21 okt. 2010

21/10 Gnistan

Jag vill börja med att tacka för alla fina och omtänksamma kommentarer i förra inlägget, det värmer verkligen! Har funderat lite över gårdagen och tar med mig det positiva trots att besöket fortfarande har en liten bitter eftersmak. Känslan idag är dock riktigt bra och sådana här saker tänder den där gnistan hos mig, den som får mig att verkligen fokusera på varför jag tränar och varför det är så viktigt. Det är samma känsla som jag fick efter min diagnos och som gjorde att jag satte foten på ett gym för första gången. Samma gnista gjorde också att jag skaffade mina första löparskor ett halvår senare och anmälde mig till ett av värdens största marathon.

Den här känslan är grym och svår att förklara och jag vet att den kan få mig att göra saker jag inte tror jag kan. Idag finns gnistan där igen och det blev fullt ös på gymmet ikväll, fick till ett av dom där riktigt sköna passen och inspirerande passen. Samtidigt funderade jag på mina nya målsättningar och det spädde på allt ännu mer. Jag tänker fortfarande inte måla fan på väggen utan planerar framåt som om jag vore fullt frisk och har nu spikat några långsiktiga mål som har fått mogna fram under året.


Nästa år blir det inget marathon utan jag kommer ladda för ett marathon 2012 istället och då är det New York som gäller igen. Denna gången ska jag försöka kvala in genom att göra sub 1:23 på halvmaran nästa år vilket är ca 2min bättre än mitt pers idag. Detta är som sagt inget jag kommit på över natten utan det har jag funderat över hela året från och till. Ska jag vara helt ärlig så gjorde jag faktiskt ett litet försök på 1:23 under Staten Island då jag försökte hänga på farthållaren för 1:22 men backarna blev för tuffa. Med rätt träning under vintern och sedan pricka in formen på en snabb halvmara nästa år så ska detta gå att genomföra! Jag kommer göra ett försök redan i april under Malmö Halvmarathon om allt ser bra ut.


När det gäller det långsikta målet för maran så är planen att kapa mina 12min så jag kan byta ut 3:an mot en 2:a och fixa den där magiska 3-timmarsgränsen. Det kanske låter lite tokigt men jag är ganska säker på att detta ska gå att genomföra om allt flyter på som det ska. Min träning funkar och ger resultat om jag blickar tillbaka, på halvmaran har jag i år kapat 8min mot förra året och då ska 2min vara fullt möjligt till nästa år. När det gäller maran så kapade jag över 26min på 7mån träning mellan New York och Stockholm och nu har jag hela 2år på mig att få ner dom där 12min och fixa en grym tid på ett marathon. Vad tror ni om detta?

10 kommentarer:

anneliten sa...

Underbart mål du satt upp! Mål ska kännas utmanande men möjliga att uppfylla och bara du kan svara på frågan om det känns så. Ska bli kul att följa - för du fortsätter väl skriva hela vägen till 2012-NY-maran?

Ingmarie sa...

Jag tycker det låter underbart och hur bra som helst Dock tror ju jag att sub 1.20 är det som kommer att ske. Och absolut sub 3 timmar!Jag tror med att din gnista och dina målsättningar kommer att hålla dig frisk. vare sig det gäller löpning eller något annat i livet. Du har "det" som krävs. En knuten näve, ett positivt men realistiskt sinne, en fantastisk fru (jo de är viktiga) och ett inte driv.

Andréa sa...

Klart du klarar det!!

Linda sa...

Häftiga planer du har! Har inga tveksamheter över om du kommer att klara det eller ej, självklart gör du det!
Det går inte att oroa sig i förväg, om hur man ev kommer må om ett par år. Viktigt att leva och inte att begränsa sig pga sin sjukdom. Speciellt inte INNAN man blir sämre.

Petra sa...

Vilka spannade planer!! Underbar installning. Jag kommer att vara med dig hela vagen!!

Erik Aschan sa...

Kungsholmen runt i 08 är en halvmara där många slår pb. Kanske kan vara nåt?
Jag tror på dig!
Snart bär det av till New York. Tack för pepp under tiden.

Sofie sa...

Jag tror STARKT på dig min kära idol!

Du klarar ju faktiskt ALLT som du ger dig fanken på. Den beslutsamheten som du innehar den är beundransvärd.

Ps. Tack Ingmarie för din fina kommentar - visst är vi fruar väldigt viktiga! ; ) Ds.

Staffan sa...

Jag hann aldrig kommentera förra inlägget Daniel men jag vill lägga till att jag tycker det är häftigt vilken förebild och inspiratör du är Daniel, du flyttar gränser och bevisar för dig själv och andra att allt är möjligt - häftigt som sagt!! Never ever give up!!!

Häftiga mål är det ju men på intet sätt onåbara!! En liten tillbakablick är väl snart också på sin plats, för ett år sedan hade väl inte du heller sprungit halvmaran på sub 1:30, nu springer du på låga 1:25...coolt är det!!

Och du, jag funderar faktiskt på om maran sub3 är ett rimligt mål för mig också med min mindre dos träning..just 2012 i Stockholm, det var min långpasskompis som planterade det fröet häromveckan...Du och jag får peppa varandra på vägen om jag nu bestämmer mig för det målet!

Sara sa...

Jag tycker att det låter alldeles lysande. En väl utarbetad plan, tuffa mål som du får kämpa för, men som inte på något vis är omöjliga. Spännande och härligt, säger jag!

Daniel sa...

Anneli - Planen är att jag ska fortsätta skriva hela vägen! Häng mé!!! ;)

Ingmarie - Härligt att du tror på det och lite till! :) Nu har jag något att bita i och visst har jag en fantastisk fru :) som står bakom allt. Att komma till NY igen lockar även henne ;). Tack för din stöttning!

Andréa - Kul att du tror på det! :)

Linda - Bra sagt! Man ska verkligen inte ta ut något i förskott. Jag är beredd på att skit kan hända på vägen men det finns ingen anledning till att inte satsa fullt ut ;). Härligt att du tror att det är möjligt! :)

Petra - Välkommen med på ännu en marathonresa då! ca 2år från nu ifall allt går vägen!

Erik - Tack för tipset! Kungsholmen kanske kan vara något? Snart är det dags för dig! Det syntes lite här och var i NY att man laddade för marathon, det kommer bli grymt för dig! Antar att det börjar kittla lite i magen nu?! ;)

Sofie - Tack tack tack!!! Med din stöttning så fixar man allt! :)

Staffan - Tack för fina ord!
Det är verkligen häftigt att blicka tillbaka. Jag gjorde en halvmara på 1:33 förra året som jag var grymt nöjd med. Pressade verkligen max och trodde inte att det var möjligt att plocka mycket mer på den tiden. Idag kan jag göra 1:33 på träning vilket känns grymt och motiverar till att pressa lite ytterliggare. :)
Klart du ska satsa på sub3:00 och klokt att lägga in det 2012 då vi båda laddade hårt inför detta året, kan ju vara skönt och bra för motivationen att ta en "paus" ett år och ladda om. 2012 laddar vi bössan igen och fixar 3:00....GRRRR!!! ;)

Sara - Precis så tycker jag med! Detta är inget som jag kommit på över en natt utan det har legat länge i mitt bakhuvud. Redan efter första maran i NY började jag fundera på om det inte skulle vara möjligt att kunna kvala in för egen maskin om allt flöt på som det skulle. Just nu har jag det där flytet och tänker ladda! :)