hade aldrig väntat mig ett sådant tryck och vårt lilla lopp börjar blir ett ganska stort lopp!

Vänta inte för länge med anmälan om ni vill springa in våren här den 28:e april!

22 fina kilometer blev det och nu blir det till att tända en brasa och ta en mysig kväll där jag ska lugna nerverna med lite film och tv-spel. Jag är fortfarande nervös för att höra mig på radio ikväll men det kommer gå bra! Hoppas ni kommer gilla programmet och ha en skön kväll!

Hemkört

Vår lilla by är känd från förr för att husera många hembrännare och ville man ha fulsprit var det bara att komma ut hit. Själv bor vi i ett gammalt fattighus från 1800-talet men jag tror inte dom sysslat med detta här då jag inte sett några spår under renoveringsarbetena. Idag blev det dock lite hemkört då jag inte hade tid att åka iväg och köra på riktigt....

För två år sedan byggde jag mig en trapets där jag kapade till lite stålbitar som jag lät den lokala bilmekanikern svetsa ihop till mig. Jag lackade den sedan svart och lindade innan jag fäste den i en takbjälke i sovrummet. Det är ett grymt träningsredskap som jag rockar loss i då och då!

Jag kombinerade detta med lite annat roligt som coreövningar och armhävningar. Ett grymt pass och man darrar som ett asplöv efteråt. Snabbt och effektivt och nu bär det av till kvällens glöggmys!

Färdigtränad och laddad för kvällen på endast 20min!

En svaghet jag har

Jag har sysslat med många saker genom åren som kräver mycket koncentration och att man håller nerverna i styr. Detta är jag bra på och har aldrig haft några problem när allt ställs på sin spets! Jag har spelat cello i många herrans år och spelat solo inför mycket publik, i lika många år har jag sysslat med modern dans och även där har det dansats inför publik utan problem. Jag har tävlat en del i bågskytte där det verkligen krävs koncentration och det var heller inga problem. Har också satsat hårt på radiostyrd bilsport där jag blev svensk mästare och ställde upp i flertalet EM. Här om något var man tvungen att hålla nerverna i styr och det kan vara riktigt nervöst. Vissa av mina motståndare stod och skakade så hela förarställningen gungade!

Inget av detta sysslar jag med längre men det är samma känsla jag har innan löpartävlingar. Visst kittlar det lite med det blir aldrig riktigt illa. Jag vet liksom vad jag ska göra och kör på bara....

Lugn och sansad inför något av det häftigaste jag gjort!

Något jag dock är livrädd för och har alltid varit är att prata inför folk! Jag håller ofta låg profil och är definitivt inte den som hörs mest i rummet. I skolan var det värsta jag visste att hålla föredrag inför klassen trots att jag visste vad jag pratade om och hade papper att gå efter. Jag har försökt jobba på detta men det blir inte mycket bättre och idag var det dags att bli riktigt nervös igen!

När jag stod på jobbet idag och lyssnade på P4 började dom göra reklam för helgens program och då började dom prata om MIG!!! Jag började skaka direkt och hoppades att ingen arbetskamrat hörde det där! Ingen hörde det tror jag eller så fattade dom inte att det var jag men jag fortsatte skaka under hela min lunch och är ganska nervös fortfarande. Lite därför jag slänger iväg detta inlägget också så jag får ventilera lite, en blogg är bra att ha till en massa saker! ;)

Antagligen är jag helt knäpp som reagerar så här och jag ÄR riktigt nervös inför söndagens program om mig där JAG kommer prata inför fler än jag någonsin gjort. Hoppas jag inte gör bort mig...

Tuggar backe

Veckans andra kvalitetspass blev fina backar ute i skogen! Jag valde elljusspåren vid Torup ute i bokskogen där jag vet att det finns bra backar att jobba i. Tanken var att varva 2km slingan med 3km slingan för att få lite variation, dessa är också dom enda som är belysta och att springa milen i mörker ville jag inte. Egentligen blev det inte mycket variation för 3km är i stort sett samma som 2km men med en lite annan sträckning på slutet.

Jag sprang 2km, 3km, 2km, 3km och avslutade även med 3km så jag fick ihop 14km av fin kvalitet. Nu kanske ni inte tror jag kan räkna men start och mål är inte på samma ställe så det blev en liten transportsträcka där som gjorde att jag fick ihop den där extra kilometern.

Dom här leriga sakerna ska få vila imorgon

Det här var min 4:e träningsdag i följd och mina vader var lite sega men annars hade jag en väldigt lätt känsla i kroppen. Jag fick också jobba lite extra då det regnade och var lite småslirigt i vissa kurvor men det gick fint utan stukningar och feltramp. Tempot blev ändå som planerat och jag var riktigt nöjd med mitt pass!

Jag hade också tur för precis när jag var klar öppnade sig himlen ordentligt och det var riktigt mysigt att gå in i bastun på friluftsgården medan det smattrade utanför. Nu har jag också skaffat mig ett klippkort till friluftsgården då jag kommer springa där ute en hel del i vinter. Dom där backarna gör nytta!

Dagens tider

Ännu ett lyckat pass och sub50

Träningen går grymt bra nu och ikväll fick jag till veckans tredje pass som också blev lyckat. Jag öste först på med en timmes styrka för överkroppen och till skillnad från måndagens lugna styrka tryckte jag på för allt vad tyget höll. Körde tunga "sexor" nästan rakt igenom och det blev en hel del bänkpress och hantelsvingande i högt tempo. Inte mycket till löparstyrka men den här tunga styrkan tror jag är dunderhonung för mitt nervsystem! Jag mår så bra av den här tunga träningen och det känns som den gjort stor nytta för min högerarm som jag hade problem med förr. Nu tänker jag inte på den längre och det är en skön känsla!

Sedan blev det till att blåsa rent piporna efter gårdagens intervaller med ett lugnt pass på bandet. Även här flöt det på lätt och fint med siktet inställt att göra sub50 på 10km. Körde lite lätt fartlek i 1% lutning för att det skulle hända lite och jag lyckades pricka in sub50 ganska fint!

Idag var också magen bättre under passet då jag inte åt så mycket tätt inpå men när jag kom hem blev det till att ladda med mat! Min fru som också var med och tränade skämde bort mig med en massa goda saker som brysselkål smörstekt med vitlök....och ni hittar ingen tortellini på den där tallriken men det finns lite spenat längst bak. Det här satt fint efter kvällens pass!

Lyxtallrik efter träning!

Hur tänkte du där Daniel?

Att smälla i sig en stor skuta tortellini med spenatsallad en timme innan man ska köra intervaller med klubben är inte det smartaste jag gjort. Vet faktiskt inte vad jag tänkte på mer än att jag var hungrig och behövde få i mig massor med mat...

5x2000m stod på schemat och det var start var 10:e minut vilket gjorde att ståvilan blev minst 2min då jag ville ligga under 4:00-tempo hela vägen. Jag förväntade mig ett riktigt grisig pass med piskande regn och hård blåst. Regnet uteblev och vinden var nog mer skön än jobbig så det blev aldrig sådär grisigt som jag befarat. Rundan vi körde på var också knixig och gick runt ett villaområde som tog den värsta vinden men visst blev den ändå tuff när jag var trött på slutet.

Första intervallen var seg och trevande med all mat i magen och slutade på 7:49. Sedan släppte det och 2:an gick på 7:25, det släppte lite till och 3:an gick av bara farten på 7:21. Det var grym känsla där!!! Därefter började jag må illa och fick släppa av lite vilket gjorde att 4:an gick på 7:28. Under vilan inför sista hade jag allvarliga funderingar på att hålla kväll för den där tortellinin stod mig verkligen upp i halsen.

Tog mig samman lite och tänkte att det kunde vara ett bra tillfälle att bygga pannben och körde på ändå. Kände mig grymt nöjd att jag trots allt fixade den på 7:35 och jag höll ihop hela vägen. Annars tycker jag det kan vara bättre att skita i sista intervallen om den ändå inte går att köra enligt planen då jag tror det gör mer skada än nytta. Att pressa sig hårt när man inte kan hålla uppe kroppen får man bara skador av i min bok. I detta fallet handlade det dock om att besegra magen och den sista intervallen gjorde mycket nytta för mitt pannben!

Jag blir alltid lika förvånad över hur mycket jag kan pressa trots att jag inte är 100% men det lär nog dröja ett tag innan jag äter det där igen. Att bara skriva ordet "tortellini" får mig fortfarande att må illa...blääää!!! Spenat lär jag nog kunna äta snart igen som tur är, det är fina saker det där!

Borde vara mer tacksam...

Som jag nog berättat förr så följer jag en hel del forskning kring ms och kommande mediciner. När jag fick min diagnos var jag väldigt hoppfull när det gällde detta men det har avtagit efterhand och för ett tag sedan slutade jag hoppas. Det kanske låter negativt men för mig har detta varit riktigt skönt och avkopplande då jag inte förväntar mig så mycket utan gör istället vad jag kan med det jag har idag.

Medicinen jag står på funkar bra och jag är inte orolig för allvarliga biverkningar då den är ”snäll” jämfört med vissa. Den har också lång dokumentation och är en av dom första behandlingarna som startade någon gång på 90-talet. Jag oroade mig mycket för medicinen första åren men nu känns även detta riktigt tryggt och skönt, dom biverkningar som finns verkar jag slippa!

Något jag dock hoppas mycket på fortfarande är att det ska komma en tablett istället för sprutor då jag verkligen ogillar sprutor. Jag har med spänning följt utvecklingen kring en tablett som man nu börjat medicinera ms-patienter med. Tyvärr fick jag läsa att en patient nu dött 24h efter påbörjad behandling och det där känns ju inte alls kul. Man vet inte exakt orsak men det går inte att utesluta att det var medicinen…

Det där tråkiga sms:et

Min medicin har iaf ingen dött av och kanske borde jag vara mer tacksam istället för att svära varje gång jag får sms att det är dags för sprutan. Mina sprutor har trots allt varit på min sida i snart 4år och jag mår ju bra av dom. Jag ska försöka vara lite mer tacksam i fortsättningen!



"Avkalkning"

Det blev vila igår då jag hade ganska mycket träningsvärk från lördagens tuffa pass. Jag hade dock fullt upp med både badrumsrenovering, däckbyte också ett väldigt trevlig namngivningskalas hos goda vänner och söndagen blev riktigt lyckad.

Det känns riktigt skönt att vara fri från bihåleinflammationen nu och den här veckan hoppas jag kunna få till en fin träningsvecka med mycket löpning. För att få en bra start började jag med ett pass som kan liknas vid en "avkalkning" för att få igång kroppen ordentligt. Det är egentligen ett ganska tufft pass men jag kör inte på max utan bara sådär lagom för att rensa och få igång kroppen.

Mitt pass består av lite allt möjligt och börjar med 60min styrka där jag kör mycket fria vikter och sedan ett gäng styrkeövningar på Powerplaten. Detta i kombination brukar få loss kroppen på ett skönt sätt utan att bryta ner för mycket då jag inte kör på max.

Även bildstabilisatorn får det tufft på plattan! ;)

Sedan toppar jag detta med 60 min spinning för att blåsa ut den sista skiten i kroppen. Tyvärr var det inte min typ av pass idag då det var mycket backar och jag hade hellre kört mer snabba intervaller med lägre belastning. Jag lyckades dock mygla lite så jag inte fick för mycket syra i backarna då det var det sista jag ville idag, tror inte den hårda instruktören såg det heller. Passet gav önskad effekt och kroppen känns som ny nu efteråt, hoppas den är redo för en ordentlig löpvecka! Imorgon blir det långa intervaller med klubben och det väntas dåligt väder, ser fram emot ett riktigt grisigt och tufft pass!

Spring för livet!

Skärmdump från P4



Den här veckan springer jag för livet inne hos P4 Dokumentär. Det är min vän Therese som gjort en radiodokumentär om mig och på söndag sänds "Spring för livet". Det känns både spännande och väldigt nervöst då jag aldrig varit i radio förr. Nu blir det en hel timme om mig på söndag! Brrrr!

Dom där lördagspassen...

Lördagspassen tillsammans med Löparprojektet i Skåne har verkligen blivit veckans träningshöjdpunkt och det känns väldigt lyxigt att jag kan få denna träningen på så pass nära håll. Det är alltid lika tuffa och roliga pass precis som jag gillar och sällskapet är kanon. Massor av pepp och glada miner vilket gör att man kan pressa ur det där sista som kan vara svårt när man tränar själv.

Passet idag var inget undantag och vi var ganska många löpare på plats även om juniorerna var på tävling i Göteborg. Först var det några kilometers uppvärmning innan vi drog igång det sedvanliga stretchpasset i Ians trädgård. Ian Manners som håller i dom här passen trycker verkligen på det här med vikten av stretch för att förebygga skador och även för att löpningen ska funka bättre, och då menar jag GRUNDLIG stretch! Han förklarar alla övningarna med sådan entusiasm och det är riktigt trevlig att stretcha i grupp!

Se så mysigt vi har det!

Sedan ut på en liten backig banan som Ian satt ihop där insatsen varade i nästan 5min och joggvilan strax över 2min. Denna rundan sprang vi sedan 8ggr och totalt blev sträckan över 12km där det var grymt bra träning hela vägen! Lera, backar och löv!!!

Spikskor och 3/4-tights var en skön kombo idag!

Jag visste av erfarenhet att det skulle vara lerigt i skogen idag och valde därför mina Puma Haraka XC med spikar för att få maximalt grepp samt känna mig trygg bland all lera och löv. Det skulle visa sig vara ett bra val och det var riktigt roligt att dra på där ute! Många snabba ryggar att jaga och jag lyckades hålla alla insatserna jämna och fina. Jag kände mig stark hela vägen och kroppen protesterade inte det minsta trots att jag varit lite krasslig ett tag. Passet slutade också på hela 18km med upp och nerjogg så det blev lite av ett långpass vilket gör att jag nog tar ut vila eller kör lite lättare återhämtningsjogg imorgon...

Det är riktigt skönt att vara tillbaka och jag ser fram emot nästa pass i skogen som nu inte blir förrän nästa år då det är juluppehåll. Det är dock inte många veckor dit som tur är!

Igång!

Då var jag äntligen igång igen efter min bihåleinflammation och det är så skööööönt! Redan i tisdags började jag känna mig lite piggare och var väldigt sugen på att dra igång men jag tänkte det var lika bra att vila ett tag till och det gjorde jag säkert rätt i!

Nästan två timmar spenderades på gymmet där jag först körde styrka för överkroppen i 45min. Jag kunde lätt ligga på samma vikter som innan jag blev dålig vilket gladde mig. Fick lägga lite band på mig själv mellan varven för att inte dra på för hårt och det märktes tydligt att vila ger enormt mycket energi i kroppen. Passet kan väl sammanfattas som lugnt och tungt!

Jag avslutade sedan med 60min skön löpning på bandet där jag också tog det lugnt. Alla lampor i kroppen lyste grönt och det var fin kick i steget, jag höll mig dock på mattan och körde lugnt hela vägen. Fick ett fint kvitto på att jag är på G igen och imorgon blir det backar i skogen tillsammans med Löparprojektet. Ser verkligen fram emot detta och det är alltid lika inspirerande att komma ut där!

TrelleborgsKlassikern

Jag tänkte upplysa lite om årets TrelleborgsKlassiker som snart är fullbordad för oss som sprungit alla loppen. TrelleborgsKlassikern är nytt för i år och är ett samarbete mellan oss som arrangerar Sydkustloppet, IFK Trelleborg samt Trelleborgs Allehanda. Loppen man ska springa för att fullborda klassikern är Sydkustloppet, Trelleborgsloppet (10km) och finalen blir Sylvesterloppet på nyårsafton.

Vi är totalt 74 löpare som är kvar i klassikern genom att ha sprungit både Sydkustloppet och Trelleborgsloppet. Nu tror jag inte alla 74 läser min blogg men jag vill gärna påminna dom som gör det att gå in och anmäla sig HÄR innan den 16:e december för att få ert diplom vid målgången på nyårsafton. Om jag inte har helt fel för mig kommer ni också få ert namn i tidningen när ni har fullbordat klassikern vilket kan vara kul. Det kostar inget att registrera sig för diplomet och anmälan för loppet gör ni på plats som det står i inbjudan.

Hoppas vi ses där och fullbordar historiens första Trelleborgsklassiker tillsammans med blåbärssoppa och pepparkakor. Vem vet vad det kan bli av detta i framtiden och då har vi varit med från början!

Har blivit med Buff



Jag har äntligen blivit med Buff och har skaffat mig en i Merinoull som jag ser fram emot att testa i vinter. Tvärr är jag fortfarande lite krasslig och får vänta lite till men på lördag kanske det kan bli premiär? Tävlingen har jag ställt in men jag kanske hänger på Löparprojektet med lite lätta backar i skogen.

Har ni problem med julklappar kan jag rekommendera er att köpa en Buff till vänner och familj. Finns många fina mönster och dom går att använda på flera olika sätt. Här är en liten skola!

Färdig!

I höst har det varit många spännande turer i detta tråkiga huset och idag var det slutspurt med en enskild djupintervju som nu ska analyseras av en psykolog. Det var en riktig genomkörare där jag fick berätta om allt från när jag förlorade oskulden till vad jag har för syn på vår ekonomi. Man kan tycka att vissa av dessa sakerna borde vara privata men här kommer allt verkligen fram och jag var också helt inställd på detta!

Det kändes riktigt bra idag och nu är allt på plats för att socialnämnden ska kunna besluta ifall vi är lämpliga som adoptivföräldrar eller ej. Någon gång i början på nästa år kommer beslutet och jag hoppas vi får en riktigt bra start på 2012 som jag tror kommer bli ett kanonår!