Mina Utmaningar

Jag är visst sjuk

2012-02-01T17:19:00.001+01:00

Då och då "glömmer jag bort" att jag är allvarligt sjuk och kör på precis som vanligt. Ibland tar det stop som idag när kroppen sa ifrån då jag tränat ganska hårt senaste tiden. Jag känner av gamla symptom och känner mig lite allmänt groggy vilket gjorde att dagens lätta distanslöpning fick hoppas över.

Det är lite tråkigt när denna påminnelsen kommer men samtidigt ser jag det som en fördel att kroppen visar varningslampor innan jag kör den riktigt i botten. Jag vet att det kommer bli tufft för mig att fixa maraträningen för sub3h men samtidigt gillar jag utmaningen starkt! Att kroppen skriker lite på vägen gör mig bara påmind om varför jag tränar och jag kan hitta mycket motivation i detta.

Det här med att träna för att springa ett marathon under 3 timmar med ms tror jag inte min neurolog skulle rekommendera men jag gillar att testa gränser och ifrågasätta. Jag har redan gjort saker jag aldrig trodde var möjligt i min sits och jag vet att det även ska gå att fixa detta. Hade jag lyssnat på rekommendationerna när jag fick min diagnos hade jag inte varit där jag är idag och det stärker mig att fortsätta köra på. Jag mår så bra av detta och löpningen är rena dunderhonungen för mig!

Löpning när den är som bäst!

I´m In

2012-02-01T12:01:00.000+01:00

Flyt

2012-01-31T19:12:00.002+01:00

Idag blev det en dag med flyt som började med en lyckad bilbesiktning vilket alltid är lika skönt. Vår lilla TT som står bakom polisbilen ska snart säljas då vi behöver något annat nu när vi ska adoptera så detta var nog sista gången jag besiktigade den. Skönt också att den gick igenom helt utan anmärkningar nu när den snart ska bort.

Sedan blev det gymmet där flytet fortsatte och kroppen svarade fint hela vägen. Först 40min tung styrka för överkroppen samt lite vader och sedan ett av mina favoritpass på löpbandet. Jag sprang Therese grymma intervallstege som såg ut så här...

2x5min @ 15km/h

2x4min @ 16km/h

2x3min @ 17km/h

2x2min @ 18km/h

2x1min @ 19km/h

Joggvilan var 1min rakt igenom och lutningen låg på 1%

Flytet fortsatte även här och jag tycker min kropp blivit grym på att återhämta sig trots kort vila. Jag brukar köra detta passet precis så här men nu är det dags att öka hastigheten rakt igenom hela stegen för att göra det tuffare till nästa gång.....eller så ökar jag lutningen till 2%?

Totalt blev det 14km på bandet och jag kände mig stenhård idag! Skön känsla!

Drömmer mig bort

2012-01-30T19:34:00.000+01:00

Det verkar som kylan är här för att stanna nu och detta gillar jag verkligen inte! Jag är så frusen av mig och mina luftvägar gillar det inte heller. Kylan gör mig trött och jag tror det beror på att det går åt mycket energi för att hålla värmen och kanske sliter även passen i kyla mer? Efter gårdagens råa långpass känner jag verkligen inte för att ge mig ut i kylan och blåsten igen. Motivationen är dock på topp och det glädjer mig att det fortfarande är barmark söder om landsvägen!

Härliga Cypern!

Jag drömmer mig bort och längtar efter att få springa med bar överkropp igen. Förra vintern var vi på Cypern och då hade man något att se fram emot men i år är det bara att hålla ut då fokus ligger på vår adoption istället. Jag har allvarliga funderingar på att bygga en bastu men det får nog vänta tills nästa vinter då den ändå inte hinner bli klar denna vintern. Det får bli till att bygga pannben istället och bara köra på! Belöningen kommer den 20:e maj och jag känner mig väldigt laddad!

Ett av mina råaste långpass

2012-01-29T17:40:00.002+01:00

Med ett backpass i ryggen var det idag dags att springa lite extra långt vilket gjorde att jag sprang ner till mötet med klubbkompisarna för dagens långpass. Jag kom tyvärr iväg lite sent vilket gjorde att jag fick springa dom första 8km i 4:30-tempo men jag kom i tid! Precis när jag rundar hörnet och ser mina klubbkompisar slår klockan över till 11:00, punktligare än så blir det inte!

Vi var bara tre stycken idag mig inräknad och vi började med en tur längs havet. Det kanske låter mysigt men det var allt annat än mysigt idag och det här passet skulle visa sig bli ett av mina råaste långpass jag någonsin sprungit. Jag vet inte hur många minus det var men vinden var riktigt förbannat brutal!

När vi kom upp i 22km löpning var vi mitt ute på landet där vinden tilltog och piskande från alla håll, inte ens i ryggen var den skön att ha! Nu var vi också bara två löpare kvar och vi turades om att ta vind vilket funkade förvånansvärt bra. Vi peppade varandra med att detta kommer härda oss till Köpenhamn Marathon för det bygger verkligen pannben att springa i det här klimatet. När jag hade 3km kvar till hemmet sa jag hej och tackade för bra sällskap för utan hjälp hade jag nog inte fixat detta passet.


Hemma efter 30km och 2½ timmes löpning! Solen lyste men värmde inte!

När jag kom hem stötte jag på grannens hund som hade rymt så jag gick bort till honom för att säga till om det. Nu var det visst inte hans hund men han ville gärna visa sitt nya fina löpband som jag gärna fick prova. Det såg jättefint ut men efter 50km löpning på två dagar fick det vänta för nu ska jag vila lite!

Ännu ett grymt pass i skogen!

2012-01-28T14:53:00.000+01:00

Det börjar bli rutin på dom här grymma lördagspassen i skogen och idag tuggade jag backar med samma härliga gäng ännu en gång. Detta var också det hittills tuffaste passet där vi hade ökat på den långa banan med ännu ett varv vilket gjorde att den skulle springas 9 gånger. Banan är ca 1600m med lite varierande backar och terräng där insatsen är ca 1300m och den aktiva vilan blir då ca 300m innan man drar på igen.

Kroppen svarade riktigt fint idag efter att jag dragit ner på distansen denna veckan. Backarna flöt på bra och trots att det var lite slirigt lyckades jag hålla samma tider som annars. Det bästa var sista rundan som blev den snabbaste och även den snabbaste jag någonsin gjort på denna banan. Kändes grymt att sätta denna tiden på sista och nionde varvet trots att vi nu hade byggt på passet med ett extra varv. Totalt blev det nästan 20km idag och detta var ännu ett skönt formbesked! Träningen går verkligen på rätt håll!

Varm och toknöjd precis efter sista varvet!

Ibland får jag till det!

2012-01-27T06:42:00.001+01:00

Vi hade igår kväll ett första möte angående årets Sydkustlopp! Innan mötet fick jag en liten snilleblixt och upptäckte att ICA Maxi hade öppet till 22:00 på kvällen. Har ofta undrat varför man har öppet så sent men efter mötet stack jag dit vid 21:00 för att handla inför fredagskvällens gäster, detta skulle jag annars gjort idag efter jobbet. Jag hatar verkligen köer och trängsel vilket jag slapp helt! Jag kunde handla i lugn och ro och det var faktiskt riktigt mysigt att handla så sent trots att jag inte gillar dom här affärerna. Nu kan jag istället ta ett pass på gymmet efter jobbet medan andra stressar runt och handlar inför helgen. Ibland får jag till det!!!

Trevlig helg på er!!!

Lite bekymrad

2012-01-26T09:13:00.001+01:00

Många i min närhet verkar tro att min sjukdom inte är något problem eftersom det finns bromsmedicin. Just det där med bromsmedicin låter väldigt bra och då är problemet löst. Det man inte alltid tänker på är att medicinen i sig kan vara ett ganska stort problem och man är ofta inte intresserad att höra hur mycket den bromsar. Bara det att den bromsar gör att allt är allt frid och fröjd!

Det här kan störa mig mycket ibland för det här med bromsmedicin är inget kul och det gör mig stundtals ganska bekymrad trots att jag mår bra med min sjukdom!

Jag har nu tagit bromsmedicin mot min sjukdom i över 4år och hade hoppats på att det skulle ha kommit lite bättre saker nu. När jag fick min diagnos sa man att det fanns en massa nya saker på gång och jag räknade med att ta sprutorna något år för att sedan gå över till bättre saker. Nu har det gått fyra år och det finns inte mycket nytt på medicinfronten. Det har kommit en ny tablett iof men den har en del läskiga biverkningar som jag inte gillar och den är jag inte tillräckligt sjuk för att få heller.

Min medicin är bra men den är inte fantastisk och bromsar med ca 30% vilket är klart bättre än inget. Tyvärr började jag bilda antikroppar mot den för ett år sedan och jag vet inte hur länge jag kan fortsätta med den vilket gör mig lite bekymrad. Jag hade ju hoppats på bätttre saker nu men skulle det bli byte får jag gå över till ett annat gammalt preparat som innebär sprutor varje dag istället för varannan. Den bromsar lika mycket men jag hatar verkligen sprutor och känner inte för att sticka mig varje dag, dessutom kan denna ge ganska fula märken på stickställena.

Ett annat alternativ är att helt enkel strunta bromsmedicinen och på så sätt slippa oroa mig för vad dom kan ställa till med i min kropp. Det är en hel del läskiga saker man sprutar i sig! Jag har heller inte mycket förtroende för mitt sjukhus då man tappat bort mig många gånger och jag har själv fått säga till så att dom verkligen tar prover på mig. Detta har jag löst genom att själv ha remisser hemma för provtagning så jag kan kalla mig själv för provtagning en gång i halvåret så som läkemedelsbolaget rekommenderar.

Dom säger att dom jobbar på att bli bättre på mitt sjukhus och det har dom säkert blivit. För mig blev det dock ganska mycket fel i början vilket har gjort att jag ifrågasätter allt då jag verkligen vill att dom ska ha koll på mig när jag tar dom här medicinerna. Skulle jag sluta med bromsmedicin helt slipper jag även oroa mig för detta och jag behöver nästan inte ha någon kontakt alls med mitt sjukhus.

När det kommer till kritan skulle jag nog aldrig våga detta då jag hört att det är viktigt att ta sin medicin trots att man mår bra. Vissa säger att skoven/attackerna bara är toppen på isberget och att det kan pågå aktivitet i det "tysta", här är en länk som handlar lite om detta. Detta skrämmer mig och därför är jag noga med att ta min medicin trots att jag mår bra och kommer med all säkerhet fortsätta med det.

Det är ändå tur att det finns något att sätta emot även om det gör mig bekymrad då och då. Snart är det dags att kalla mig själv för provtagning igen och då hoppas jag allt ser bra ut så jag slipper ta några jobbiga beslut!

Lätt att underskatta dom små redskapen

2012-01-25T20:13:00.001+01:00

Jag körde ett nytt pass på gymmet idag där jag först började med tunga vikter för överkroppen innan det var dags för det nya core-spinningpasset. Jag hade noll koll på övningarna men när jag såg redskapen visste jag att det skulle bli jobbigt för jag har lärt mig att man inte ska underskatta dom här små redskapen!

Vi började att hoppa runt i takt till musiken och förutom mig var det bara en kille till på passet vilket gjorde att jag inte kände mig helt utanför. Sedan blev det intensiva coreövningar i takt till musik och det var riktigt jobbigt. Jag hade kört ganska tufft bland dom tunga vikterna före passet och detta tog verkligen den sista musten ur överkroppen.

Sedan blev direkt över till spinningsalen för backar och nu fick jag äntligen jobba med benen istället. Jag hade bra tryck hela vägen och det var riktigt skönt att få trampa på efter all styrka. Det satte punkt för en fin träningskväll och ett lyckat upplägg som jag säkert kommer göra om.

Pigga ben och väsande hals

2012-01-24T20:58:00.000+01:00

Inte glömma denna!

Jag sprang långa intervaller med klubben ikväll på 4x2500m vilket gick helt ok. Rundan vi sprang på var fin trots kylan och förutom några frusna vattenpölar var det bara att dra på för fullt. Tyvärr gjorde kylan att jag kände av min astma och naturligtvis hade jag inte med min Bricanyl som jag alltid annars har med mig. Det blev lite jobbigt med andningen men jag fick ändå till en fin serie som jag var nöjd med. Intervallerna landade på 9:26-9:11-9:11-9:10

Jag hade egentligen för avsikt att springa fem intervaller men andningen blev lite för jobbig på sista så jag beslöt mig för att hålla där. Benen däremot var riktigt pigga och spänstiga vilket var en härlig känsla och det är också den känslan jag tar med mig från kvällens träning. Passade på att filma lite och visst var det pigga ben! ;)

Kullamannen 2012

2012-01-24T15:38:00.001+01:00

Jag vill gärna tipsa om ett litet lopp ni inte får missa till våren och det är Kullamannen som går av stapeln den 19:e maj. Det här är ett av dom absolut vackraste och tuffaste lopp jag sprungit som jag varmt kan rekommendera! Tyvärr går årets lopp dagen före Köpenhamn Marathon som är min stora satsning för året så jag kan inte springa det. Lite retligt då jag verkligen sett fram emot detta loppet men jag får hoppas det är här för att stanna så jag kan springa nästa år istället. Här är en film från när vi sprang förra året! Titta, njut och in och anmäl er, ni lär inte bli besvikna!

Kullamannen 2011 from Kullamannen on Vimeo.

Dags att planera

2012-01-24T07:36:00.001+01:00

Anmälningarna fortsätter strömma in till vårt Sydkustlopp och vi är nu uppe i över 600 anmälda. Planen är att vi ska vara 500 löpare när startskottet smäller om snart 3 månader men eftersom erfarenheten säger att ca 25% lämnar återbud låter vi anmälan vara öppen ett tag till trots att vi redan nu är över gränsen.

Så här många har vi aldrig varit och det är häftigt att vårt lilla lopp blivit så populärt! Det ställer också krav på mer planering och det är mycket som ska ordnas inför ett lopp, man kanske inte alltid tänker på detta som löpare. På torsdag ska vi ha ett första möte och det ska bli roligt att dra igång den här cirkusen ännu en gång. Det är också roligt att se många vänner och klubbkompisar i startlistan i år och jag är övertygad om att det blir en riktigt löparfest även i år.

Min snabba vän Ingmarie finns i startlistan även i år! Kul!

Vadå snö?

2012-01-22T15:54:00.001+01:00

Jag ser att det pratas snö lite varstans men söder om landsvägen fanns det ingen snö när jag drog igång dagens långpass. Dagens pass var inget jag direkt längtade till för det skulle springas ganska långt på trötta ben efter gårdagens backar och dessutom skulle det vara tempo där jag ville känna lite på marafart (sub 4:15min/km). För att göra det ännu lite jobbigare hade jag bara med mig vatten för att försöka få en känsla om hur det skulle kunna kännas att hålla maratempo med trött och tömd kropp.

Kroppen var piggare än väntat och jag rullade på i ca 15km innan jag ökade farten. Vid 20km rullade jag på i maratempo som jag höll passet ut till 25km. Kroppen svarade väldigt fint men löpkänslan var inte den bästa då mina skor var blytunga av allt vatten för det var riktigt grisigt på grusvägarna idag även om jag slapp snön.

Grisigt!

Jag var ändå nöjd med passet och dom 25 kilometerna avverkades på 1:55 vilket blir ca 4:35min/km. Det känns verkligen som maraträningen går på rätt håll och passet satte en fin punkt på ännu en lyckad träningsvecka. Nu blir det till att "hämta hem" lite veckan som kommer där jag drar ner på distansen och satsar mer på styrkan. Hoppas ni andra också haft en lyckad helg!

Det gick ju!

2012-01-21T15:08:00.002+01:00

Jag lyckades med att både äta kakan och ha den kvar för dagens tuffa backar i skogen gick fint med energi hela vägen. Det var också mycket energi bland löparna trots grisigt väder och min grymma fru var med idag och imponerade stort! Dom där 14 kilona hon tappat under hösten gör verkligen susen för löpningen! Så här glad var hon efteråt!

Själv drog jag backar med Sara och det är riktigt roligt att hon är tillbaka efter alla motgångar och kan köra passen fullt ut. Vi springer ganska lika men ändå olika vilket gör att jag direkt märker mina svaga punkter och får jobba lite extra för att hänga med hennes snabba rygg. Jag brukar känna mig snabb utför men idag fick jag verkligen jobba för att orka hänga med på dom snabba partierna!

Banan var lång med en insats på ca 1300m och en joggvila på ca 300m. Mot slutet av insatsen var det också lite extra lerigt där det var riktigt roligt att forcera igenom all skit. Det är nästan så det känns tryggare att springa på detta underlaget när man har farten med sig än när man joggar lugnt och fötterna gärna vill vricka till på ojämnheterna. Vi körde denna banan 8ggr och det blev ännu ett grymt pass i skogen! Precis som sist ser jag verkligen fram emot nästa gång!

Två nöjda löpare! Vatten på linsen gör att vi ser lite lustiga ut ;)

Försöker äta kakan och ha den kvar

2012-01-20T19:35:00.000+01:00

Härlig ledig fredag idag vilket gjorde att jag tog mitt vanliga tunga styrkepass på gymmet. Det har tyvärr uppstått ett litet träningsproblem nu när vi börjat springa tuffa backar i skogen på lördagarna. Jag vill verkligen spara energi till dessa passen vilket gör att mitt tuffa fredagspass bli lite lidande. Ibland är det svårt att både äta kakan och behålla den men idag gjorde jag ändå mitt bästa. Jag körde igenom alla möjliga tunga övningar för överkroppen under 60min men benen fick vila. Trycket var fint hela vägen och det blev ett riktigt bra pass! Kanske blir det lite stelt i överkroppen imorgon men jag hoppas benen vill jobba fullt ut!

Även om det inte blev benstyrka idag så vill jag visa hur den där övningen ser ut med tåhävningar där jag kör 3x12reps med 60kg i en maskin. Jag skrev om den förra veckan och passade på att filma lite för någon dag sedan. Det är en maskin som man egentligen ska stå med ryggen mot och träna framsida lår fast jag kör den på andra hållet och då blir den kanon för vaderna. Kanske har ni läsare någon liknande maskin på era gym där ni kan testa?

Det går ju lika bra med en skivstång på en liten pall men jag gillar när det är enkelt och snabbt att ställa in. Dessutom kan man lägga på lite extra och verkligen isolera vaderna utan att tappa balansen i denna övningen. Här är 12 reps på 60kg....

Fartleken som kom av sig

2012-01-19T17:46:00.000+01:00

Min plan för dagen var att köra en naturlig fartlek bland backarna i skogen, jag tycker skogen är riktigt bra för just fartlek när det går upp och ner. Idag var det dessutom både regn och blåst vilket gjorde skogen till en bra plats att gömma sig för vädrets makter.

Känslan var lika med noll när jag drog igång passet och att springa var nog det sista mina ben ville idag. Ibland är det så här och det brukar släppa efter ett tag men idag släppte det aldrig. Det blev definitivt ingen lek och farten lyste med sin frånvaro. Tanken var att jag skulle kört ganska lång fartlek i minst 16km men efter att ha trampat vatten i 12km fick det vara. Jag klev av och satsade på en lite längre bastu istället!

Det här känns bra!

2012-01-19T00:25:00.004+01:00

Vi fick idag vår utredningsrapport angående adoptionen! Det är den rapport som nu kommer gå upp i socialnämndens möte nästa månad där det kommer avgöras om vi blir godkända som adoptivföräldrar, en väldigt viktig och tung rapport alltså!

Jag har varit spänd på vad våra utredare skulle skriva om oss även om vi fått indikationer på att det gått bra. Nu när jag har läst igenom den känns det som jag kan pusta ut då allt ser väldigt bra ut och dom rekommenderar oss på alla sätt och vis. När det gäller min sjukdom som är det största och egentligen det enda orosmolnet så känns det mycket bättre än vad jag vågat hoppas på när vi startade utredningen.

Min sjukdom tar en del plats i utredningen men det som sägs är positiva saker, utredarna har verkligen fått en bra bild av mig och hur jag mår. I ryggen har jag också fina utlåtande från specialistläkare och godkännandet från socialstyrelsens rättsliga råd som väger riktigt tungt! Att vi nu även fått fina lovord från våra utredare känns så skönt!

Det är fortfarande en bit kvar men jag vågar mig nog på ett litet glädjeskutt!
Detta ser riktigt bra ut!

Trodde jag skulle bli dålig

2012-01-18T16:39:00.000+01:00

I natt vaknade jag flera gånger av att jag mådde ordentligt illa och trodde jag skulle bli sjuk. Jag lyckades sova bort det värsta och när jag vaknade kände jag mig bra igen. Måste ha varit något jag ätit....misstänker att det kan ha varit dålig spenat? Hursom var det skönt att det inte var något värre nu när jag hittat flytet igen efter förkylningen.

Med pigg kropp blev det därför styrka på gymmet som planerat där jag körde tungt för överkroppen och avslutade sedan med core och stretch på Powerplaten. Benen fick vila idag även om dom kändes fina efter gårdagens sub40-snabbis med nya skor. Tanken är att jag ska försöka klämma in 3 kvalitetspass med löpning denna veckan vilket gör att jag drar ner lite på mängden och skalar bort "mellanmjölks-passen". Imorgon väntar lite tuffare distanslöpning i skogen som jag ser fram emot!

Det kom en tidning...

2012-01-18T01:30:00.000+01:00

Igår damp det ner ett nytt nummer av ett MS-magasin som jag prenumererar på sedan några år tillbaka. Jag gillar verkligen denna tidningen för den har positiva artiklar som gör mig glad att läsa. Det handlar om allt från nya framsteg inom forskningen till inspirerande berättelser om personer som lever med ms. Jag gillar inte alltid att läsa om min sjukdom men denna tidningen ger mig en skön känsla!

Just i detta numret finns även en bilaga om ms och rörlighet där det handlar mycket om träning. När jag fick min diagnos så var det ganska svårt att hitta information om ms och träning men idag står det lite varstans om det och man vet att det är bra för oss att träna. Dom gamla rönen från långt tillbaka sa att vi med ms skulle undvika träning för att spara energin till annat. Idag ser man annorlunda på det och det finns även studier som styrker att träning är bra för oss.

Man behöver definitivt inte hålla på att springa marathon och annat utan detta var bara mitt sätt att hantera min situation. Det finns många alternativ och man ska inte vara rädd för att testa på saker, man kan bli överraskad! När jag började träna blev jag väldigt inspirerad av en kille med ms som hade problem att gå men hade ändå lärt sig att åka snowboard. När han var fastspänd på brädan med bägge benen hände det något och när han åkte utför backen beskrev han det som att hjärnan skickade sos-signaler till benen att agera. Jag tänker ofta på detta och det inspirerar mig fortfarande för det är så häftigt vad kroppen kan göra även om man inte tror det själv. Ibland ska man bara våga ta steget!

Är någon intresserad av att prenumerera på tidningen så går det att göra gratis om ni klickar på denna länken. Gamla nummer finns också att ladda ner i denna länken.

Newton MV2 - ett första test

2012-01-17T18:01:00.000+01:00

Efter mitt inlägg om bemötandet jag fick på Löplabbet när jag skulle köpa nya skor så kontaktade Löplabbet mig och bad om ursäkt. Igår var jag där igen och dom hade tagit hem ett par Newton MV2 i min storlek. Jag fick också ett bättre bemötande av en annan kille som var intresserad och han berättade även lite om skorna innan jag slog till.

Det här är ett par väldigt speciella skor och väger endast 165gram i storlek 42. Till skillnad från alla andra Newtons är dom här utrustade med 5 "lugs" istället för 4 och man har satt två lite extra breda längst ut på kanten. Dom gamla modellerna med bara 4st varav den yttersta sitter en bit in har en tendens att vricka till när man tar kurvor snävt, speciellt när man springer hårt på tävling. Kanske är det därför man nu satt dit 5st med breda längst ut?

"Lugsen" på en gammal racer och trainer

Storleksmässigt är dom lika dom andra modellerna på längden men man har gjort dom tightare på bredden för en "race-fit" som dom kallar det. Har man breda fötter gillar man kanske inte detta men vid första testet tyckte jag det kändes helt ok, så här vill jag att skor ska kännas när jag ska springa fort!

Skorna är helt plana med noll drop från häl till tå, detta kan jämföras med ett par Asics Kayano som har ca 17% drop. För att inte detta ska bli för tufft skickar man med 3mm inlägg som man kan sätta i under övergångsfasen. Jag har läst att även vana Newtonlöpare fått grym träningsvärk i vaderna som sprang med noll drop utan övergång så därför chansade jag inte utan satte i inläggen när jag idag testade skorna på en "sub40-snabbis".

Under uppjoggen var känslan först väldigt dålig tills jag insåg att det var mig det var fel på. Dom här skorna ställer krav på en bra hållning och att man verkligen håller uppe steget för att dom ska kännas bra. När min morgontrötta höft väl vaknat så kom också känslan och kicken i steget!

Jag satte "farthållaren" på 3:50-tempo och trummade på med lätta ben medan jag njöt av löpningen. Löpkänslan var verkligen grym och i kombination med att jag kände mig stark blev det ett riktigt bra pass. Sista kilometern ökade jag upp i tävlingstempo för milen och även då var känslan riktigt bra!

Glad och nöjd efter första testet. Dessa skorna sparkar rumpa!!!

Ett litet minus var att jag fick ett skav uppe på ena foten men jag tror jag vet vad det beror på och hoppas det ska vara borta tills nästa gång jag testar skorna. Jag ser också fram emot att plocka ur inläggen för att se hur det känns med noll drop fast det får jag vänta lite till med. Förutom skavet diggar jag verkligen dom här skorna och dom uppfyllde alla förväntnigarna! Ser fram emot fler snabba pass i dessa raketerna!

Dagens tider

Alla dessa papper

2012-01-16T16:01:00.001+01:00

Vi har så smått börjat förbereda nästa steg i vår adoptionsresa även om vi inte fått vårt medgivande än. Det finns mycket vi kan göra redan nu så vi snabbt kan sätta nästa boll i rullning utan att behöva vänta på alla papper för mycket papper blir det!

Jag har under förmiddagen börjat ta tjuren vid hornen och det ska fixas födelsecertifikat, personbevis, utdrag ur brottsregistret på fem olika språk, redogörelse för tillgångar och skulder i USD och även våra pass behöver förnyas. Sedan måste vi göra fler läkarundersökningar då Kina kräver ett speciellt kinesiskt läkarintyg och det kommer även mer papper längre fram...

Samtidigt som den här resan är väldigt spännande kan jag ibland få en känsla av att allt är väldigt orättvist. Jag är ganska trött på dom här läkarundersökningarna nu och det handlar inte bara om adoptionen utan det har även varit flera år av IVF-försök där man fått genomgå en hel del.

Jag gör mitt bästa för att inte bli bitter på den här resan för ibland är det jobbigt när man ser hur "lätt" det är för alla andra. Naturligtvis vet jag att det inte är så lätt och att vi inte är ensamma men vissa dagar kan jag bli lite bitter över den här situationen. Inget kul och jag gillar verkligen inte den här känslan!

Problemet med mig är att jag inte vågar hoppas fullt ut efter alla bakslag dom här åren. När jag känner den där jobbiga känslan brukar jag dock tillåta tankarna skena iväg och då känns det riktigt bra. Jag vet vad som väntar på andra sidan och jag vet att det kommer vara värt allt vi går igenom!

...också ett långpass

2012-01-15T17:49:00.000+01:00

Efter gårdagens tuffa pass visste jag inte riktigt hur kroppen skulle kännas när jag mötte upp med mina klubbkompisar för dagens långpass. Kanske skulle jag bara säga hej till dom och köpa lite nybakade bullar för att sedan åka hem igen utan att springa?....fast så blev det inte!

Min kropp kändes förhållandevis pigg när vi mötte upp på morgonen och efter några kilometer släppte även segheten i mina vader. Vi tog en fin runda längs havet och för dagen var det nästan vindstilla vilket var väldigt skönt.

Med trevligt sällskap och fint väder rullade kilometerna på snabbt och tiden flög iväg. Sista biten sprang jag själv då mina klubbkompisar vek av hemåt medan jag skulle åt ett annat håll. Det blev därför en sväng förbi mitt sjukhus vilket gav en skön kick, det är alltid lika inspirerande att springa förbi där på rätt sida väggen!

När jag låg inne där för 4år sedan blev jag trött och yr av att bara promenera runt parkeringen utanför. Idag efter nästan 2 timmars löpning var jag fortfarande stark i kroppen och det är en sådan häftig känsla när jag tänker tillbaka på hur jag mådde då. Inspirerad och glad avslutade jag sedan mitt pass genom parken där jag satte punkt för en riktigt fin träningsvecka med 85km löpning kryddat med lite styrka.

Backe backe backe!

2012-01-14T19:34:00.001+01:00

Idag blev det verkligen backar för hela slanten och jag fick till ett fint pass ute i skogen tillsammans med Löparprojektet. Det var mycket folk på plats idag och vädret var precis som igår med sol och blå himmel. Vi körde först uppvärmning följt av lite löpskolning och en ordentlig stretch. Själv hittade jag en mysig lövhög där jag låg och njöt av solen och det var nästan lite vår i luften med fåglar som kvittrade.

Sedan var det dags för backarna och med tanke på att vi var mycket folk fanns det olika upplägg. Banan signerad Ian Manners mätte strax över 1100m och vi som tränade för marathon kunde köra hela 12st intervaller medan medeldistansarna skulle springa lite färre. Insatsen var också extra lång idag med endast 45sek joggvila innan vi skulle på det igen.

Innan start med min goa fru som också gjorde backar idag

Jag bestämde mig för 12st intervaller och hängde på snabba Sara som skulle springa 8st då hon håller på att starta upp efter en skada. Under första intervallen ryckte några killar som jag annars brukar hänga på men jag förivrade mig inte. Jag visste inte hur många dom här killarna skulle springa och jag ville verkligen springa alla 12 intervallerna snyggt med bra teknik hela vägen. Hela 12 intervaller i den här terrängen skulle ändå göra bra nytta och det är lätt att gå ut för hårt.

Sara sprang på fint och jag hängde inte på hela vägen då hon ökade mot slutet. Min 9:e intervall blev den långsammaste då Sara klev av och jag hade ingen rygg i siktet längre. På 10:an började jag dock få häng på dom där killarna som ryckte i starten vilket kändes fint för huvudet. Jag blev taggad och fick tillbaka tempot på dom sista 3 intervallerna där jag också sprang om dom här tre löparna.

Jag kände mig riktigt stark där på slutet och denna känslan tar jag med mig från dagens pass för den var grym. Normalt är jag inte stark på slutet men nu börjar det nog hända något vilket känns häftigt! Sista intervallen blev också en av dom snabbaste och passet slutade på hela 19km med allt.

Som jag skrivit många gånger förr så är det här med att träna i grupp riktigt bra och jag känner skillnad från gång till gång. Jag blir starkare och starkare och när jag kommer ut på flack landsväg går löpningen så lätt efter att ha stångats med dom här backarna i skogen. Längtar redan till nästa lördag och känner mig enormt inspirerad!

Dagens backar

Tjuvstartar

2012-01-13T17:24:00.001+01:00

Det vankas backar med Löparprojektet imorgon men jag kunde inte vänta och tjuvstartade ute i skogen redan idag. Vädret var strålande sol med blå himmel så jag ville verkligen ut där men jag sprang lugnt och bara njöt av löpningen. Det har också varit en tuff vecka på jobbet så det passade perfekt att rensa huvudet inför helgen. Skogen är verkligen en skön plats och jag trivs som fisken i vattnet där!

Kilometerna rullade på fint och när jag var klar med min runda stod klockan på nästan 13km. Normalt brukar jag stanna på hela kilometer med idag vågade jag inte låta den slå över till 13 med fredagen den 13.e och allt. Tänkte först att jag skulle vara lite kaxig och springa ihop exakt 13km men det kändes onödigt att utmana ödet även om jag inte är speciellt skrockfull. Jag promenerade istället lugnt bort till friluftsgården för en skön bastu vilket kändes betydligt bättre för sinnet!

Imorgon blir det andra bullar och då ska också den 13:e kilometern springas!

Svaga länkar

2012-01-11T21:07:00.004+01:00

Det är så skönt att träna nu och jag måste verkligen lägga band på mig för att inte gå ut för hårt. Idag var jag nere på gymmet där jag körde 45min styrka med mycket fokus på ryggen, speciellt ryggslutet där jag har en svag länk. När jag blir trött på långa pass är det oftast i ryggslutet som det börjar så här lägger jag mycket krut. Ett annat ställe jag också lägger krut på är mina vader som brukar ta stryk av min löpstil, låren är aldrig något problem.

När jag sprang New York Marathon så var det just vaderna som höll på att brinna upp på slutet, jag skrev detta i inlägget direkt efter loppet:

"Jag hade ett lätt lopp fram till 35km, då började mina vader krampa ordentligt"

Sedan dess har jag alltid gett mina vader mycket fokus och det har gett resultat. På gymmet har jag en bra maskin som egentligen är till för att träna framsida lår. Jag ställer mig istället bakvänd på en liten låda som blir som ett trappsteg och kör tåhävningar. Även om jag inte kör benpass för dagen så ger jag dom nästan alltid en omgång när jag är på gymmet och det brukar bli 3x12 explosiva reps med 50-60kg på axlarna, så även idag! Detta gillar mina vader starkt och jag tror även det håller mig skadefri.

Passet avslutades sedan med 45min lätt löpning på bandet och mina sulor känns riktigt heta, det där ofrivilliga uppehållet gjorde nog susen för mig! Jag har verkligen fått jobba på att hålla igen hela veckan men nu ser jag fram emot ett riktigt tufft pass med Löparprojektet på lördag. Det kommer bli årets första ordentliga genomkörare!

Bästa tisdagen

2012-01-10T21:42:00.001+01:00

Jag haft haft en riktig bra dag idag, en sådan dag där allt bara flyter och allt man gör blir rätt. Det har inte hänt något speciellt egentligen och jag tror det beror på att jag kommit igång med löpningen igen, jag mår väldigt bra när jag får springa!

Efter en lyckad dag på jobbet laddade jag om batterierna med grymme-spenaten innan det var dags för kvällens pass med klubben. Det blev en väldigt inspirerande kväll där vi först pratade lite tankar och upplägg kring maraträningen. Jag är verkligen taggad att träna hårt för Köpenhamn Marathon den 20:e maj och jag hoppas jag orkar hålla motivationen uppe hela vägen fram.

En bidragande orsak till att motivationen är på topp tror jag är det milda vädret som gör det väldigt lätt att komma ut och träna. Många gnäller på att vi inte har någon snö men detta gillar jag starkt! När jag tränade inför Stockholm Marathon för 2 år sedan såg det ut så här på slätterna och det där slipper jag gärna även om det kan vara roligt ibland...

Kvällens pass gick bra och vi sprang 2x4km som passade mig perfekt efter uppehållet. Jag kände mig lite för på första då jag inte riktigt visste var jag hade kroppen efter uppehållet. Första gick på 15:42 och det kändes det riktigt fint så på den andra släppte jag på lite mer. Känslan stannade kvar och den andra gick på 15:12 med lätta ben. Så skönt!!!

Detta är ett roligt pass och jag tror det passar mig perfekt för att bli segare på maran. Jag är dålig på att köra dessa långa intervallerna/snabbdistanserna själv! Det blir både roligare och lättare när man gör det tillsammans med andra och jag tror det här med att träna i grupp kommer ha fin effekt på mig i vinter. Nästa gång jag ska jag bygga på passet och köra 3x4km men ikväll ville jag inte utmana för mycket efter förkylningen. Jag fick ändå ihop nästan 14km med upp och nerjogg och kroppen känns kanon nu efteråt!

Jog Strap

2012-01-10T12:21:00.000+01:00

Mikael och jag på Markusloppet

Min vän Mikael tipsade om ett nytt vätskebälte som verkar lovande! Själv behöver jag ett nytt vätskesystem efter att mitt gamla sprang läck på Markusloppet. Kul med lite nytänk, det här kan kanske vara ett alternativ till nästa Markuslopp?

Grisigt och mörkt men väldigt skönt!

2012-01-09T20:29:00.001+01:00

Sköna Trail-Newtons och min vattentäta Sugoi-Majik blev kvällens givna val

Då var jag äntligen igång med löpningen efter förkylningen och det gick riktigt fint på "premiären". Det var grisigt och blött i mörkret där jag valde att springa på leriga grusvägar. Det regnade och blåste men det gjorde inget för det var så skönt att få röra på benen och jag hittade tempo direkt medan min pannlampa visade vägen!

När jag har varit borta från löpningen under en tid känns det ofta som jag är helt ur form men visst stannar formen ett tag och det var riktigt lätta ben idag. Jag tänkte inte på klockan utan fokuserade bara på flytet och den sköna känslan. Det kändes inte så fort så jag blev glad när jag kom hem och såg att jag gjort sub44 på milen utan större ansträngning. Imorgon blir det träning med klubben men jag kommer passa mig lite för att rusa på för fort nu även om jag bara haft en veckas uppehåll. Härligt att vara igång igen!

Kvällens tider

Förresten!!.....

Jag blev väldigt överraskad idag efter mitt förra inlägg om Löplabbet. Bara någon timme efter inlägget ringer telefonen, en trevlig kille från just Löplabbet ville be om ursäkt för det inträffade. Det är tydligen inte deras policy att göra så här och dom kommer ta hem ett par skor i min storlek. Tur att jag inte hann beställa från annat håll och kul att jag får nytta av presentkortet jag fick i julklapp. Tummen upp för att ni bryr er Löplabbet!

Nej Löplabbet

2012-01-09T09:41:00.000+01:00

Jag var inne på Löplabbet i mellandagarna för att införskaffa dom nya Newton MV2. Efter att ha sett dom på deras hemsida där dom dessutom hänvisar till bla Malmöbutiken för just Newtons trodde jag att jag skulle komma hem med ett par....

När jag kommer in ser jag inga MV2:or på hyllan och när jag frågar killen i butiken så vet han inte när dom får in dom eller om dom någonsin kommer få in dom. Detta verkar han ha full koll på utan att kolla i några papper och han verkar heller inte intresserad att ta hem ett par trots att jag påpekar att dom har dom i nätbutiken. Istället försöker han vara lite lustig och hänvisar mig till Löplabbet Race i Stockholm där han tror dom kan finnas.

Nej Löplabbet! Jag åker inte till Stockholm för att kanske få tag på ett par skor, jag gör som vanligt och klickar hem ett par från England!

Jag och många andra

2012-01-08T18:40:00.000+01:00

Då var jag äntligen igång efter förkylningen och det är så skönt! Som vanligt efter nyår var det mycket folk på gymmet men nästan alla nya låter bli dom fria vikterna så där nere hängde jag mestadels av tiden. Jag körde 45min styrka och det var ganska tungt att komma igång efter uppehållet. Därför utmanade jag inte direkt då det kändes onödigt så här tätt inpå förkylningen.

Efter styrkan hade jag en idé att jag skulle springa lite på bandet då kroppen kändes pigg men där var ju mycket folk som sagt. Inget band blev ledigt så jag letade mig in till "min" Powerplate och där fick jag vara själv som vanligt. Tänk att ett av dom bästa redskapen på gymmet lockar så lite folk!?

Jag fick kört 30min löparstyrka med ben och core som satt fint efter uppehållet, antar att jag kommer få lika fin träningsvärk dagarna som följer! Lite tråkigt att jag inte fick springa idag och jag kan nog inte räkna med att få ett band varje gång nu när där är mycket tryck på gymmet. Det lär dock bli som vanligt i februari när alla nya har slut på sina klippkort för så blir det varje år. Märkligt fenomen det där!?

Lite Action!

2012-01-08T10:46:00.000+01:00

Då var det dags att lämna hemmets lugna vrå för lite gym! Förkylningen verkar ha släppt greppet, plötsligt händer det!

Snart

2012-01-07T10:12:00.000+01:00

Jag kom inte ut med Löparprojektet i skogen idag för jag är fortfarande krasslig men jag tror snart jag vågar dra igång så smått. Planen är att starta upp lite lätt på gymmet imorgon också vågar jag nog ge mig på att springa i veckan som kommer. Det var längesedan jag hade en sådan här seg förkylning men jag får väl se det som en ofrivillig säsongsvila.

När jag är krasslig och inte kan träna brukar jag tänka så här för att inte bli uppstressad över att jag inte kan träna, det finns alltid något positivt att ta fram och förkylningen kommer egentligen väldigt lägligt. Jag är heller inte så dålig att jag är sängliggande vilket är skönt. Nu kan jag istället göra annat jag inte hinner med när jag tränar hårt men jag har ju också en fin anledning att bara ta det lugnt och mysa. ;)

Skor på för min del!

2012-01-05T16:27:00.002+01:00

Det blev intressanta diskussioner på Facebook igår efter en artikel med ett par bara fötter som sprungit en halvmara på saltade vägar. Ingen vacker syn och det får knappast mig till att längta efter att springa barfota. Barfota kan jag springa på stranden men annars är det skor på för min del!

Jag är egentligen för det här med att springa "naturligt" och landa på mittfot/framfot men med skor då. Jag har själv sprungit i mina Newtons i över två år nu och jag har hållit mig i stort sett skadefri vilket jag tycker är ett bra betyg. Det kanske inte passar alla men jag tror jag hittat rätt när det gäller mig!

Det var ett tag sedan jag pratade löpteknik här och jag tänker inte bli långrandig angående detta utan hänvisar eventuella nya läsare till ett gammalt inlägg där ni kan läsa hur jag tänker när jag tänker löpsteg. Här också en film från i somras där jag ligger på ca 180 steg/min utan hälisättingar. Skorna är Newton-trainers som har en drop på 2%. Jag ser verkligen fram emot att få testa den nya Newton MV2 som har 0% drop för att jämföra!

En dålig kombination

2012-01-04T17:02:00.000+01:00

Det där med att driva en träningsblogg och vara krasslig är ingen bra kombination. Istället för att skriva om träning kan jag dock berätta att vår lilla hund fortfarande mår bra och blir bortskämd ordentligt. Hon var ju nära att stryka med i en lunginflammation i september men lyckades ta sig tillbaka. Man hittade dock aldrig orsaken till varför hon får inflammationer i nosen som sätter sig på lungorna och hon är fortfarande snorig.

Jag trodde dock inte hon skulle överleva till jul med det gjorde hon och trots att hon är lite snuvig och nyser så är hon pigg, glad och äter bra. Vi har inte utsatt henne för fler undersökningar då ingen medicin ändå verkar bita på skiten. Jag tror själv det är något kroniskt som inte går att bota och hon är snart 11år så det är kanske inte så konstigt? Istället fortsätter jag ge henne d-vitamin då och då vilket jag faktiskt tror har effekt. Det märks ganska tydligt dom dagarna hon får tillskott för ca 4 timmar efter blir hon enormt pigg och ska leva jävel i huset med brottningsmatcher som följd. Jag ska försöka filma det någon gång och lägga upp här för hon är väldigt rolig när hon sätter igång.

När det gäller mig själv så är jag som sagt fortfarande krasslig sedan loppet i lördags men det blir bättre och bättre. Det är någon märklig förkylning som satt sig på halsen utan att jag har ont i den. Rösten är det värre med men jag känner mig ändå pigg i kroppen så jag låter nog krassligare än vad jag är. Jag hoppas vara på banan till helgen då jag planerat in backar i skogen med Löparprojektet, kommer inte köra på max men det hade varit skönt att få komma ut där igen efter juluppehållet. Tills dess kommer jag fortsätta bygga upp motivation och peppa mig med musik. Tack för ett bra musiktips Anne! Grym låt med grym text som går varm här just nu!

Blandade känslor

2012-01-03T20:44:00.000+01:00

Då var min ansökan för New York Marathon 2012 inne och nu är det bara att vänta på en bekräftelse att jag kommit med. Det var med blandade känslor jag skickade iväg min ansökan för jag hoppas egentligen att jag inte står på startlinjen till hösten. Står jag på startlinjen så har inte våra adoptionsplaner gått så som vi hoppats och det går före alla marathon i världen! Jag ser det istället som jag säkrar en plats till 2013 då jag kan skjuta upp starten ett år ifall jag blir antagen. Då känns det bra och helt rätt för huvudet!

Något som också känns bra är att jag denna gången fixat kvalgränsen, förra gången jag kom med var genom en resebyrå. Jag minns att jag sa till min fru efter förra loppet att om jag skulle tillbaka till New York så skulle jag fixa kvalgränsen, en tid som då kändes omöjlig för mig. Idag när jag fyllde i uppgifterna fick jag en riktigt skön känsla i kroppen och den här dagen blev bättre än gårdagen, helt klart!

Dåliga dagar

2012-01-03T00:49:00.005+01:00

Idag har jag känt mig smått bedrövlig! Som tur är kommer inte dessa dagarna ofta men ibland dyker dom upp och det är svårt att vända dom till en bra dag hur jag än försöker. Dom där två bokstäverna kan ställa till det bara genom att finnas där och ha svårt för att släppa när dom väl fått fäste. Vissa i min omgivning har dålig förståelse för detta och kör på som om jag vore skottsäker vilket heller inte gör det bättre. Jag är definitivt inte skottsäker och även jag kan ha dåliga dagar, idag var en sådan dag!

Anmälan

2012-01-02T10:14:00.001+01:00

Jag vill först börja med att fortsätta tjata om vårt Sydkustlopp där taket på 500 löpare nu närmar sig! Vill ni springa i år så gå in och anmäl er så ni får säkrat en plats!

En annan anmälan jag vill tipsa om är att ikväll öppnar ansökan till New York Marathon 2012 och jag kommer stå på dörren, tack för tipset PZ! Jag har vänt och vridit kring denna anmälan i ett annat inlägg för jag hoppas egentligen att jag inte kommer springa då det krockar med våra adoptionsplaner. Det finns dock många scenarion och skickar jag in min ansökan så har jag garderat mig. Jag kan dessutom skjuta upp starten till 2013 om jag förstått allt rätt även om det kostar en slant extra.

För er som inte hängt med här innan och undrar varför jag "stressar" och vill springa just nu så är det för att det blir mycket svårare att kvala in i framtiden. Idag är det 1:23 på halvmaran men det kommer ändras till 1:19. Det kanske inte låter mycket men för mig kommer det krävas en hel del om jag ska kapa dom där 4 minuterna, fast man vet ju aldrig... ;)

....och lite sämre start

2012-01-01T11:57:00.000+01:00

Om det var bästa avslutningen på året igår så var det inte bästa starten idag. Jag hade bokat in ett pass i skogen men Sara och Mikael men den där skiten jag hade i kroppen i fredags tog chansen att bryta ut i natt efter loppet. Det blev ett lugnt nyårsfirande men trots detta kändes det som jag blivit påkörd av något när jag vaknade. Ont i halsen och jag tror även jag hade feber i natt, det där är också dom två sakerna som är ett "big NO NO" när det gäller löpning för mig.

Jag hänger inte läpp för det utan är glad att jag kunde springa igår och att det gick så bra! Tyckte det var ett fint formbesked och känslan var grym hela vägen! Jag hade lite mer att ge och det kändes som jag kunde fortsatt i samma tempo ett bra tag till. Uthålligheten är min svaga punkt men där tyckte jag att det blivit klart bättre och jag kommer fortsätta träna så som jag tänkt under vintern. Det riktigt formtestet kommer på Heleneholms Halvmarathon någon gång i april där jag kommer få en indikation på om sub3 på maran kan vara inom räckhåll? Känns väldigt spännande och jag känner mig grymt inspirerad och fokuserad inför vinterträningen! Älskar det här med att ha målsättningar!

Bästa avslutningen!

2011-12-31T13:17:00.000+01:00

Under gårdagen var jag riktigt hängig och trodde jag skulle bli ordentligt sjuk men en god natts sömn och ett kort uppehåll med min bromsmedicin gjorde susen! Jag vaknade upp ganska pigg och någon timme senare stod jag uppställd i Allbäcksskogen tillsammans med 250 andra löpare för att springa ut året!

Vädret var toppen med sol och någon minusgrad och kroppen svarade fint när startraketen avfyrades! Jag hittade tempo direkt och benen var lätta och fina. Kom iväg fint i starten och ganska fort var jag uppe på en tredjeplats. Jag funderade lite om jag gått ut för hårt men det kändes rätt så jag körde på!

Efter ca 600m blev jag omsprungen av vinnaren från Sydkustloppet i våras men jag förivrade mig inte utan fortsatte i samma tempo. Det gjorde jag nog rätt i för under andra kilometern hade både 2:an och 3:an fått släppa av och jag var uppe på 2:a plats med en pigg kropp!

Jag kommer in på gågatan med mycket publik där jag får fint stöd, Trelleborg är verkligen min hemmaplan och många vet vem jag är.

- Du ligger 2:a!!! Bra jobbat!!! Heja heja!!!

Jag eldar själv på lite extra och klappar händerna vilket har effekt och ger mig mycket energi tillbaka! Fortsätter tugga på och snart är jag nere vid Socialstyrelsen där vi haft många möten kring adoptionen i höst. Det må vara världens tråkigaste hus men det gav en skön kick att springa förbi där och jag började fundera på roliga saker inför nästa år.

Sedan var det inte långt kvar och ingen var efter mig heller vilket gjorde att jag kände mig trygg på min 2:a plats. Jag hade fortfarande pigg kropp och ökade lite, sista kilometern blev den snabbaste. En skön avslutning på ett grymt löparår och även min bästa placering i ett lopp!

Tvåa!!!!

Dagens tider

Förmiddagen avslutades sedan med lite mingel och blåbärssoppa medan vi hade prisutdelning för alla som genomfört Trelleborgsklassikern i år. En fin avslutning och det var glada miner överallt!


Vi som gjorde första klassikern!

Jag vill önska alla ett riktigt gott nytt år och tacka för det här året! Ni är många som stöttat och peppat här på bloggen och på andra håll! Det betyder jättemycket och jag hoppas ni hänger med på ett nytt spännande år med nya utmaningar och tokigheter!

Gott nytt år!!!

Sista träningspasset

2011-12-30T06:04:00.002+01:00

Igår körde jag årets sista träningspass som gick fint! Först lite styrketräning och sedan 30min löpband för att få fart på benen inför lördagens tävling. Det blev lite korta intervaller på 5x2min @ 3:30-tempo med 2min gåvila. Ett lyckat pass och jag tror mina ben är redo för att springa fort på lördag!

Idag känner jag mig tyvärr lite hängig men hoppas det inte ska vara något skit på gång. Jag brukar känna mig risig i slutet av veckan när jag jobbar morgonskift då jag sover för lite. Önskar verkligen att jag kunde få lite bättre ordning på detta när jag jobbar morgon men jag får nog bara acceptera att min kropp inte är gjord för att gå upp 04:30 många dagar i rad. Jag ska försöka få lite mer sömn i natt också hoppar jag över kvällens bromsmedicin för att ge kroppen lite andrum så kommer det nog bli bra. Jag vill verkligen springa ut det här året!

MS-bloggar

2011-12-29T06:31:00.001+01:00

Jag fick för någon dag sedan en tidning från MSsidan.se, en sida som drivs av ett läkemedelsbolag. I detta numret var det fokus på sociala medier och ms vilket jag gillar för detta har hjälp mig mycket när jag fick min diagnos. Jag fick ingen information om min sjukdom när jag fick min diagnos vilket gjorde att jag sökte mig till nätet, tydligen var personen som hade hand om detta sjukskriven så hon kopplades aldrig in i mitt fall. Jag blev lite varnad för internet men för mig har det bara varit nyttigt och nu i efterhand var det nog det bästa ändå!

I tidningen finns också lite bloggtips där min blogg dyker upp tillsammans med Messan, Becky och Sune! Kul att det läggs lite fokus på bloggarna för det finns många bra bloggar som drivs av personer med ms och här är några fler tips från mig:

BiciAmore

Annes Förbannade Blogg

MyStory

Segway och MS

Rock it Baby! Rock It!

MS-bloggen

(Flera skribenter där jag vill tacka Lisa för fina ord!
Kul att du gillade dokumentären och lycka till med träningen)

Någon som har fler tips?

Det blev bra ändå!

2011-12-27T22:11:00.003+01:00

Idag hade jag planerat in ett "grispass" med Löparprojektet inne på Malmö Stadion som jag sett fram emot hela julen. Jag hade ordnat hundvakt och allt för att verkligen kunna vara med och slippa stressa en massa men igår visade det sig att jag sett helt fel på tiden. Trodde det var 17:00 men det visade sig vara redan 10:00 då jag jobbade vilket gjorde att jag fick ställa in.

Istället satte jag ihop ett eget pass med backintervaller i skogen på 5x2000m som jag skickade ut på Facebook för att se om någon var sugen att hoppa på. Det visade sig att min snabba vän Johan kunde hänga på vilket var väldigt trevligt och dagens pass blev kanon trots det lilla missödet!

Dagens profil inkl upp och nerjogg

Vi krigade på fint i backarna och vädret var perfekt att springa i, själv sprang jag i sommarkeps och tunna kläder då det fortfarande är väldigt milt och i backar blir man dessutom ordentligt varm! Passet gick också bra förutom tredje intervallen där jag trampade fel så det knakade till i foten. Jag vet inte vad det var för något som lät men det gick bra att springa vidare och nu efteråt känner jag inte av något heller så jag hade nog tur.

Mitt mål var att hålla alla 2000:ingarna under 8min och spara lite av krutet till tävlingen på lördag. Precis som vanligt öppnade jag ändå på tok för hårt och brände av första på 7:37. Lyckades dock sansa mig lite på resten av intervallerna och serien blev lite lugnare och jämnare.....7:51, 7:56, 7:58, 7:57, joggvilan landade på ca 2:min.

Vi var båda väldigt nöjda med vårt pass och vi fick totalt ihop 14km där 10km gick i tuffa backar med bra tempo! Ett grymt pass som gör nytta och det avslutades sedan med en skön bastu! Jag känner mig inte heller besviken att jag missade "grispasset" för det blev ju bra ändå, tack för en grym kväll Johan!

Snart ett nytt år!

2011-12-27T10:39:00.001+01:00

Den här veckan laddar jag för årets sista tävling som blir Sylvesterloppet i Trelleborg, ett lopp på 6,9km som jag aldrig sprungit innan. Det ska bli riktigt skönt att få springa ut det här året som varit ett riktigt tufft år med motgångar på flera fronter men samtidigt har löpningen gått kanon och jag har uppnått alla mål för året vilket känns bra. Något som också känns bra är att året slutar fint med tanke på vår adoptionsutredning och jag hoppas verkligen att 2012 kommer bli vårt år!

Årets avslutas sedan med fest men det kommer inte bli vått på nyår för jag har bokat in ett löppass i skogen med en vän dagen efter vilket känns helt rätt! Jag tycker inte det är kul att supa skallen i bitar och må dåligt dagen efter! Bättre att börja ett nytt fräscht år med en tur i skogen än en bakfylla, 2012 ska bli ett riktigt bra år!

Falskt alarm?

2011-12-26T17:45:00.001+01:00

Strax efter gårdagens inlägg började mina bihålor lossna fint vilket fick mig att fundera lite.....Senare på kvällen läste jag också att min vän Sara hade haft problem då hon blivit allergisk mot granen på julafton vilket fick mig att fundera lite till....

Vi har ingen gran i år men julafton spenderades hos mina föräldrar med både gran och hyacinter och det var bara en kort tid efter vi kommit dit som skiten brakade loss, vi sov också över vilket säkert inte gjorde saken bättre. Jag är inte allergisk vad jag vet men jag vet att mina bihålor är känsliga så kanske dom reagerade på "julen"? Idag var det tillbaka till det normala vilket tyder på att det kan ha varit en reaktion....

Med en pigg kropp blev det därför träning igen vilket var riktigt skönt nu efter julen och det märktes att man hade välfyllda depåer. Det blev gymmet tillsammans med min fru där jag först körde 45min styrka för rygg och axlar med fint tryck hela vägen.

Sedan attackerade jag löpbandet med 14km progressivt där jag avslutade strax under min tänkta marathonfart för att fixa sub3. Jag började på 12km/h med 1% lutning och ökade efterhand där sista 3km avslutades i 14,5km/h. Det gick riktigt lätt och fint och jag försökte tänka teknik hela vägen för att sysselsätta mig med något. Jag gillar verkligen när man hittar den där goa känslan där man utan att tänka på det börjar slå i kontrollpanelen med armarna och får sakta ner.

Finishertröja från New York, min favorittröja!

Jag tänkte också mycket marathon under passet eftersom jag ville känna lite på tempot och blev väldigt taggad. Dagens pass gav mig ett fint formbesked och när jag låg på 14,5km/h kändes det som jag kunde springa på riktigt länge. Mot slutet av passet sprang jag också och pratade med en annan kille som tränade utan att behöva bli speciellt andfådd vilket var ganska häftigt!

Något annat som också är häftigt är att löpbanden på mitt gym med största sannolikhet är felkalibrerade och visar för låg hastighet. Jag vet inte hur man kontrollerar detta på rätt sätt men en av dom duktiga löparna på gymmet säger att man bör lägga till 1km/h på hastigheten för att det ska bli rätt. Mitt Nike+ system med chip visar alltid 1km mer än bandet på 10km och idag när jag körde 14km visade Nike+ 15,5km. Nu är inte Nike+ helt tillförlitligt men utomhus brukar det inte slå mer är några hundra meter på 10km. Hur det än må vara tycker jag det slår på rätt håll och jag borde iaf inte vara långsammare när det gäller! Jag ser verkligen fram emot att få ge kroppen en match på maran i vår och sub3 känns fullt möjligt!

Ingen löpning här

2011-12-25T14:52:00.000+01:00

Det blev ingen löpning på julafton detta året heller fast det var inte självvalt. Jag hade en liten tanke att ta en runda bara "för att" men mina dumma bihålor är tillbaka med full kraft och jag hade stora problem hela julafton. Idag är det heller inte mycket bättre och jag känner mig ganska yr och groggy av trycket i huvudet. Jag har testat alla trick som finns men inget hjälper och jag måste nog se till att få en remiss till sjukhuset för att få detta fixat en gång för alla!

Läkaren som gav mig en kur med antibiotika för ett tag sedan sa också att detta var nästa steg ifall det inte blev bättre. Det blev bättre för stunden men nu är skiten tillbaka som sagt, känns inte alls kul då jag är så trött på alla sjukhusbesök för både det ena och det andra. Något som dock är kul är att jag fått ett presentkort i julklapp som jag ser fram emot att sätta sprätt på!

Ensam

2011-12-23T17:26:00.000+01:00

Det blev ett lyxigt pass idag på gymmet där jag hade hela stället i stor sätt för mig själv. Anledningen var att dom anställda hade jullunch mellan 12:00-14:00 och hade stängt "dörren" fast vi som redan var där fick lov att träna och jag blev helt ensam bland vikterna. Väldigt skönt och lite extra lyxigt!

Jag körde 60min styrka med mycket ben och idag var kroppen med mig igen vilket var skönt. Fint tryck hela vägen och sedan blev det backar på löpbandet efter det. Jag dammade av ett gammalt coachning-pass från Nike som är till för att göra en starkare i just backe och det gick bra här också. Foten var bra igen vilket gjorde mig glad och passet gick kanon!

Jag satte backpasset på repeat 2ggr och fick totalt ihop 12km som satt fint nu innan julafton! Angående julen så kommer jag inte ha någon paus här på bloggen och det dyker säkert upp något inlägg imorgon också.....men om det inte skulle göra det så vill jag passa på att önska en riktigt bra jul!

GOD JUL

Laddade nog lite för hårt....

2011-12-22T21:57:00.000+01:00

Efter gårdagens lyckade adoptionsmöte drog jag till gymmet för att ösa loss bland vikterna. Det blev ett grymt pass där jag kände mig enormt inspirerad när jag tänkte på hur långt vi faktiskt kommit på vår resa. Jag tror att det träningen gjort att det gått så pass bra och att mina läkarintyg blev så fina som gjorde att jag fick min diagnos godkänd i somras. Hade dom sagt nej i somras hade det varit stop redan där men nu är vi här och det känns sjukt skönt även om det fortfarande är en bit kvar.

Det kändes verkligen som jag gav min sjukdom ett stort långt finger när jag blev godkänd i somras och dessa tankarna i kombination med tunga vikter blev rena dynamiten under gårdagens pass. Jag har därför känt mig ganska mörbultad idag vilket gjorde att jag ställde in träningen helt. Mina bihålor har också börjat protestera lite igen så jag tar det försiktgt och nästa löppass får nog bli inomhus på bandet då dom inte verkar gilla kyla i nuläget. Jag har också fått lite ont i foten, troligtvis är det någon typ av spänningar som min golfboll borde kunna få loss.

Fore!!!

Många bäckar små gjorde alltså att det fick bli vila idag men imorgon är jag julledig! Då hoppas kunna få till ett bra pass på gymmet med både styrka och löpning på bandet för att sedan kunna hålla julafton i lugn och ro. Ni som hängt med här på bloggen vet nog att jag aldrig sprungit på julafton som sig bör när man är löpare. Nu är jag nog mer "benlyftare" än löpare så jag gör som jag vill men kanske jag kommer ut på en runda trots allt....

Min blogglista

2011-12-22T17:39:00.001+01:00

Ifall någon missat så har jag en blogglista här till vänster i bloggen. Den innehåller bloggar som jag själv följer och inspireras av, den har också en väldigt bra funktion som gör att senast uppdaterad blogg hamnar överst. Jag vet att det finns andra tjänster för detta men eftersom jag själv hänger en del på min blogg blir det enkelt för mig att ha det så.

Senaste tillägget är en blogg som heter Att springa för livet, ett passande namn då Elin precis som mig springer runt med en extra ryggsäck och hon springer långt! Under den korta tid hon bloggat har jag redan lärt mig en massa nytt om löpning/träning och dess effekter och jag hoppas fler hittar in till henne! Heja dig Elin!

Välkommen hit!

2011-12-22T00:12:00.019+01:00

Efter dokumentären om mig i söndags har trafiken på min blogg ökat och jag vill önska eventuella nya läsare varmt välkomna hit till min lilla blogg. Jag vill också tacka alla som länkat hit och skrivit en massa fint som värmer så! Katarina , Olov, Petra, Lars, Miranda, Sara, Andréa, Therese, Ingmarie, Sofie ....Tack! (Har jag missat någon så hojta till!)

Efter programmet har jag också fått några frågor om tider och om jag verkligen fixade 3:30 på New York Marathon som var mitt mål. Nej jag fixade inte målet och kom in på 3:38 men tog revansch ett halvår efter på Stockholm Marathon där jag krossade den tiden och kom in på 3:12.

Min snabba, starka och lätta vän Staffan som jag sprang det loppet med länkade också hit från en intressant tråd på jogg.se där jag och min ms dök upp i samband med dokumentären. Tack för din fina kommentar där! Intressant med signaturen "Micke" som vet hur tävlingen slutar och tveklöst hade tacklat en ms diagnos med att skjuta skallen av sig.

Jag vet vad den här sjukdomen kan ställa till med men vi är trots allt många som mår bra med vår sjukdom, unga som gamla och vår framtid behöver inte vara mer oviss än någon annans! Vi lever alla med risker och ingen vet hur tävlingen slutar!

Det går bra här!

2011-12-21T15:11:00.002+01:00

Vår adoptionsresa flyter på riktigt fint och idag var vi nere hos socialstyrelsen för att få reda på resultatet från djupintervjun vi gjorde för någon vecka sedan. Jag har inte varit speciellt nervös för detta men när vi satt och väntade på att bli inkallade kom nervositeten krypande så smått…

När vi väl blev inkallade kunde jag dock dra en lättnadens suck för det hade gått riktigt bra för oss. Vårt material hade blivit analyserat av en psykolog som kunde konstatera att vi har det ”känslomässiga överskott” som krävs för att ta hand om ett barn och att vi har ett stabilt förhållande. Vi tycker givetvis att vi har detta själv men det är ju alltid skönt att få det på papper! När det gäller vårt förhållande så har det aldrig varit något snack om saken under utredningen och vi firade 17år tillsammans i fredags så stabilare kan vi knappast bli ;)

Vi har inte fått vårt medgivande än utan nu ska allt sammanställas, alla lampor lyser grönt men vi måste vänta tills februari då vårt ärende går upp i socialnämndens möte för slutgiltigt beslut. Sammanställningen kommer också skickas till vår adoptionsorganisation så det ser bra ut för just det landet vi planerar att adoptera ifrån, det finns vissa detaljer för olika länder som dom vill ska vara med.

Man kan kanske tycka att hela den här utredningen är överarbetad men den är också till för vår skull och vi får ju en presentation av oss och vem vi är som vi kan skicka vidare. Nu när utredningen är klar så har vi den och kan gå vidare! Det känns helt fantastiskt att vi redan är här nu och allt har gått så bra, nästa gång vi träffar våra utredare är när vi fått ett barnbesked! Häftigt!

Fart!

2011-12-20T17:26:00.000+01:00

Det blev som jag ville och idag fick jag känna på lite fart igen när jag dammade av ett gammalt Szalkai-pass i min Garmin. Först kör man 5km snabbdistans följt av 3min gåvila innan bränner av det sista krutet med 2x5x200m med 45sek vila och 90sek setvila. Detta är ett pass jag gillar starkt och såg verkligen fram emot att få ge kroppen en omgång.

Jag gav mig ut på ett rått Söderslätt med bara några plusgrader och en ganska hård sydlig vind piskade från havet. Min kropp gillar verkligen inte kyla och kopplar ganska dåligt när det är kallt ,så var även fallet idag! Viljan fanns där dock och efter lite "förhandling" med kroppen under första kilometerna på snabbdistansen började den fatta vad som gällde!

Jag fick känna på farten och under 200:ingarna på slutet kunde jag pressa på fullt utan protester. Det var också riktigt roligt med 200:ingar då det var längesedan jag körde detta. Ett grymt pass som jag vill göra snart igen!

Dagens tider:

En sida av mig

2011-12-20T00:57:00.001+01:00

Jag ser inte alltid ut så här!

För ett tag sedan blev jag intervjuad angående min blogg och vad den betytt för mig i samband med diagnosen. Det var många frågor som väckte tankar efteråt och en av tankarna som snurrat i huvudet är vilken bild min blogg ger av mig för jag bloggar ju nästan enbart om träning, ms och adoption som jag ser det.

Jag tänker inte bli långrandig angående detta men vill gärna förklara en sak så inte någon läsare missuppfattar mig. Det kanske låter som jag inte gör annat på dagarna än tränar men jag är inte sjukskriven på något sätt utan jobbar 100% och lite till. Anledningen till att jag kan träna mycket under dagtid är för att jag jobbar skift vilket ger mig mycket tid att träna när andra jobbar. Jag är nog också den som har minst sjukfrånvaro på jobbet och har bara varit borta en dag sedan jag fick min diagnos för 4år sedan och det var pga magsjuka.

Detta blev kanske ett konstigt inlägg men jag kände att det fanns en anledning att förklara mig, nästa inlägg kommer förhoppningsvis handla om lite träning med fart! Jag är riktigt sugen på att springa fort men har just kommit hem från mitt kvällsskift och att ge sig ut kl 01:00 för snabbdistans kanske inte är det smartaste? Får se om känslan finns kvar när jag vaknar imorgon, då jäklar!

Stretchar och tar det lugnt

2011-12-19T10:49:00.003+01:00

Känner mig ganska trött idag efter en tuff träningsvecka och tar det bara lugnt med lite stretch och sedan blir det en lunch med världens bästa fru. Jag tror egentligen inte det är träningen som gjort mig trött utan det är nog min nervositet angående programmet i helgen. Efter sändningen var jag helt slut och då släppte all nervositet vilket gjorde att jag blev enormt trött och däckade i sängen. Tur också att jag hade sovmorgon och kunde sova ut ordentligt!

Jag vill skicka ett STORT TACK till Therese som fick ihop dokumentären så bra och det känns verkligen som att det här är jag! En av anledningarna till att jag blir så nervös är att jag lämnar ut väldigt mycket av mig själv och vill att det då ska bli rätt och bra när jag lägger det i någon annans händer. Jag har tackat nej till några saker som inte känts rätt men när Therese frågade mig om detta var det inga tveksamheter, jag vet vem Therese är och att hon är grymt duktig på det hon gör plus att hon känner mig väl genom bloggen. Vill också tacka för alla fina och värmande kommentarer jag fått lite här och var under helgen! Kram på er!!!!

Nere på sydkusten

2011-12-18T15:34:00.002+01:00

Jag rundade av en riktigt fin träningsvecka med att dra ner på sydkusten där jag sprang långpass med några klubbkompisar. Det var ganska grisigt väder med hård vind och snöblandat regn men när man väl var igång så var det bara skönt och med gott sällskap blev det knappast sämre!

Vi trummade på fint och det var riktigt skönt att få springa vid havet igen då det var ett tag sedan sist. Jag måste definitivt förlägga många av mina långpass här nere i vinter för det är väldigt inspirerande att springa med havet vid sin sida. Alla verkar också gilla löpare här nere och hejar glatt när man springer förbi, vissa kommer också fram och hälsar...

Detta är också sträckningen för Sydkustloppet så lite tjuvträning blev det såklart, banan ligger kvar året runt så det är bara att springa på! När det gäller loppet så fortsätter anmälningarna rulla in och vi är snart uppe i 400 löpare vilket känns helt sjukt. Jag hade aldrig väntat mig ett sådant tryck och vårt lilla lopp börjar blir ett ganska stort lopp!

Vänta inte för länge med anmälan om ni vill springa in våren här den 28:e april!

22 fina kilometer blev det och nu blir det till att tända en brasa och ta en mysig kväll där jag ska lugna nerverna med lite film och tv-spel. Jag är fortfarande nervös för att höra mig på radio ikväll men det kommer gå bra! Hoppas ni kommer gilla programmet och ha en skön kväll!

Hemkört

2011-12-17T16:59:00.000+01:00

Vår lilla by är känd från förr för att husera många hembrännare och ville man ha fulsprit var det bara att komma ut hit. Själv bor vi i ett gammalt fattighus från 1800-talet men jag tror inte dom sysslat med detta här då jag inte sett några spår under renoveringsarbetena. Idag blev det dock lite hemkört då jag inte hade tid att åka iväg och köra på riktigt....

För två år sedan byggde jag mig en trapets där jag kapade till lite stålbitar som jag lät den lokala bilmekanikern svetsa ihop till mig. Jag lackade den sedan svart och lindade innan jag fäste den i en takbjälke i sovrummet. Det är ett grymt träningsredskap som jag rockar loss i då och då!

Jag kombinerade detta med lite annat roligt som coreövningar och armhävningar. Ett grymt pass och man darrar som ett asplöv efteråt. Snabbt och effektivt och nu bär det av till kvällens glöggmys!

Färdigtränad och laddad för kvällen på endast 20min!

En svaghet jag har

2011-12-16T16:42:00.000+01:00

Jag har sysslat med många saker genom åren som kräver mycket koncentration och att man håller nerverna i styr. Detta är jag bra på och har aldrig haft några problem när allt ställs på sin spets! Jag har spelat cello i många herrans år och spelat solo inför mycket publik, i lika många år har jag sysslat med modern dans och även där har det dansats inför publik utan problem. Jag har tävlat en del i bågskytte där det verkligen krävs koncentration och det var heller inga problem. Har också satsat hårt på radiostyrd bilsport där jag blev svensk mästare och ställde upp i flertalet EM. Här om något var man tvungen att hålla nerverna i styr och det kan vara riktigt nervöst. Vissa av mina motståndare stod och skakade så hela förarställningen gungade!

Inget av detta sysslar jag med längre men det är samma känsla jag har innan löpartävlingar. Visst kittlar det lite med det blir aldrig riktigt illa. Jag vet liksom vad jag ska göra och kör på bara....

Lugn och sansad inför något av det häftigaste jag gjort!

Något jag dock är livrädd för och har alltid varit är att prata inför folk! Jag håller ofta låg profil och är definitivt inte den som hörs mest i rummet. I skolan var det värsta jag visste att hålla föredrag inför klassen trots att jag visste vad jag pratade om och hade papper att gå efter. Jag har försökt jobba på detta men det blir inte mycket bättre och idag var det dags att bli riktigt nervös igen!

När jag stod på jobbet idag och lyssnade på P4 började dom göra reklam för helgens program och då började dom prata om MIG!!! Jag började skaka direkt och hoppades att ingen arbetskamrat hörde det där! Ingen hörde det tror jag eller så fattade dom inte att det var jag men jag fortsatte skaka under hela min lunch och är ganska nervös fortfarande. Lite därför jag slänger iväg detta inlägget också så jag får ventilera lite, en blogg är bra att ha till en massa saker! ;)

Antagligen är jag helt knäpp som reagerar så här och jag ÄR riktigt nervös inför söndagens program om mig där JAG kommer prata inför fler än jag någonsin gjort. Hoppas jag inte gör bort mig...

Tuggar backe

2011-12-15T20:35:00.002+01:00

Veckans andra kvalitetspass blev fina backar ute i skogen! Jag valde elljusspåren vid Torup ute i bokskogen där jag vet att det finns bra backar att jobba i. Tanken var att varva 2km slingan med 3km slingan för att få lite variation, dessa är också dom enda som är belysta och att springa milen i mörker ville jag inte. Egentligen blev det inte mycket variation för 3km är i stort sett samma som 2km men med en lite annan sträckning på slutet.

Jag sprang 2km, 3km, 2km, 3km och avslutade även med 3km så jag fick ihop 14km av fin kvalitet. Nu kanske ni inte tror jag kan räkna men start och mål är inte på samma ställe så det blev en liten transportsträcka där som gjorde att jag fick ihop den där extra kilometern.

Dom här leriga sakerna ska få vila imorgon

Det här var min 4:e träningsdag i följd och mina vader var lite sega men annars hade jag en väldigt lätt känsla i kroppen. Jag fick också jobba lite extra då det regnade och var lite småslirigt i vissa kurvor men det gick fint utan stukningar och feltramp. Tempot blev ändå som planerat och jag var riktigt nöjd med mitt pass!

Jag hade också tur för precis när jag var klar öppnade sig himlen ordentligt och det var riktigt mysigt att gå in i bastun på friluftsgården medan det smattrade utanför. Nu har jag också skaffat mig ett klippkort till friluftsgården då jag kommer springa där ute en hel del i vinter. Dom där backarna gör nytta!

Dagens tider

Ännu ett lyckat pass och sub50

2011-12-14T21:17:00.002+01:00

Träningen går grymt bra nu och ikväll fick jag till veckans tredje pass som också blev lyckat. Jag öste först på med en timmes styrka för överkroppen och till skillnad från måndagens lugna styrka tryckte jag på för allt vad tyget höll. Körde tunga "sexor" nästan rakt igenom och det blev en hel del bänkpress och hantelsvingande i högt tempo. Inte mycket till löparstyrka men den här tunga styrkan tror jag är dunderhonung för mitt nervsystem! Jag mår så bra av den här tunga träningen och det känns som den gjort stor nytta för min högerarm som jag hade problem med förr. Nu tänker jag inte på den längre och det är en skön känsla!

Sedan blev det till att blåsa rent piporna efter gårdagens intervaller med ett lugnt pass på bandet. Även här flöt det på lätt och fint med siktet inställt att göra sub50 på 10km. Körde lite lätt fartlek i 1% lutning för att det skulle hända lite och jag lyckades pricka in sub50 ganska fint!

Idag var också magen bättre under passet då jag inte åt så mycket tätt inpå men när jag kom hem blev det till att ladda med mat! Min fru som också var med och tränade skämde bort mig med en massa goda saker som brysselkål smörstekt med vitlök....och ni hittar ingen tortellini på den där tallriken men det finns lite spenat längst bak. Det här satt fint efter kvällens pass!

Lyxtallrik efter träning!

Hur tänkte du där Daniel?

2011-12-13T20:56:00.001+01:00

Att smälla i sig en stor skuta tortellini med spenatsallad en timme innan man ska köra intervaller med klubben är inte det smartaste jag gjort. Vet faktiskt inte vad jag tänkte på mer än att jag var hungrig och behövde få i mig massor med mat...

5x2000m stod på schemat och det var start var 10:e minut vilket gjorde att ståvilan blev minst 2min då jag ville ligga under 4:00-tempo hela vägen. Jag förväntade mig ett riktigt grisig pass med piskande regn och hård blåst. Regnet uteblev och vinden var nog mer skön än jobbig så det blev aldrig sådär grisigt som jag befarat. Rundan vi körde på var också knixig och gick runt ett villaområde som tog den värsta vinden men visst blev den ändå tuff när jag var trött på slutet.

Första intervallen var seg och trevande med all mat i magen och slutade på 7:49. Sedan släppte det och 2:an gick på 7:25, det släppte lite till och 3:an gick av bara farten på 7:21. Det var grym känsla där!!! Därefter började jag må illa och fick släppa av lite vilket gjorde att 4:an gick på 7:28. Under vilan inför sista hade jag allvarliga funderingar på att hålla kväll för den där tortellinin stod mig verkligen upp i halsen.

Tog mig samman lite och tänkte att det kunde vara ett bra tillfälle att bygga pannben och körde på ändå. Kände mig grymt nöjd att jag trots allt fixade den på 7:35 och jag höll ihop hela vägen. Annars tycker jag det kan vara bättre att skita i sista intervallen om den ändå inte går att köra enligt planen då jag tror det gör mer skada än nytta. Att pressa sig hårt när man inte kan hålla uppe kroppen får man bara skador av i min bok. I detta fallet handlade det dock om att besegra magen och den sista intervallen gjorde mycket nytta för mitt pannben!

Jag blir alltid lika förvånad över hur mycket jag kan pressa trots att jag inte är 100% men det lär nog dröja ett tag innan jag äter det där igen. Att bara skriva ordet "tortellini" får mig fortfarande att må illa...blääää!!! Spenat lär jag nog kunna äta snart igen som tur är, det är fina saker det där!

Borde vara mer tacksam...

2011-12-13T10:16:00.001+01:00

Som jag nog berättat förr så följer jag en hel del forskning kring ms och kommande mediciner. När jag fick min diagnos var jag väldigt hoppfull när det gällde detta men det har avtagit efterhand och för ett tag sedan slutade jag hoppas. Det kanske låter negativt men för mig har detta varit riktigt skönt och avkopplande då jag inte förväntar mig så mycket utan gör istället vad jag kan med det jag har idag.

Medicinen jag står på funkar bra och jag är inte orolig för allvarliga biverkningar då den är ”snäll” jämfört med vissa. Den har också lång dokumentation och är en av dom första behandlingarna som startade någon gång på 90-talet. Jag oroade mig mycket för medicinen första åren men nu känns även detta riktigt tryggt och skönt, dom biverkningar som finns verkar jag slippa!

Något jag dock hoppas mycket på fortfarande är att det ska komma en tablett istället för sprutor då jag verkligen ogillar sprutor. Jag har med spänning följt utvecklingen kring en tablett som man nu börjat medicinera ms-patienter med. Tyvärr fick jag läsa att en patient nu dött 24h efter påbörjad behandling och det där känns ju inte alls kul. Man vet inte exakt orsak men det går inte att utesluta att det var medicinen…

Det där tråkiga sms:et

Min medicin har iaf ingen dött av och kanske borde jag vara mer tacksam istället för att svära varje gång jag får sms att det är dags för sprutan. Mina sprutor har trots allt varit på min sida i snart 4år och jag mår ju bra av dom. Jag ska försöka vara lite mer tacksam i fortsättningen!

"Avkalkning"

2011-12-12T22:18:00.001+01:00

Det blev vila igår då jag hade ganska mycket träningsvärk från lördagens tuffa pass. Jag hade dock fullt upp med både badrumsrenovering, däckbyte också ett väldigt trevlig namngivningskalas hos goda vänner och söndagen blev riktigt lyckad.

Det känns riktigt skönt att vara fri från bihåleinflammationen nu och den här veckan hoppas jag kunna få till en fin träningsvecka med mycket löpning. För att få en bra start började jag med ett pass som kan liknas vid en "avkalkning" för att få igång kroppen ordentligt. Det är egentligen ett ganska tufft pass men jag kör inte på max utan bara sådär lagom för att rensa och få igång kroppen.

Mitt pass består av lite allt möjligt och börjar med 60min styrka där jag kör mycket fria vikter och sedan ett gäng styrkeövningar på Powerplaten. Detta i kombination brukar få loss kroppen på ett skönt sätt utan att bryta ner för mycket då jag inte kör på max.

Även bildstabilisatorn får det tufft på plattan! ;)

Sedan toppar jag detta med 60 min spinning för att blåsa ut den sista skiten i kroppen. Tyvärr var det inte min typ av pass idag då det var mycket backar och jag hade hellre kört mer snabba intervaller med lägre belastning. Jag lyckades dock mygla lite så jag inte fick för mycket syra i backarna då det var det sista jag ville idag, tror inte den hårda instruktören såg det heller. Passet gav önskad effekt och kroppen känns som ny nu efteråt, hoppas den är redo för en ordentlig löpvecka! Imorgon blir det långa intervaller med klubben och det väntas dåligt väder, ser fram emot ett riktigt grisigt och tufft pass!

Spring för livet!

2011-12-12T06:28:00.004+01:00

Skärmdump från P4

Den här veckan springer jag för livet inne hos P4 Dokumentär. Det är min vän Therese som gjort en radiodokumentär om mig och på söndag sänds "Spring för livet". Det känns både spännande och väldigt nervöst då jag aldrig varit i radio förr. Nu blir det en hel timme om mig på söndag! Brrrr!

Dom där lördagspassen...

2011-12-10T15:02:00.002+01:00

Lördagspassen tillsammans med Löparprojektet i Skåne har verkligen blivit veckans träningshöjdpunkt och det känns väldigt lyxigt att jag kan få denna träningen på så pass nära håll. Det är alltid lika tuffa och roliga pass precis som jag gillar och sällskapet är kanon. Massor av pepp och glada miner vilket gör att man kan pressa ur det där sista som kan vara svårt när man tränar själv.

Passet idag var inget undantag och vi var ganska många löpare på plats även om juniorerna var på tävling i Göteborg. Först var det några kilometers uppvärmning innan vi drog igång det sedvanliga stretchpasset i Ians trädgård. Ian Manners som håller i dom här passen trycker verkligen på det här med vikten av stretch för att förebygga skador och även för att löpningen ska funka bättre, och då menar jag GRUNDLIG stretch! Han förklarar alla övningarna med sådan entusiasm och det är riktigt trevlig att stretcha i grupp!

Se så mysigt vi har det!

Sedan ut på en liten backig banan som Ian satt ihop där insatsen varade i nästan 5min och joggvilan strax över 2min. Denna rundan sprang vi sedan 8ggr och totalt blev sträckan över 12km där det var grymt bra träning hela vägen! Lera, backar och löv!!!

Spikskor och 3/4-tights var en skön kombo idag!

Jag visste av erfarenhet att det skulle vara lerigt i skogen idag och valde därför mina Puma Haraka XC med spikar för att få maximalt grepp samt känna mig trygg bland all lera och löv. Det skulle visa sig vara ett bra val och det var riktigt roligt att dra på där ute! Många snabba ryggar att jaga och jag lyckades hålla alla insatserna jämna och fina. Jag kände mig stark hela vägen och kroppen protesterade inte det minsta trots att jag varit lite krasslig ett tag. Passet slutade också på hela 18km med upp och nerjogg så det blev lite av ett långpass vilket gör att jag nog tar ut vila eller kör lite lättare återhämtningsjogg imorgon...

Det är riktigt skönt att vara tillbaka och jag ser fram emot nästa pass i skogen som nu inte blir förrän nästa år då det är juluppehåll. Det är dock inte många veckor dit som tur är!

Igång!

2011-12-09T15:37:00.000+01:00

Då var jag äntligen igång igen efter min bihåleinflammation och det är så skööööönt! Redan i tisdags började jag känna mig lite piggare och var väldigt sugen på att dra igång men jag tänkte det var lika bra att vila ett tag till och det gjorde jag säkert rätt i!

Nästan två timmar spenderades på gymmet där jag först körde styrka för överkroppen i 45min. Jag kunde lätt ligga på samma vikter som innan jag blev dålig vilket gladde mig. Fick lägga lite band på mig själv mellan varven för att inte dra på för hårt och det märktes tydligt att vila ger enormt mycket energi i kroppen. Passet kan väl sammanfattas som lugnt och tungt!

Jag avslutade sedan med 60min skön löpning på bandet där jag också tog det lugnt. Alla lampor i kroppen lyste grönt och det var fin kick i steget, jag höll mig dock på mattan och körde lugnt hela vägen. Fick ett fint kvitto på att jag är på G igen och imorgon blir det backar i skogen tillsammans med Löparprojektet. Ser verkligen fram emot detta och det är alltid lika inspirerande att komma ut där!

TrelleborgsKlassikern

2011-12-09T00:12:00.000+01:00

Jag tänkte upplysa lite om årets TrelleborgsKlassiker som snart är fullbordad för oss som sprungit alla loppen. TrelleborgsKlassikern är nytt för i år och är ett samarbete mellan oss som arrangerar Sydkustloppet, IFK Trelleborg samt Trelleborgs Allehanda. Loppen man ska springa för att fullborda klassikern är Sydkustloppet, Trelleborgsloppet (10km) och finalen blir Sylvesterloppet på nyårsafton.

Vi är totalt 74 löpare som är kvar i klassikern genom att ha sprungit både Sydkustloppet och Trelleborgsloppet. Nu tror jag inte alla 74 läser min blogg men jag vill gärna påminna dom som gör det att gå in och anmäla sig HÄR innan den 16:e december för att få ert diplom vid målgången på nyårsafton. Om jag inte har helt fel för mig kommer ni också få ert namn i tidningen när ni har fullbordat klassikern vilket kan vara kul. Det kostar inget att registrera sig för diplomet och anmälan för loppet gör ni på plats som det står i inbjudan.

Hoppas vi ses där och fullbordar historiens första Trelleborgsklassiker tillsammans med blåbärssoppa och pepparkakor. Vem vet vad det kan bli av detta i framtiden och då har vi varit med från början!

Har blivit med Buff

2011-12-08T14:53:00.001+01:00

Jag har äntligen blivit med Buff och har skaffat mig en i Merinoull som jag ser fram emot att testa i vinter. Tvärr är jag fortfarande lite krasslig och får vänta lite till men på lördag kanske det kan bli premiär? Tävlingen har jag ställt in men jag kanske hänger på Löparprojektet med lite lätta backar i skogen.

Har ni problem med julklappar kan jag rekommendera er att köpa en Buff till vänner och familj. Finns många fina mönster och dom går att använda på flera olika sätt. Här är en liten skola!

Färdig!

2011-12-07T12:07:00.001+01:00

I höst har det varit många spännande turer i detta tråkiga huset och idag var det slutspurt med en enskild djupintervju som nu ska analyseras av en psykolog. Det var en riktig genomkörare där jag fick berätta om allt från när jag förlorade oskulden till vad jag har för syn på vår ekonomi. Man kan tycka att vissa av dessa sakerna borde vara privata men här kommer allt verkligen fram och jag var också helt inställd på detta!

Det kändes riktigt bra idag och nu är allt på plats för att socialnämnden ska kunna besluta ifall vi är lämpliga som adoptivföräldrar eller ej. Någon gång i början på nästa år kommer beslutet och jag hoppas vi får en riktigt bra start på 2012 som jag tror kommer bli ett kanonår!

4 år med min ms

2011-12-06T01:00:00.001+01:00

Idag är det exakt 4 år sedan min telefon ringde när jag var ute med hunden. Jag var sjukskriven och försökte komma i form med promenader efter några veckor på sjukhus medan jag väntade på det slutgiltiga beskedet om det var ms jag hade eller inte. I andra änden av luren var det min neurolog och jag frös till när han talade om att han fått in det slutgiltiga svaret från mitt ryggmärgsprov.

”Som du kanske redan förstått så är det ms du har fått Daniel och proverna bekräftar det vi misstänkt”

Jag vet inte om man meddelar diagnoser via telefon som rutin på mitt sjukhus men på andra sjukhus har jag förstått att man gör lite annorlunda. Där har man även samtal med familjen för att dom ska förstå den nya situationen då ms kan förändra ens vardag ganska radikalt.

För mig var det många konstiga turer när jag fick diagnosen och jag kände mig väldigt ensam och utlämnad med dessa två bokstäverna hängande över mig som jag egentligen inte visste mycket om mer än att jag kunde må väldigt dåligt av dom. Jag skulle få börja med sprutor men ingen hörde av sig så jag tog själv tag i det och fick en tid till sjukhuset. Väntade i flera timmar på min neurolog som aldrig dök upp vilket gjorde att jag lämnade stället ledsen och frustrerad. Senare fick jag istället en tid till min trevliga ms-sköterska som tydligen inte alls var informerad om mig och jag fick börja med sprutorna för att bromsa skiten.

Detta plus lite till gjorde att jag fick en dålig start och tappade förtroendet för vården men samtidigt var det nog nyttigt så här i efterhand. Jag insåg direkt att det inte skulle komma någon och rädda mig ur den här obotliga skiten utan här gällde det att rusta sig själv på bästa sätt. Rusta mig genom kunskap och försöka hitta en plan som kunde fungera för att jag skulle må bra både fysiskt och psykiskt. Träning blev en del av den planen och det skulle vara riktigt hårt med mål att spöa skiten ur min ms!

Nu står jag här 4 år senare och för varje år som går blir jag mer och mer säker på att jag gjorde rätt och att jag fortfarande är på rätt bana. En del höjde rösten i början och sa att detta inte var nyttigt i längden och trodde nog inte riktigt på att det jag gjorde var bra för mig. Det var andra patienter som haft ms ett tag och även personer inom vården som gav mig ”goda råd" om hur man skulle hantera detta men jag är envis och testar gärna själv mina gränser för vad jag kan och inte kan. MS är så olika från patient till patient och jag hanterar min ms på mitt sätt!

Under hösten 2008 var jag på en ms-kurs i Stockholm, i denna veva var också mitt mål att springa New York Marathon spikat. Jag pratade lite om löpträning som jag precis börjat med och dom flesta undrade nog om den där skåningen var riktigt frisk? Syftet med kursen handlade nog mer om att acceptera sjukdomen och gå vidare genom att diskutera bostadsanpassning, katetrar och annat ”spännande”. Det här är säkert bra och nyttigt men med tanke på att jag är den jag är och har svårt att "omfamna" något som endast vill mig illa fick jag bara mer bränsle på brasan. Behöver jag anpassa min bostad eller tappa mig själv med katetrar tar jag det när det när det kommer om det ens kommer? Jag ville ju veta vad jag skulle göra för att inte hamna i den situationen istället för att förbereda mig för den!

Kursen blev också en sådan sak som när jag fick diagnosen och den fick mig att träna mer fokuserat än någonsin. Det rullade på fint och visst sprang den där tokiga skåningen New York Marathon med sin ms året därpå nästan 2 år efter diagnosen!

Det här var mitt sätt att ge just min ms en ordentlig käftsmäll och visa var skåpet skulle stå! New York var så mycket mer än ett marathon för mig där jag vände en väldigt tung skuta på rätt håll! Nu 4 år efter diagnosen går den med full fart i rätt riktning och det ska mycket till för att stoppa den!

Sugen på att springa

2011-12-05T11:22:00.001+01:00

När man inte får eller kan göra det man tycker så mycket om vill man det så mycket mer!

Efter en väldigt lugn helg känner jag mig nu bättre i huvudet och antibiotikan jag fått verkar bita bra på skiten. Det har lossnat ordentligt i bihålorna och det är en ren befrielse att slippa trycket i huvudet! Jag är fortfarande lite trött i kroppen men ändå klart piggare än igår så det går verkligen på rätt håll. Förhoppningsvis kan jag börja träna senare i veckan och kanske kan jag också ställa upp i tävlingen på lördag.

Jag har ett berg av motivation här nu, känns bra!

Vården rockar!

2011-12-03T13:19:00.000+01:00

Idag blev jag verkligen överraskad när jag sökte hjälp för mina dåliga bihålor! Trodde först att jag skulle behöva sitta hela dagen och vänta när jag ringde en vårdcentral som hade helgöppet. När jag ringde var det visserligen en del kötid men jag valde tjänsten att "bli uppringd" och strax därefter ringde telefonen med en trevlig röst på andra sidan. Dom hade en snabb tid till mig!

Allting tog 90min från jag fick samtalet till jag var hemma igen och då hade jag både blivit undersökt och hämtat ut medicinen på apoteket. Måste vara någon typ av rekord! Dom tog mig på allvar och jag har nu fått antibiotika som jag ska ta i 10 dagar i kombination med cortisonspray, blir jag pigg innan kuren är slut får jag också börja träna igen. Känns bra och nu ska bihålorna få sig en ordentlig omgång en gång för alla!

Det ville sig inte

2011-12-02T17:26:00.000+01:00

Det får blir soffläge i helgen då det verkar blir en riktig bihåleinflammation av det här och jag har även börjat få lite ont i halsen. Gamla ms-symtom kommer också tillbaka som ett brev på posten och jag känner av den där jobbiga yrseln som jag hade vid mitt debutskov. Gillar verkligen inte denna yrseln men jag har lärt mig att det släpper när jag blir bra igen och försöker göra det bästa av det trots att min värld gungar.

Vill än en gång passa på att slänga in en påminnelse att inte glömma anmäla sig till Sydkustloppet där anmälningarna fortsätter strömma in och vi är nu uppe i över 300 anmälda. Planen är att ta emot 500st så vänta inte för länge ifall ni planerar att springa!

Bihålor och tävling inbokad

2011-12-01T20:16:00.002+01:00

Mina dumma bihålor har jävlats till och från hela hösten och jag brukar alltid ha problem med dom så här års. Dom har varit bra ett tag nu men efter gårdagens pass började skiten trycka på igen och idag har det inte känts bra där uppe. Jag tar därför ut två dagars helvila och hoppas att mina huskurer ska få skiten att släppa så jag kan hänga på Löparprojektet i skogen på lördag. Lite vila är nog heller inte fel då jag tränat hårt senaste tiden och kanske kan jag få en liten superkompensation till nästa helg?

Jag har bestämt mig för att springa Lucialoppet i Skrylle nästa lördag och ser verkligen fram emot en liten tävling. Det är ett kort lopp på 4,5 km och jag kommer efteranmäla mig på plats ifall inte mina bihålor har blivit helt bra. Förra året spurtade jag mig till en andraplats i motionsklassen och det var riktigt tungt i allt snöslask. Detta året är jag med i klubb och kommer därför ställa upp i tävlingsklassen för att se hur jag hänger med där. Jag känner mig laddad så dom kommer få jobba!!!

Fler som ska dit?

Det rullar på...

2011-11-30T21:53:00.000+01:00

Jag har inte så mycket att blogga om just träning i dagsläget och allt rullar på som det ska utan några större överraskningar. Det blev träning idag igen och jag spenderade nästan två timmar med både corestyrka och lite allmän styrka för överkroppen. Ännu ett skönt pass där jag brände av det sista krutet på Powerplaten!

Tänkte passa på att uppdatera lite om vad som händer med vår adoptionsutredning där det egentligen inte händer så mycket just nu. Det rullar dock på enligt planen och på onsdag nästa vecka är det sista mötet där det blir en enskild djupintervju för oss båda. Tydligen är detta en riktig genomkörare som håller på i 3-4 timmar där man vänder ut och in på det mesta och man kan vara ganska slutkörd efteråt. Nästan som ett marathon vilket också brukar landa på 3-4 timmar ;)

Efteråt analyseras allting av en psykolog och då får man hålla tummarna för att dom tycker man är klok i huvudet. Efter detta sista mötet är alla papperna på bordet och det lämnas sedan in till socialnämnden som har möte en gång i månaden, det är alltså inte våra utredare som tar beslutet. I mitten av januari får vi därefter ett besked om dom godkänner oss eller ej och förhoppningsvis kommer vi få en riktigt fin start på det nya året!

Två snabba!

2011-11-29T22:18:00.000+01:00

Sprang snabbdistans idag på 2x5km.....19:13 och 19:07 slutade dom på!

Skrev även mitt livs snabbaste blogginlägg!

Nu sängen!

Huvudet

2011-11-29T06:07:00.000+01:00

Vi snackade mental träning i lördags med Löparprojektet och när jag satt och gnuggade ögonen 04:30 nu på morgonen såg jag att Staffan lagt upp ett klipp på FB-sidan. Det här är verkligen huvudet på spiken och jag hoppas ni får en lika bra start på dagen som jag fick av detta!

Stark!

2011-11-28T21:41:00.001+01:00

Det är riktigt grymt att träna just nu och kroppen svarar fint på allt jag gör! Jag är också starkare än vad jag någonsin varit och har senaste tiden kunna öka på vikterna där jag aldrig innan legat. Tror det är effekten av mindre mängd löpning som ersatts av mer styrka vilket nu visar sig. Trots detta har jag inte lagt på mig mer vikt utan har snarare gått ner något kilo sedan sommaren. Inte för jag bryr mig mycket om vikten men jag vill inte lägga på för mycket muskler och bli tung i löpningen då det inte enbart är löparstyrka jag sysslar med. Samtidigt vill jag vara stark för jag mår bra av det och styrketräningen är dunderhonung mot min sjukdom. Jag kan väl sammanfatta det som att jag både vill äta kakan och ha den kvar...hmmmm???

Dagens pass landade på 45min råstyrka följt av 10km lätt distanslöpning på bandet till tonerna av Sopranos Soundtrack. En skön skiva att springa till och man känner sig riktigt cool på bandet, lyssna gärna på denna flippade mixen!

Motiverad

2011-11-27T20:26:00.003+01:00

Det blev en lyckad bröllopsdag igår och under dagen blev det träning med Löparprojektet i Skåne för oss båda. Sara hade satt ihop en rolig och tuff runda i Pildammsparken som bestod av både intervaller och lite backträning. Förutom ett toalettbesök mitt i så gick det fint för mig och jag var grymt imponerad av min fru! Över 12kilos skillnad sedan augusti gör verkligen susen för hennes löpning och det är så roligt att se!

Efter löpningen blev det god lunch följt av en föreläsning om mental träning av Ian Manners och därefter ett gemensamt styrkepass som var både roligt och JOBBIGT! Sara hade satt ihop ett cirkelpass med olika styrkeövningar för löpare som verkligen satt där det skulle och jag tror att alla som var med sitter med träningsvärk idag!

Jag tar med mig massor från denna nyttiga dagen och från föreläsningen har jag massor av nya verktyg att ta fram både under träning och under tävling. Det kommer bli grymt att tävla nästa år och jag tackar alla inblandade för en riktigt lyckad dag!

6år

2011-11-26T08:47:00.000+01:00

Vi firar idag 6år som gifta och det ska göras på bästa sätt! En heldag med massor av träning och sedan massor av god mat på kvällen då det ska ätas julbord på Grand i Lund. Vi gjorde detta förra året också och det verkar ha blivit en tradition nu! Dags att göra plats för maten!!!

Ge mig mera!!!

2011-11-24T17:56:00.001+01:00

Det är riktigt skönt att träna nu och kroppen svarar fint på allt jag gör. Jag kan ta i så jag ser stjärnor och återhämtar mig fort för att sedan köra med fint tryck i nästa övning igen. Helt sjukt skönt att träna när det är så här och idag ville jag så mycket mer men fick nöja mig med 45min löparstyrka.

Som tur är har Sara kokat ihop en heldag på lördag där det ska tränas ihop med Löparprokjektet i Skåne. Ser verkligen fram emot detta och hoppas det kommer stilla mitt träningssug för stunden iaf. Skulle jag fortfarande ha abstinens efter lördag får jag väl anmäla mig till ett Lucialopp så jag får ladda ur lite...

Ge mig mera!!!!

Träningsgalen!

Över 200

2011-11-24T10:56:00.001+01:00

Jag ser att anmälningarna redan strömmar in till vårt Sydkustlopp och vi är nu uppe i 224 anmälda. Detta året var vi nästan 300 som sprang och nästa år ser det ut att bli nytt rekord ännu en gång! Kul!

Det gick ju bra...ändå....

2011-11-23T16:13:00.001+01:00

Jag hade verkligen målat fan på väggen inför morgonens kvalitetspass och längtade inte speciellt mycket efter att snöra på mig skorna. Anledningen var att jag jobbat till sent och kom inte i säng förrän 01:00 plus att jag drog i mig en dos bromsmedicin innan sängen vilket brukar göra mig seg på morgonen. Jag var också orolig för att det strama på baksidan av låret skulle komma tillbaka och ovanpå allt detta är jag heller ingen morgonmänniska. Jag ville dock väldigt gärna få till det här passet eftersom jag ställde in det igår och anledningen till att det blev tidigt var för att jag skulle avverka det medan jag väntade på bilen som skulle på service och däckbyte.

Lämnade bilen direkt när verkstaden öppnade och sedan värmde jag upp med en rask promenad på 30min bort till gymmet. Jag var ganska frusen när jag klev upp på löpbandet men efter uppvärmningen kändes det riktigt fint och mitt lår protesterade inte det minsta. Blev överraskad hur lätt det gick och jag brände av mina stegar i backe precis så som jag hoppats på men inte trodde på.

Mina backar såg ut så här:

2x2% + 2x4% + 2x6% (1min på varje lutning)

Det blev alltså 6 backintervaller på 1min vardera med 2min joggvila mellan innan jag tog setvila på 5min och körde igenom den en gång till. Joggvilan var egentligen ingen vila utan jag försökte hålla hög intensitet hela vägen för att öka på min uthållighet lite extra. Minst 11km/h på "vilan" och minst 16km/h på backarna var mitt mål och det höll jag utan problem.

Totalt blev det 60min löpning på bandet med 12 fina backdrag och passet gick ju riktigt bra. Mest glädjande var att mitt lår inte protesterade det minsta och min huskur fick nog bort skiten. Ställde mig också frågan varför jag tvivlade så mycket innnan passet, det gick ju kanon trots allt och det är nog ett av dom skönaste backpassen jag kört på bandet!

Tennisboll i låret

2011-11-22T16:36:00.000+01:00

Igår märkte jag att det stramade lite oroväckande på baksidan av ena låret vilket gjorde att jag tog fram "the stick" när jag satt i tv-soffan. Oj vilken stor knuta jag hittade där på baksidan som jag gav mig i kast med direkt tills tårarna rann. Jag fick ut det mesta och innan sängdags gav jag det en omgång med mitt grymma Bengay-liniment som värmde fint medan jag somnade.

Idag var det strama borta men det var väldigt ömt där jag gått loss med min stick. Därför tog jag det säkra före det osäkra och ställde in dagens kvalitetspass för att låta låret återhämta sig ordentligt. Tog istället en tur till gymmet och rockade loss med vikterna, även benet fick en lättare genomgång för att öka på cirkulationen och snabba på återhämtningen. Fick till ett bra pass och det gjorde inte så mycket med utebliven löpning. Jag trivs som fisken i vattnet bland vikterna och att jag nu dessutom kan köra Spotify i nya luren gör inte saken sämre!

Mål spikat

2011-11-21T17:49:00.001+01:00

Jag fick i helgen en fråga om jag sätter upp för lätta mål vilket fick mig att tänka på mina målsättningar under gårdagens långpass. Alla årets mål har jag ju nu uppnått men jag vill nog inte påstå att dom har varit för lätta bortsett från Lidingöloppet där jag fixade silvermedaljen på 2:15 med ganska god marginal. Annars har jag verkligen fått vända ut och in på mig själv för att pressa ur det där lilla extra och det har varit en strid mot klockan på alla dom andra distanserna.

Sub 1:23 på halvmaran fixade jag med 12 sek marginal och milen under 37min var med endast 1sek marginal. Jag lyckades också med sub18 på 5km med 9sek marginal och jag måste säga att jag haft dom här marginalerna på min sida hela året. Det har dock inte varit lätt och att det handlat om just marginaler tyder på att jag satt upp mina mål hårt men ändå genomförbara och nu har jag spikat ett nytt för nästa år då det ska satsas på marathon igen!

Jag kommer satsa på att springa Köpenhamn Marathon den 20:e maj med målsättning att fixa sub 3:00. Att klara springa ett marathon under 3 timmar är en dröm jag haft länge och jag tror jag kan vara redo för detta till våren om vinterträningen går bra. Detta målet kommer också bli en fin gnista för motivationen under vinterträningen vilket är en anledning till att jag sätter upp det redan nu. Det är också nu jag måste börja lägga upp planen för att vara i bra form till våren när startskottet smäller!

Jag har dammat av mitt gamla 3-timmarsprogram "a la Szalkai" som jag följde när jag tränade till Stockholm Marathon för två år sedan. Detta kommer jag anpassa lite så det passar just mig och sedan kommer jag krydda med att träna i grupp tillsammans med klubben och Löparprojektet i Skåne. Att träna i grupp gör verkligen att man kan ta fram det där lilla extra och jag tror detta kommer vara precis vad jag behöver i vinter!

Det känns lite nervöst att gå ut på bloggen med att jag vill fixa sub 3:00 för det ser riktigt tufft ut på pappret men kände samma sak inför 3:15 för två år sedan. Jag fick verkligen jobba hårt för 3:15 men det gick trots allt och jag tror stenhårt på att även 3:00 går att fixa! Det kommer definitivt inte bli lätt men det kommer att gå!

Mycket träning och 500mil!

2011-11-20T20:38:00.002+01:00

Helgens träning har varit mer än lyckad och det har verkligen varit fullt upp på många fronter. Det kanske märks då det inte dykt upp ett enda blogginlägg här men här kommer en uppdatering om vad som hänt i träningsväg...

Fredagkväll :

Ensam hemma vilket gjorde att det blev fredagsmys på gymmet med en riktig genomkörare på 60min som avslutades med 30min lätt löpning på bandet. Sedan hem för att avsluta kvällen med lite zombiefilm.

Lördagsmorgon:

Backpass i Bokskogen med Löparprojektet i Skåne under ledning av Ian Manners. Vi var mycket folk och det var många snabba löpare på plats, fick också långväga besök av Therese och Sara var tillbaka i löparskorna vilket var härligt att se! Ian hade satt ihop en fin slinga som vi sprang 6ggr och jag fick till ett skönt pass där jag hade fullt upp med att jaga en av våra snabba juniorer. Det visslade om det och jag ser fram emot fler pass ute i skogen under vinterträningen. Dom här passen i skogen gör verkligen nytta och för att citera Ian Manners:

It's where runners become athletes!

Söndagkväll:

Långpass i mörker och dimma med lätta ben trots ett tufft backpass i ryggen. Försökte hålla igen i "mjölken" och 20km landade på 1:36 utan större ansträngning. Sprang med musik och mitt Nike+ chip har nu varit med mig i hela 500mil visade det sig när jag laddade upp passet. Högsta nivån som går att uppnå och det satte punkt för en fin helg som landade på 40km löpning med extra allt!!!


Om denna plastbit kunde berätta löparhistorier hade den haft mycket att säga.

Fortfarande på benen

2011-11-18T08:45:00.003+01:00

Om någon undrar hur det går för vår krassliga hund så är hon fortfarande på benen och står nu utan medicin sedan en vecka tillbaka. Medicinen hjälpte inte mycket och hon är fortfarande inte frisk men läget är stabilt. Veterinären tror ju att hon har ett grässtrå i nosen som gör att hon får inflammationer men trots att dom gjort undersökningar för massor av pengar har dom inte hittat något och vill göra om samma undersökningar igen. Har skrivit mer om det i detta inlägget.

Själv tror jag det är något helt annat och kanske kan det ha med immunsystemet att göra då hon alltid har haft problem med allergi och eksem. Hon börjar närmar sig 11år och någonting har nog slagit bakut vilket gör att hon får inflammationer i nosen, det är min teori!

Jag har läst på lite och har nu testat lite andra saker sedan hon slutade med medicinen förra fredagen. Hon får 2000IE d-vitamin varannan dag och sedan får hon slemlösande Bisolvon i barndos varje dag. Det är för tidigt att dra några slutsatser men hon verkar inte bli sämre och skiten i nosen släpper bättre. Något som jag dock märkt skillnad på är humöret för hon är mycket piggare och gladare vilket också borde tyda på att d-vitaminen kan ha effekt på skiten. D-vitamin sägs ju vara immunmodulerande och stämmer min lilla teori så borde det ju ha lite effekt kanske?

Hon visar sidor som hon inte gjort på länge och vill busa och ha brottningsmatcher med mig, riktigt härligt att se! Visst är hon inte frisk och hon är ju gammal men så länge hon mår på detta viset tror jag inte vi behöver bekymra oss för att hon lider. Även om denna huskuren verkar hjälpa så kommer säkert denna skiten ta knäcken på henne en vacker dag. Vi vill bara att hon ska ha det så bra som möjligt nu sista tiden och är jättelada för varje dag hon finns med oss!

Vi skämmer också bort henne på bästa sätt!

Nya grepp och skön känsla

2011-11-16T22:09:00.002+01:00

Senaste veckorna har jag gjort lite småjusteringar när det gäller styrketräningen där jag testat nya grepp och vinklar på mina vanliga övningar. Jag tycker det är riktigt kul att göra detta och blir alltid lika förvånad hur olika det tar med ganska mycket träningsvärk som följd. Ikväll var jag på gymmet igen med nya grepp och en av tränarna måste ha läst mina tankar för han ville visa mig en bättre variant av samma övning som jag för tillfället höll på med.

Jag var inte sen att hoppa på och visst var den nya grym samt mer "komplett". Övningen handlade kortfattat om sittande dips i maskin men till skillnad från den vanliga positionen satte man en liten pall framför där man satte upp ena benet och lutade sig på så vis mer framåt. Vinkeln man fick på överkoppen gjorde att övningen aktiverade fler muskler och det ska bli spännande att hur detta kommer kännas imorgon. Totalt fick jag till 90min skön styrka där sista 30min egentligen skulle varit lätt löpning på band. Tyvärr blev inget band ledigt så det fick bli (((Powerplate))) istället men all träning som blir av är ju bra träning och kanske var detta också ett bättre sätt att spenderar mina 30min på?

Jag måste också berätta att jag haft en riktigt bra dag idag även om det inte hänt något speciellt. För ett tag sedan skrev jag att jag är under ganska mycket press med adoptionsutredning och annat. Det är också mycket fokus på min sjukdom och även om jag mår bra så blir det väldigt påtagligt att jag är allvarligt sjuk när allt ställs på sin spets. Allt detta har gjort att jag tappat den där sköna trygga känslan och den har varit borta ett bra tag. Idag kände jag att den började komma tillbaka helt utan anledning och det är riktigt skönt!

By the book

2011-11-15T22:42:00.000+01:00

Ikväll sprang jag intervaller med klubben och var inställd på att springa 14x500m. Nu har vi två olika program att köra efter och det visade sig att det bara var jag som var inställd på detta passet vilket gjorde att jag ändrade mig. Som jag skrivit här innan så är jag lite av en "träningsvilde" just nu och följer inget speciellt program vilket gör att jag är öppen för det mesta. Nu lät ju inte 10x1000m så fel det heller och egentligen så passar nog detta passet bättre nu under grundträningen.

Jag bestämde tillsammans med en annan löpare att vi skulle försöka hålla våra tusingarna mellan 3:30-3:36 och vi körde gemensam start var 5:e min vilket då gjorde att vilan blev max 90sek. 10x1000m är verkligen ett tufft pass och det är svårt att lägga upp det så man orkar hålla jämnt tempo hela vägen. Går man ut för hårt i början straffar det sig verkligen på slutet och det finns stor risk att det blir kaka av dom sista intervallerna.

Passet gick kanon för nästan alla och vi gjorde kaos med den lilla Östervångsparken när vi öste runt på parkgångarna. "Nästan alla" syftar till min "tempo-kompis" som tyvärr fick kliva av med en känning under 7:e intervallen men annars kändes det som alla fick till ett riktigt kanonpass och det var skön energi hela vägen!

Mitt eget pass gick helt enligt boken och det blev en riktigt fin serie där kroppen nästan var tillbaka efter en tids svacka. Mina ben är fortfarande lite trötta men det känns som tillskottet jag får mot mina dåliga blodvärden gör nytta och förhoppningsvis kommer den där riktiga kicken i steget snart tillbaka !

Passet landade på totalt 16km och här är tiderna för mina tusingar "by the book"

3:34 - 3:33 - 3:33 - 3:31 - 3:30 - 3:30 - 3:32 - 3:34 - 3:33 - 3:34

New York 2012?

2011-11-15T13:28:00.002+01:00

Jag vänder och vrider lite på det här med att springa New York Marathon nästa år då jag lyckades med årets mål att kvala in med en tid under 1:23 på halvmaran. Anledningen till mitt huvudbry är att dom efter 2012 kommer göra det bra mycket svårare att kvala då det 2013 ändras till 1:19 på halvmaran för min ålder. Visst har jag höga mål och kanske kan jag även fixa detta men det kommer krävas mycket av mig om jag ska sätta en tid på sub 1:19.

Med tanke på adoptionen kommer jag med största sannolikhet inte kunna springa loppet men mitt liv blir oftast inte som jag planerar. Tänk om jag sitter och rullar tummarna hemma när startskottet smäller vid Verrazano Bridge nästa år och jag hade kunnat vara där? Hmmmmm???

När det gäller adoptionen så vill vi ju adoptera ett barn med special-needs och detta kan gå väldigt fort. Går allt som planerat kan det hända häftiga saker redan till sommaren men man vet ju aldrig riktigt hur lång tid allt kan ta. Därför funderar jag på att chansa lite och slänga in en anmälan till New York Marathon 2012. Jag hoppas givetvis att jag har fullt upp med att vara pappa men man vet ju aldrig vad som händer. Låter det som en dum idé?

Frågan är när anmälan stänger? (den har inte öppnat än)

Vad kostar det att anmäla sig när man direktkvalar?

Får man tillbaka något av anmälningsavgiften ifall man avbokar?

Någon som vet detta kanske??? Tacksam för svar!

Mörkerlöpning

2011-11-14T21:25:00.001+01:00

Det blev ett löppass ikväll och det var första gången på länge som jag körde i mörker med pannlampa. Jag gillar verkligen att ge mig ut över dom mörka slätterna på öde grusvägar och brukar njuta fullt ut av passen. Det är ganska hopplöst att köra tuffa kvalitetspass och bloggbilder är heller inte att tänka på vilket kanske just är anledningen till att jag gillar dessa. Det är bara att koppla av och njuta av löpningen fullt ut!

Dagens pass började bra och vid 4km kom jag in i det där sköna flytet då det känns som man svävar fram i mörkret. Jag verkligen njöt ända tills någon släckte lampan...

Min pannlampa totaldog mitt ute i det mörkaste mörka! Jag bankade och slog på den men den ville inte komma igång så det var bara att gilla läget och köra riktig mörkerlöpning.

Lite otäckt för ute på småvägarna kör dom mycket sockerbetor just nu och dom har en tendens att tappa dessa lite varstans. Att pricka en beta med foten gör förbannat ont så vid varje misstanke om att det låg något på vägen tog jag ett skutt och jag klarade mig utan olyckor.

Det blev faktiskt ett riktigt spännande pass så det gjorde inget att det inte blev som jag tänkt. Totalt blev det 12,5km mörkerlöpning som landade på ganska exakt 58min. Jag hittade också felet på min lampa när jag kom hem så nu funkar den igen vilket är glädjande! Ser fram emot fler spännande mörkerpass i vinter!!!

Laddar batterierna

2011-11-14T07:14:00.000+01:00

I slutet på förra veckan kände jag mig "tömd" och hade mindre ork än vanligt vilket gjorde att jag tog löpvila hela helgen. Jag vet inte om det är mina dåliga blodvärden som spökar eller om jag kanske äter för dåligt med tanke på hur hårt jag tränar? Under helgen har jag funderat mycket på det här med kost och jag är kanske lite slarvig att fylla på förråden under vilodagarna då det är där jag verkligen borde göra det. Visst vet jag om detta men jag brukar inte tänka så mycket mat dagarna jag inte tränar så det blir nog lite fel och kanske har jag brytit ner mig lite väl mycket nu?

Under helgen har jag dock försökt fylla på förråden med bra mat och jag har varit väldigt hungrig. Jag har också börjat med tillskott som min läkare skrivit ut för att få upp mina blodvärden. Tänkte att helgens löpvila skulle ge en extra boost nu i uppstarten, idag känner jag mig också lite piggare och ska nog springa en lättare runda ikväll.

Trots löpvila har det inte varit helvila utan jag har under helgen fått till två riktigt sköna pass på gymmet. Det är uthålligheten jag har problem med men trycket i musklerna är det inget fel på och där jag kan verkligen utmana fullt ut. Kanske borde jag vilat helt i helgen men detta är trots allt lite träning med tanke på hur mycket jag brukar träna på helgen. Denna helgen valde jag bort mitt obligatoriska långpass och jag tror det var precis det kroppen behövde för att hämta hem lite då långpasset tömmer mig betydligt mer än ett styrkepass.

Jag råkade också ut för att lustigt sammanträffande på gymmet då gymägaren kom fram och började prata med mig. Han hade av någon anledning fått reda på att jag har ms och ville ge mig lite tips angående just återhämtning och kost då han vet hur hårt jag tränar. Jag tog åt mig av detta då jag vet att han har stor erfarenhet och har även jobbat som sjukgymnast under väldigt lång tid. Vid ms är verkligen återhämtningen a och o och här måste jag bli bättre om jag ska kunna träna så hårt som jag gör samt få ut maximalt av min träning!

Hispig

2011-11-11T23:19:00.001+01:00

Idag var det nätverksmöte angående vår adoptionsutredning där vi samlade vänner och familj nere hos socialförvaltningen för en intressant förmiddag. Jag tyckte det gick kanon och var jätteglad att alla kunde ställa upp för oss och komma ner på mötet. Roligt också att alla nu får ta del av vår häftiga resa och snart är det inte mycket kvar av den här utredningen. Lite pappersarbete och en längre intervju väntar sedan är vi i stort sett klara och ska bara vänta på ett beslut som förhoppningsvis blir positivt. Måste säga att den här utredningen går klart smidigare än vad jag väntat mig vilket är väldigt skönt!

Den enda oron jag känner är över min hälsa och jag är lite hispig med allt detta då jag hela tiden verkar hamna på sjukhuset av olika anledningar. Idag fick jag ännu en kallelse och nu vill tydligen min neurolog också träffa mig vilket är väldigt ovanligt. Tror bara det är ett rutinbesök men jag vill ju undvika sjukhus så mycket det bara går nu och jag bara hamnar där hela tiden...

När jag träffade min ms-sköterska för lite över en månad sedan frågade dom om jag ville påbörja ett häfte för högkostnadsskydd. Jag tvekade lite och sa att jag hoppades inte att det skulle behövas men tog ett ändå och nu är det banne mig nästan fullt på en månad. Lite typsikt att allt ska hopa sig mitt under utredningen men egentligen är ingenting förändrat. Jag har fortfarande socialstyrelsens rättsliga råd i ryggen med ett godkännande för min sjukdom och då borde jag ju våga gå på rutinkontroller, det hör ju sjukdomen till! Det är ju dessutom för mitt bästa!

Jag måste sluta vara så hispig angående detta!!!!

Mysigt i skogen

2011-11-10T18:03:00.000+01:00

Jag passade på att utnyttja dagens fina väder med en löptur i skogen vilket skulle visa sig vara ett mycket bra val. Tror dock aldrig jag har blivit besviken där ute för det är alltid lika skönt att springa runt där och det var det idag också.

Jag sprang en kuperad mil där det blev lite av en fartlek där backarna fick styra farten. Körde inte på max någon gång utan det var mer fokus på flyt och bara se till att ha det skönt. Milen avverkades på strax under 45min och jag avslutade mitt pass med en liten matsäck. En väldigt mysig lunch och hemmagjorda mackor smakar extra gott ute i skogen!

Tillskott

2011-11-09T18:02:00.005+01:00

Jag fick igår hem en ny laddning tillskott och då gick det upp för mig att jag kört med probiotikan i ett år nu. Tiden går verkligen fort och det känns inte som det var så längesedan men visst är det ett år! Jag vet inte vad jag ska dra för slutsatser av detta året mer än att jag fortfarande mår bra med min sjukdom och jag känner inte av några symptom.

Något jag också kört med ett tag nu är d-vitamin kombinerat med omega-3. Detta har jag tagit i över 3 år och jag har kört med ganska hög dos på 4000IE dagligen. Vissa får hicka när dom hör detta då det är ca 10ggr över RDI. Det där med RDI kan dock ifrågasättas och kommer säkert att ändras i framtiden.

Under dessa tre åren har jag mått bra och jag står fortfarande på benen trots denna dosen. Jag är också övertygad om att den har bra effekt på min sjukdom men det är ju svårt att bedöma. Tiden är dock en faktor att ta med och att jag varit fri från sjukdomsaktivitet (vad jag vet) sedan jag fick diagnosen för fyra år sedan är ett gott tecken!

Jag mår bra och blir bara snabbare och snabbare i löparspåret trots att statistiken för min sjukdom visar tvärt emot. Detta gör mig glad då det känns som jag är inne på rätt spår och tvivlar inte att fortsätta heller. Jag fortsätter också informera mig om allt nytt som händer kring detta och d-vitamin verkar vara hett just nu. Är väldigt nöjd att jag började med detta för ett bra tag sedan och allt nytt som nu kommer bekräftar att jag var på rätt spår från början. Fler och fler coola studier dyker upp och det är häftiga saker!

Jag önskar fortfarande att jag kunde hitta någon inom sjukvården som kunde intressera sig för detta samt hålla lite koll på mig men det verkar svårt. Trots att många studier visar att d-vitamin faktiskt har effekt på sjukdomen verkar ingen våga sticka ut hakan här hemma. På vissa ställen i världen vet jag att man nu kollar alla patienter direkt vid diagnosen och ser till att få upp deras värden ifall dom är dåliga. Jag önskar att man gjorde det här också och jag tror alla hade vunnit mycket på detta!

Skadefri

2011-11-08T17:14:00.003+01:00

Även om det är lite småstruligt här så är jag skadefri vilket är väldigt glädjande. Under tuffa perioder är träningen viktig för mig och jag är glad att jag trots allt kan plåga kroppen fullt ut. Visst har jag lite problem med uthålligheten då mina värden inte är dom bästa men det är ingen katastrof och benen är helt fantastiska att springa med just nu. Ingenting protesterar och jag kan i princip göra vad jag vill med kroppen och den återhämtar sig också vilket är grymt häftigt!

Efter en tuff gårdag ville jag idag verkligen spöa skiten ur kroppen och plockade fram det värsta passet jag har i min aresnal....Therese grymma stege på löpband! Ni som hängt med på bloggen ett tag vet vad det handlar om men här kommer ändå en repris på upplägget:

2x5min+2x4min+2x3min+2x2min+2x1min

Man kör joggvila på 1min rakt igenom och efterhand som intervallerna blir kortare ökar man hastigheten. Totalt ger detta hela 30min intervalltid och man får med en massa bra träning med både fart och uthållighet. Tycker man det är för tufft skalar man bort dom första 2x5min och man får ändå ett bra pass. Utomhus är denna stegen jobbig men det blir ännu jävligare när man kör den på löpband! Idag började jag på 15km/h och ökade 1km/h för varje gång intervallen blev kortare och avslutade 2x1min på 19km/h.

Kroppen svarade bättre än väntat och som vanligt jag fick verkligen utmana mig på 3:orna i 17km/h! Det var nära att jag vek ner mig på sista 3:an men lyckades plocka fram det tjocka pannbenet! 2:orna @ 18km/h och 1:orna @ 19km/h gick av bara farten och det var fantastiskt skönt att "sota ur systemet" medan tjejen på bandet bredvid slängde stressande blickar på min konsoll. Folk på gymmet blir verkligen stressade när jag river av denna stegen för det låter som sjutton när bandet får jobba och visst fick det jobba idag!

14 härliga kilometer stannade det på och jag var grymt nöjd efteråt! Trots en lång dusch fick jag veva ner rutorna på bilen när jag sedan körde till jobbet för att inte rutor och glasögon skulle imma igen. När jag kom till jobbet var också min nya tröja lika svettig som tröjan jag hade och tränade i. Bra betyg för passet och jag får nog åka hem i en av mina arbetströjor istället för den där tröjan tar jag inte på mig igen...

När får man pusta ut?

2011-11-07T20:00:00.001+01:00

Morgonens styrkepass var riktigt tungt och jag fick köra lätta vikter för att orka med hela vägen. Kanske var det gårdagens långpass som satt kvar eller så var det gårdagens dos av bromsmedicin eller kanske mina dåliga blodvärden? Jag valde att inte tänka för mycket på det och gjorde vad jag skulle...

Det är definitivt något som inte stämmer i min kropp just nu och kanske har jag underskattat problemet? På eftermiddagen väntade läkarbesök för att få lite mer klarhet kring vad som felar mig. Provsvaren var inte vad jag hoppats på och tydligen blir mina blodvärden sämre och jag "läcker" vilket gör att det blir fortsatt utredning kring detta. Det är ingen katastrof men en remiss är skickad till sjukhuset där man ska gå in i mig med någon kamera för att se vad som felar. Känns väldigt bekymersamt och jag behöver verkligen inte detta nu när allt ställs på sin spets.

Det verkar inte finnas något ände på all skit man kan råka ut för och jag kan tycka att jag redan fått min kvot av skitsaker. Så fort jag känner att jag kan pusta ut lite så kommer något nytt att bekymra sig för och det känns inte alls rättvist i nuläget! Hur jag än gör verkar jag ju hamna på sjukhuset trots att jag gör allt i min makt för att inte hamna där!

Jag ska inte måla fan på väggen i onödan och det är bra att dom tar mitt problem på allvar. Det behöver inte vara något allvarligt även om det bekymrar mig. Min läkare gjorde också ännu en hälsoundersökning angående adoptionen och den gick bra trots allt. Som hon sa så är det lite speciellt med mig för det ser inte bra ut på pappret med MS, hypotyreos och astma men jag är trots allt väldigt frisk vilket kändes fint att höra! Skönt också att fått gjort denna undersökningen och nu väntar bara det kinesiska läkarintyget som ska göras i början på nästa år.

Jag är väldigt "härdad" vid det här laget och blir inte förvånad längre även om det inte är kul att heta Daniel alltid. Det brukar bli bra i slutändan och förhoppningvis kan jag skratta åt denna cirkusen när detta stålbadet är över. Dagen har också innehållit en del spännande och roliga saker så allt har inte varit pest och pina!

Så här ligger det till...

2011-11-06T18:15:00.003+01:00

Efter vårt sista misslyckade IVF-försök i våras bestämde vi oss direkt för att gå vidare med adoption. Detta var inget som kom plötsligt utan vi visste att det kunde bli så här och vi hade också börjat dra i lite trådar och funderat kring detta. Något år innan hade vi också varit i kontakt med socialförvaltningen för att känna av läget lite och förbereda oss även om vi fortfarande hoppades mycket på att få ett eget barn.

Nu gick det som det gick med sista försöket så det vara bara att komma tillbaka och starta upp med adoptionsplanerna istället. Det var en tuff tid som ni vet, ni som hängt med här på bloggen, men det här med adoption är väldigt häftigt på många sätt och det finns dessutom gott om barn som behöver hem och vissa behöver ett hem mer än andra....

Vi visste vad vi ville och efter föräldrakursen i våras var planen spikad, en plan som vi nu håller på att förverkliga! Det är många saker att fundera på och många infallsvinklar men efter kursen blev vi ännu mer säkra på vad vi ville. Vi önskar att adoptera ett barn från Kina då det känns rätt på många sätt och vis! Kina har två olika köer för adoption med en för "friska" barn och en för SN-barn (special needs).

Här ställs man inför ett svårt dilemma ifall man ska välja "friska" barn när det även finns en kö med barn som ännu mer är i behov av ett hem och även bra läkarvård. Vi har diskuterat det här mycket tillsammans och även på föräldrarkursen vi gick och vi har kommit fram till att vi vill välja ett barn med special needs och skälet är enkelt uttryckt...- varför inte? Varför välja ett "friskt" barn när man kan välja att adoptera ett barn som behöver det ännu lite mer?!

Listan med diagnoser är lång och man får kryssa i dom man kan tänka sig vilket också väcker många tankar och funderingar. Vi tyckte inte det var så svårt för vi har bra koll på vad vi har "kapacitet" till och utredningen som socialstyrelsen gör kommer också visa vad vi kan hantera utan att ta oss vatten över huvudet. Efter att ha läst på och informerat oss har vi bestämt oss för att adoptera ett barn med läpp, käk och gomspalt. Vi har berättat våra planer för utredarna och dom är positiva till våra val och tankar.

Gårdagens spännande sjukhusbesök handlade om just detta då vi träffade koordinatorn för det fantastiska teamet som arbetar med just dessa barn, LKG-teamet på MAS. Vi hade ett långt, informativt och bra möte med koordinatorn och hon lindade verkligen inte in problematiken i rosa bomull. Det ville vi inte heller utan vi vill verkligen ha alla tänkbara fakta och vara beredda på allt som detta innebär. Vissa kanske tror att det bara är att operera och åka hem men det finns många saker att ta hänsyn till både där och då och även i framtiden.

Besöket hos koordinatorn avskräckte oss verkligen inte utan vi känner oss hundra procent redo att ta emot ett speciellt barn och ge det den bästa tänkbara uppväxten som vi kan ge!

Oj vad det rullar på här!

2011-11-06T00:55:00.000+01:00

Livet går verkligen i rasande takt just nu och jag har inte mycket tid för bloggen eller andras bloggar för närvarande. Det är en intensiv period just nu och jag har egentligen väldigt mycket att skriva om men tiden och energin räcker inte riktigt till.

Jag kör dock på för fullt med träningen här och det flyter på fint för både mig och min fru som också är ute och gör slätterna osäkra. Det glädjer mig väldigt att hon fått blodad tand och jag måste nog bromsa henne lite så hon inte gasar på för mycket. Ni kan ju själv se hur hon såg ut när jag träffade på henne under dagens pass...

Smått galen vilket var väldigt härligt att se och dagens fina väder gjorde inte passet sämre! Idag kunde jag fortfarande springa i kortärmat och 3/4-tights vilket kändes underbart, förra året vid den här tiden var det betydligt kallare!

Mitt i passet fick jag också in lite fin löpskolning a la Sara som satt där den skulle!

....och jag är rak i ryggen Sara, det är vidvinkeln som gör att det ser lite konstigt ut ;)

Också lite vristhopp och jag kände mig väldigt spänstig idag!

Sara hade egentligen ett backpass i skogen idag som jag gärna hade varit med på men jag har som sagt inte mycket tid just nu så dagens pass fick springas runt husknuten innan vi var tvungna att åka iväg till sjukhuset. Det låter kanske illa med sjukhus men i detta fallet gällde det något väldigt intressant och spännande och det blev precis så intressant och spännande som jag hade hoppats på! Jag ska berätta mer i nästa inlägg när jag sovit på saken....

Fullspäckad torsdag!

2011-11-03T21:22:00.001+01:00

Den här dagen innehöll verkligen det mesta och den började med provtagning på vårdcentralen. Sedan jobba på det och därefter direkt ner för ännu ett möte hos socialförvaltningen angående vår adoption där vi skulle lämna in våra "livsberättelser" som vi filat på senaste tiden. Det var verkligen skönt att få lämnat in dom och ännu ett steg på vägen är avklarat. Vi körde sedan lite enskilda intervjuer om ditten och datten och jag tyckte det gick riktigt bra. Ännu ett lyckat besök och vi fick också en liten "hint" om att det går bra för oss i utredningen, skönt!!! Sedan ner till gymmet där jag satte ribban högt då jag skulle "belönas" med god pizza efteråt, jag skulle få jobba för denna och det fick jag verkligen!

Rockade loss ordentligt bland skrotet med fokus på rygg och ben. Det blev lite som ett superset där jag körde ryggen medan benen vilade och sedan pang på igen! Jag avslutade sedan med tuff backträning på löpbandet och visst hade jag nu förtjänat den där pizzan!


Red Devil - vi ses igen någon gång nästa år

Lika mycket som man kan längta före lika lite vill man äta samma sak igen efteråt. Tur man inte äter detta oftare för det hade inte funkat och det är bra att det dröjer ett tag innan man blir sådär sugen igen....

Anmälan är öppen!

2011-11-03T16:28:00.000+01:00

Det kommer bli ett Sydkustlopp även nästa år så se till att spika den 28:e april och ni kan redan nu gå in och anmäla er! Om 6 månader springer vi in våren igen!

Låg profil och snabbast ikväll

2011-11-01T22:13:00.001+01:00

Jag och Sako i Runners

Blev förvånad idag när vi hade en konsult som besökte mitt jobb då han verkade ha koll på mig. Han brukar komma på besök en gång om året, vi brukar prata löpning lite kort och jag vet att han är en duktig triathlet. Jag är dock en person som håller ganska låg profil och inte många i min närhet vet att jag bloggar heller. Därför blev jag förvånad när han kände igen mig från den stora artikeln om mig i Runners World förra vintern. En artikel som inte ens mina arbetskompisar vet om vilket fick dom att höja lite på ögonbrynen och jag tyckte det var ganska roligt. Jag berättade dock inte mer då dom inte är speciellt intresserade men konsulten kommer vara där imorgon också så det kommer nog snackas löpning mellan varven och vi hade båda intervaller på kvällens schema.

Själv sprang jag 4 x 2500m på landsväg tillsammans med klubben och fick till ett fint pass som landade på hela 16km med både uppjogg och nerjogg. Vi var inte många ikväll men jag var snabbast för omväxlings skull och körde därför en jaktstart där jag startade 45sek efter dom andra så jag hade ryggar att jaga på slutet. Grymt effektivt och jag hade blodsmak när jag pressade ur det sista på slutet!

Nöjd efter kvällens pass!

Angående blodsmak så är jag fortfarande under utredning för mina blodvärden och kroppen är inte 100% men det ska bli väldigt spännande att se vad som händer när vi fått ordning på detta. Diverse prover väntar denna veckan och nästa vecka ska jag träffa läkaren igen fast mer om detta en annan gång....