2012 ett händelserikt år

Nu har jag skrivit ihop en sammanfattning av mitt 2012 som blev ett händelserikt år!

Året börjar bra och jag tränar hårt för Köpenhamn Marathon där jag har sub 3h som mål. Jag springer backar med löparprojektet i Skåne varje lördag och jag svarar fint på träningen. Det känns grymt att springa och den 17:e januari drar jag av en snabbdistans på 10km med mina nya Newton MV2 som landar på låga 38min utan större problem. Jag är i grym form och har antagligen en formtopp jag skulle få svårt att hitta under resten av året.

I februari kommer en extrem kyla men jag tränar på och kroppen fortsätter svara fint på all träning, mitt mål på 3 timmar på maran känns väldigt inspirerande. I vår adoptionsresa är vi klara med vår utredning och vi väntar på vårt medgivande från socialstyrelsen. Vägen har varit lite krokig på grund av min ms men löpningen och träningen har gjort att mina papper ser riktigt bra ut.

I slutet av februari kommer så äntligen det efterlängtade medgivandet från socialstyrelsen som beviljar vår ansökan. Det var ett väntat beslut då allt gått bra under utredningen men det var ändå en stor lättnad att få det på papper och nu kunde vi blicka vidare mot Kina.

Det blir mars och jag fortsätter trycka på med backar i skogen tillsammans med löparprojektet, jag tränar väldigt hårt och vissa veckor kommer jag upp i 100km. Vår adoptionsresa rullar också på fint och vår organisation accepterar vår adoptionsansökan. Det här är ett stort steg för hade dom inte gjort det hade det varit stop här. Beskedet innebär också att dom ser det möjligt för oss att adoptera ett barn trots min ms som varit det stora orosmomentet under hela resan.

I början av april får jag en galen idé att jag ska skicka in en ansökan som utmanare till Gladiatorerna. Man måste skicka med en bild så jag tar en bild där jag ser lite tränad ut på och skriver ihop en seriös ansökan. Jag tror inte det finns en chans att jag kommer med men det blev en fin injektion för styrketräning där jag börjar träna lite extra. Första halvmaran för säsongen går också av stapeln där jag har höga förväntningar och vill komma ner mot 1:21 för att sub3 ska vara möjligt i Köpenhamn. Det blir inget bra lopp och jag är väldigt besviken trots att det bara är någon sekund från nytt pers. Jag ville verkligen ner till 1:21 men fick nöja mig med låga 1:23 och funderar nu på att ställa in målsättningen för Köpenhamn. Lite plåster på såren blir att det bara någon dag senare kommer ett besked att jag kommit med till uttagningarna för Gladiatorerna. Jag tror det är upp mot 10 000 tjej och killar som söker där runt 150 killar kommer med och lika många tjejer. Det känns grymt spännande!

Jag tränar styrka som aldrig förr inför Gladiatorerna samtidigt som jag försöker att inte tappa för mycket med löpningen. Någonstans har jag gett upp målet på sub3 i Köpenhamn även om jag inte riktigt vill erkänna det för mig själv. Styrketräningen känns mycket mer inspirerande än löpningen som bara går sämre och sämre. Jag åker sedan upp till uttagningen där jag ger allt i alla grenar och är riktigt nöjd med mig själv. Dom andra utmanarna är grymma och även om jag gav allt så räckte det inte hela vägen.

 

När det gäller min ms så har jag lite strul under den här perioden, inte med sjukdomen i sig utan med vården och medicinering. Jag vill byta sjukhus vilket gör att jag skriver en egenremiss till ett annat sjukhus. Det resulterar i att jag får stanna kvar på mitt sjukhus men får byta neurolog vilket jag fick vara nöjd med. Jag mår heller inte bra av min bromsmedicin längre vilket gör att jag får byta till en annan.

Köpenhamn marathon går av stapeln och jag går för 3 timmar trots att det känns väldigt långt bort. Prickar in halvmaran strax under 1:30 men sedan säger kroppen stop och jag får kriga för att komma i mål. Loppet är ändå en upplevelse med fantastisk publik och många vänner och familj är på plats och hejar. Jag har även en egen ambulerande hejaklack i form av mina vänner Sara, Anna och Åsa. Lyxigt värre!

Tiden blir 3:18 långt ifrån både pers och målsättning men det var inte helt oväntat. Loppet ser jag ändå som en av årets löparhöjdpunkter och jag gillade verkligen den här maran. Ett lopp jag säkert kommer springa igen bara för upplevelsens skull!

I maj har vi också fått ihop alla viktiga papper till adoptionen och vår akt skickas iväg till Kina. Det är så spännande och att löpningen inte fungerar kvittar för det här betyder verkligen allt just nu. Det är fortfarande en del hinder kvar på vägen då Kina nu också ska godkänna oss. Jag är fortfarande väldigt orolig för vad dom ska säga om min ms?

I mitten av juni springer jag Malmömilen på 10km som blir ännu ett katastroflopp trots att jag tränat mycket fart efter Köpenhamn. Jag får kriga ordentligt för att göra en sub40 tid och efteråt funderar jag på om jag inte skulle sadla om och börja spela schack eller något istället, löpning är inte min grej! Beslutar mig för att släppa tävlandet helt under sommaren där jag bara tränar på så som jag känner. Det blir ändå några korta lopp på 5km som jag mest tar som en snabbdistans utan större krav. Tiderna blir helt ok och någonstans ligger formen och lurar.

I mitten av sommaren har jag fått nog av biverkningarna från den nya bromsen jag fick i början på sommaren och bestämmer mig för att sluta med bromsmedicin helt. Ett tufft beslut men efter noga övervägande kändes nackdelarna större än fördelarna och nu ett halvår senare ångrar jag inte mitt beslut.

I slutet av juli kommer så det efterlängtade samtalet att vår organisation har hittat ett barn till oss. Vi får se första bilderna på vår Noah och allt ser så bra ut. Glädjen är total och nu väntar vi bara på att Kina ska godkänna oss. När man vill adoptera barn med "special-needs" blir det nämligen lite tvärt om där man först får ett barnförslag genom adoptionsorganisationen och sedan tas akten fram i Kina för granskning.

Tyvärr kommer glädjeruset av sig någon dag senare då vi får avliva vår fina hund Sako. Det är jättejobbigt men hon är gammal och på något sätt känns det väldigt naturligt nu när Noah är på väg in i vårt liv. Vi saknar fortfarande Sako mycket och hoppas hon har det bra där hon nu är.

 

I början av augusti springer och simmar jag Ångaloppet tillsammans med min vän Mikael.  En utmaning jag hade underskattat och den blev mycket tuffare än vad jag förväntat mig. Jag är så dålig på att simma men trodde att jag skulle ta igen det på löningen. Simningen var verkligen den stora skillnaden om man skulle placera sig bra och det tog så lång tid i det kalla vattnet. Det var något av det kallaste jag varit med om och jag kommer inte ställa upp i detta loppet fler gånger även om det är en upplevelse jag inte vill vara utan.

Nästa höjdpunkt för året blir Trailcamp Körsbärsdalen som blir en fantastisk helg med löparvänner. Så mycket löpning i fantastisk miljö och det blir en fin avslutning på sommaren. I den här vevan har jag också börjat träna inför New York Marathon trots att det kan krocka med vår adoptionsresa till Kina. Jag får ihop årets mesta mängd med en vecka som landar på nästan 120km och kroppen börjar svara fint igen.

Senare i september kommer så äntligen kvittot när jag sätter pers på en halvmara, 1:22:09 blir tiden! Jag är tillbaka igen och hoppet om att göra sub 3 på mara i New York väcks till liv!

Så i slutet av september kommer äntligen det positiva beskedet från Kina att dom nu har godkänt oss. Man kan säga att vi nu är föräldrar även om det återstår en stor resa och mer papper som ska skrivas under. Alla hinder är ur vägen och nu äntligen kan vi få komma till Kina och hämta hem vår fina son!

Resan krockar heller inte med New York så vi åker dit för att springa marathon. Tyvärr har det stormat ordentligt och för första gången i historien ställer man in maran. istället blir det ett långpass med fina vänner i spillrorna efter Sandy. Det känns lite tråkigt med samtidigt helt rätt och man verkar nu ha hittat en lösning för oss som var där som jag ska berätta mer om senare.

Jag beslutar mig ändå för att springa ett marathon och när vi kommer hem från New York laddar jag om för veteran-sm i marathon några dagar senare. Jag känner mig inte på topp efter resan men jag har lagt ner mycket träning inför maran och beslutar mig trots allt för att springa. Det blir inte sub3 men nästan och helt oväntat drar jag hem en silvermedalj på veteran-sm i M35. Ett fint plåster på såren efter den inställda maran i New York!

Några dagar senare åker vi så äntligen till Kina och hämtar hem vår Noah. 13års barnlängtan får sitt slut och han är världens underbaraste kille. Det finns mycket att berätta om detta men jag håller det kort och vill någon läsa mer om vår resa kan ni gå in på vår lilla resblogg vi hade i Kina.

Jag vet inte vad som händer under 2013 och det är som ett oskrivet blad vilket känns skönt. När det gäller bloggen så har jag funderat på att lägga ner den då det känns bra att knyta ihop säcken nu när Noah är här och med New York marathon som avslutning. Nu blev det inget New York vilket var synd så därför känns det inte helt rätt att lägga ner den. Jag har heller inte fixat min stora målsättning att springa en mara under 3 timmar vilket jag gärna vill så därför känns det heller inte rätt. Som det ser ut nu kommer det bli New York Marathon 2014 med lösningen man satt ihop efter den inställda maran. Kanske knyter jag ihop säcken 2014?

Jag vill tacka alla läsare som följt mig under 2012 och önska er ett riktigt gott nytt år!

Tid för naprapat

Onsdagen bjöd på helvila efter att jag köttat benen ordentligt under tisdagen och visst behövde dom vila. Jag fick också bokat in ett besök på måndag hos min duktiga naprapat för att se över kroppen lite. Min plan är att köra på ganska hårt med träningen nu under hösten så jag tror det kan vara bra att se över kroppen så att allt är ok.

När jag tränar mycket brukar jag känna av lite spänningar i ryggslutet som jag har svårt att få loss själv. Det är speciellt vänstersidan som blir ansträngd och jag får svårt att hålla bra löpstil under längre pass. Jag tror också det hämmar mitt löpsteg en del då jag känner mig "låst" i höften ibland. Det ska bli spännande att se om det går att få loss höften lite och min naprapat har kanske lite övningar jag kan få med mig för framtiden.

Jag tror också det här kan vara lite av sviterna från uttagningen till Gladiatorerna som jag var med på i våras. Under ett Harres Test smällde jag i ryggen hårt i ett gymnastikgolv då en madrass låg lite fel. Vi fick också göra testet två gånger och eftersom jag var nöjd med första satsade jag friskt på andra för att pressa ytterliggare och smällde i ännu värre. Jag är inte världens smidigaste på kullerbyttor och när man dessutom får en adrenalinkick köttar jag lätt på över min förmåga.

Jag var dock nöjd med mitt resultat och tog mig igenom banan på 12,2sek vilket nog ok för en kille på 36år med MS. Tiden för uttagning till Polishögskolan ligger på 16sek som jämförelse... 

Utslagen men inte nedslagen!

Nu är jag hemma igen efter en snabbvisit i vår huvudstad! Jag kan direkt avslöja att jag inte kom vidare men jag är glad ändå och gjorde mitt allra bästa. Här är lite om vad som hänt senaste dygnet!

Det roliga börjar redan vid flygplatsen när tittar på min gps-karta för att hitta vägen och tycker jag skymtar ett känt ansikte i ögonvrån. Vänder mig om och vem stannar om inte en välmatchad Miranda! Vad är oddsen liksom?

Efter en kort pratstund går jag vidare bort till min vän Erik och hans trevliga fru som snällt ställt upp med både mat och logi över natten. Har aldrig träffat Erik innan utan bara lärt känna honom genom bloggen vilket egentligen är väldigt häftigt! Samtidigt har Erik en vän som hört dokumentären om mig på radion som också var bjuden över på middag. Väldigt kul för det här visar sig vara Lisa vars blogg jag redan följer sedan ett tag tillbaka och under loppet av någon timme har jag nu träffat tre bloggare jag redan känner fast aldrig träffat! Låter kanske rörigt men så är det! 

Trevliga hunden Ping fick också åka med till uttagningen men stannade i bilen

Efter en väldigt trevligt kväll får jag på morgonen lyxigt nog lift hela vägen bort till GIH vid Stockholms Stadion för uttagningen. När jag kommer dit lägger sig nervositeten och övergår till fokusering för nu ska jag ge järnet! 

 

Hittar ett omklädningsrum där jag kan samla tankarna i lugn och ro innan allt ska dra igång. Jag vet inte exakt vad som ska hända och det är bara så spännande och jag är jättenöjd att jag gett mig in på detta! Saker som detta gillar jag verkligen!

En laddad och fokuserad Daniel!

Tyvärr får jag inte berätta vad som hände på uttagningen och testerna i detalj då dom var väldigt noga med detta! Jag kan dock berätta att det som väntat handlade mycket om överkroppsstyrka på förmiddagen vilket är min svaga sida. Mitt mål var att verkligen göra allt jag kunde för att ta mig igenom och få "godkänt" så att jag förhoppningsvis kunde ta mig vidare till eftermiddagens konditionstester där jag tänkte visa var skåpet skulle stå!

Styrkan gick bra för att vara mig och jag fick verkligen ut allt jag ville! Jag har nog aldrig haft så mycket syra i överkroppen och mina underarmar kändes som om dom skulle sprängas när jag var klar. Handflatorna var som om någon hällt syra på och jag tror jag kommer ha ett stort blåmärke över ryggslutet imorgon då jag smällde i parketten ordentligt några gånger.. Shit vad kroppen fick slita och jag var grymt nöjd med min prestation! Motståndet var dock stenhårt och jag insåg fort att jag nog ändå låg under genomsnittet.....

Lunchpaus! Sliten, nöjd och glad!

Efter lunchen fick vi reda på vem som gått vidare till konditionstesterna och inte helt oväntat saknades mitt namn på listan. Det kändes också rätt för dom andra var så mycket bättre och fixar jag inte styrkan som krävs har jag ändå inte där att göra! 

Jag var inte besviken efteråt utan jag kände mig mer inspirerad efter en fantastisk förmiddag med många intressanta möten. Fick träffat en massa coola atleter med samma brinnande intresse för träning och det var grymt kul att få se vad vissa kan göra med sina kroppar. Jag gav lite peppande ord till dom jag lärt känna bättre innan jag gav mig iväg och jag hoppas jag får se någon av dom krossa Gladiatorer i TV-rutan framöver.

Istället för att svettas i en gymnastikhall under eftermiddagen fick jag en mysig stund i staden som visade sin bästa sida. Vilken kontrast mot adrenalinkicken jag precis varit med om och alla spänningar bara släppte vilket var skönt. Funderade också på nya mål jag vill sätta upp efter den här inspirerande förmiddagen som väckte många tankar och funderingar. Får se vad som händer framöver.......

Börjar bli nervööös nu!

Om några timmar flyger jag till Stockholm för uttagningen till Gladiatorerna och det börjar verkligen kittla i magen nu. Kroppen känns bra efter gårdagen och jag ser fram emot att ge den en ordentlig omgång på uttagningen. Även om jag är nervös nu så vet jag att när jag väl är där så är det tävlingsskallen som gäller och då släpper allt.

På förmiddagen är det styrketester som gäller och på eftermiddagen är det kondition samt intervjuer. Alla kommer inte gå vidare efter förmiddagen och dom där styrketesterna är min svaga sida. Hoppas verkligen jag kan prestera bra nog för att gå vidare till eftermiddagen då konditionen är min starka sida. Jag skulle verkligen vilja få chansen att visa upp mig där men har jag å andra sidan inte styrka så det räcker har jag ju ändå inte där att göra. Får se hur det går! Dags att spänna musklerna och tagga till lite nu! Grrrr!!!!

Laddad för några tuffa dagar

Då är jag färdigtränad för vad som väntar i helgen då det både är Sydkustlopp samt uttagning till Gladiatorerna på måndag. Mitt 8-dagars mastodont-styrke-pass för att få upp styrkan i överkroppen är också avslutat och jag har verkligen gjort allt vad jag kan av den korta tiden jag hade fram tills uttagningen. Jag lämnade ju först återbud då gränsen på 15 chins kändes för tuff men eftersom dom tyckte jag skulle komma upp ändå beslöt jag mig för att göra det bästa av situationen.

Trapetsen har gått varm här och sedan förra fredagen har det blivit 335 chins av olika varianter samt 600 armhävningar. Min vän som satte ihop detta programmet kunde nästan garantera att jag skulle kunna sätta 15 chins på uttagningen bara jag följde hans program. Jag tror nästan jag dubblat styrkan på denna korta tiden och med lite adrenalinpåslag under uttagning tror jag det kan vara möjligt att komma upp mot 20st. Hade varit grymt skönt om det gick! Oavsett hur det går så behöver jag inte banna mig själv i efterhand för att inte tränat ordenligt. Jag har verkligen gjort allt vilket känns tryggt nu när jag snart ska upp!

Ikväll har jag också rensat huvudet med ett GoKart-race tillsammans med jobbet. Alla var grymt taggade och hornen fanns även i min panna! Kändes skönt att fokusera på annat än uttagning och Sydkustlopp för ett tag och jag satte dom verkligen på plats ikväll! Var klart snabbast i kvalen och vann även finalen lätt! Helgen börjar bra och självförtroendet är på topp! Nu ska det laddas om för halvmara!

Testade testet

Då har jag testat Harres Test som förmodligen kommer dyka upp under uttagningarna på måndag. Detta testet använder också polisen för sina fysiska prov och så här står det:

Koordinationstest, Harres test

Testar din förmåga till acceleration, riktningsförändringar, hopp och snabba nedhukningar i ett visst mönster. Harres test börjar med en kullerbytta, därefter ska du hoppa över och krypa under tre hinder. Mellan varje hinder ska en pinne i mitten rundas. Höjden på hindren är 80 cm och maxtid är 16 sekunder.

Jag byggde ju en egen bana innan i veckan av bambupinnar och ståltråd fast då läste jag att hindren skulle vara 84cm höga. Beslutade ändå att behålla dom på den höjden så jag inte låg på fel sida och kör dom 80cm på uttagningen blir det bara lättare. Anledningen till att jag inte testat banan förrän nu är för att det regnat hela tiden. Regn klarar jag men gräset  blir ju så jäkla halt vilket inte alls är bra när man ska göra detta då mycket handlar om acceleration.

Det var dock inte mycket bättre idag men jag beslöt mig ändå för att göra ett försök. Jag skruvade i långa 9mm spikar i mina Puma Haraka XC för att göra det bästa av situationen. Första försöket gick lite trevande men jag prickade ändå in på 15,3 sek. På andra försöket ökade jag lite och hamnade på 14,2 sek vilket jag var nöjd med. Testade ännu en gång där jag ville under 14sek men då halkade jag till och rev ett av hindren.

Beslöt mig för att hoppa av där och inte göra fler försök med risk för skador. Det jag var mest orolig för i detta testet var flytet i kullerbyttan vid starten så jag inte landar pladask på ryggen. Detta gick bra och testet ska inte vara några problem för mig. Väldigt skönt för jag börjar bli nervös nu!

Sydkustlopp och uttagning

Någon kanske undrar om jag slutat springa nu när jag laddar för uttagningen men visst springer jag fortfarande och idag blev det korta intervaller för att få fart på benen. Det här med uttagningen passar helt ok med mitt träningsupplägg då jag ändå inte hade någon mängd inplanerad denna samt förra veckan. Förra helgen sprang jag ju tävling på halvmaran och nu på lördag är det dags för Sydkustloppet som också är en halvmara så att dra ner på distansen lite kändes klokt. Jag kommer köra fullt ut på Sydkustloppet och i år är det hela 600 anmälda så det kommer bli tufft att slå min tredjeplats från förra året.

Vill ni se spurten för tredjeplatsen så spola fram till 3:35.

Jag fick spinga in i kaklet för den där platsen och höll på att landa nere i bananbordet!

Dagen efter Sydkustloppet flyger jag sedan till Stockholm för uttagning till Gladiatorerna på måndagen så det kommer bli en tuff helg. Man kan kanske tycka att det är dumt att springa en halvmara två dagar innan uttagning men jag tror inte det kommer påverka resultatet på uttagningen något speciellt. Jag återhämtar mig fort och jag vet att jag ändå inte kommer vara bland dom främsta där uppe.

Det kommer vara grym konkurrens och det finns dom som kommer vara mycket bättre än mig på allt men kan jag bara göra mitt bästa är jag nöjd. Kommer också vara mig själv och har lagt ner en del tid på "helheten" och presentationen av mig själv. Jag var riktigt nöjd med min ansökan som verkade gå hem eftersom jag blev uttagen och nu efteråt har jag även fått göra en djupintervju som jag blev nöjd med. När jag gjorde djupintervjun förstod jag också att dom är ute efter något mer än en som kan maxa 50chins så även om jag inte presterar i topp kanske det kan finnas en liiiiiten möjlighet?

Man vet ju inte hur dom tänker och det finns ju en anledning till att vi som blivit uttagna ska dit för tester. Jag har ju dessutom försökt lämna återbud pga bristande styrka men ändå tyckte dom jag skulle komma upp. Oavsett så ska jag ha kul och det känns så häftigt att bara vara uttagen! Att jag skulle bli uttagen till tester för Gladiatorerna kunde jag inte i min vildaste fantasi tänka mig när jag låg på sjukhuset för några år sedan! Det gör mig så glad att blicka tillbaka ibland och man ska aldrig ge upp hoppet!

Rep-ångest

Återigen en tuff dag som började med 45 chins och 110 armhävningar till frukost och ikväll blir det samma dos igen. Sedan till veterinären för att ta bort stygnen som vår lilla hund fick förra veckan. Hon var rädd och darrade som ett asplöv men satt stilla under hela tiden så det gick smidigt. Jag belönade henne sedan med massor av godis!

Därefter bar det iväg till Atleticum i Malmö där jag hittat ett rep jag kan klättra i för att öva inför uttagningen till Gladiatorerna. När jag pratade med dom över telefon frågade dom mig om jag klarade av att klätta uppför ett rep? Jag svarade att jag inte gjort det sedan skolan men att det nog skulle gå bra....

Efter samtalet har jag funderat över det där för när jag gick i skolan var jag en väldigt klen kille och det gick upp för mig att jag var nog ganska kass på det där med rep. Minns att jag ramlade ner och brände händerna utan att kunna ta mig upp ordentligt och jag hatade verkligen det där repet! Detta har också sökt mig sedan jag kom med till uttagningen för tänk om jag inte klarar av att ta mig upp för ett jäkla rep? Dessutom ser dom helst att man gör det med bara armarna!!! Brrrrr!!!

På väg in till Atleticum blev jag väldigt nervös över hur det skulle gå på dagens test! Skulle jag vara urkass på detta hade självförtroendet hamnat i botten men skulle det gå bra hade det varit värsta boosten, vinna eller förlora! Innan hade jag också kollat lite videos över teknik där det verkade vara en hel vetenskap hur man skulle koppla repet runt benen. Att bara klättra med armarna hittade jag inte mycket om men till sist såg jag denna killen som inspirerade mig!



Det ser ju så lätt ut och ser man på honom så känns det som det bara är att bestämma sig för att ta sig upp för det där förbannade repet så gör man det. Nu jävlar ska jag upp! Grrr!!!

Jag kommer in på Atleticum och går nervöst bort till repet längst ner i lokalen. Ser att det hänger en bit från marken så det där med att snurra repet runt benen kunde jag bara glömma. Värmer upp lite i överkroppen medan jag får hemska flashbacks från skolan om hur jag brände händerna på det där repet. Undrar vad sjutton jag håller på med och funderar på om det var rätt beslut att tacka jag till det här? Sedan bestämmer jag mig! Jag ska fan uppför det där repet!!!

Drar på med endast armarna och blir nästan chockad över mig själv efter några meter upp på repet. Det här går ju lätt och jag klättrar i rep med bara ARMARNA! Vilken jäkla kick och fort gick det också! Jag firade ner mig kontrollerat och sedan gjorde jag samma sak igen och IGEN! Vilken känsla och så förbannat skönt!

Jag kommer rocka i repet på uttagningen!

Det börjar kännas

Nu känns det verkligen att jag kör extra styrka för överkroppen! Dubbla pass igår satte sina spår men det är inte den där jobbiga onda träningsvärken utan det känns mer som att det händer häftiga saker och musklerna börjar hitta varandra. Idag var det bara ett lättare pass i trapetsen mest för att få igång cirkulationen som bestod av ett set vanliga chins med pronerat grepp och ett set med suprinerat grepp. Trodde inte jag skulle klara en enda när jag klev ur sängen med tanke på hur det kändes i överkroppen men blev glatt överraskad! Första setet gick lätt som en plätt med 10chins pronerat grepp och efter 60sek vila satte jag 6st till med suprinerat grepp. Känns grymt!

Oavsett vad som händer på uttagningen så kommer jag fortsätta träna chins för det är en grym övning och i kombination med armhävningar kommer man åt nästan hela överkroppen. Det stör mig lite att jag inte brukat allvar med detta innan men nu jäklar ska jag få ordning på överkroppsstyrkan! Detta var ju också främsta anledningen till att jag skickade in min ansökan till Gladiatorerna, just för att motivera mig att få upp den där råa styrkan i överkroppen. Målet är att jag ska ligga på en nivå där jag klarar göra 25 chins på beställning, fast dit har jag en bra bit kvar....

Jag byggde också en liten bana med blomsterpinnar idag där jag ska testa Harres Test imorgon. Ser fram emot detta och det verkar vara ett roligt test. Under 15sek ska jag helst ligga för att jag ska vara nöjd! Rapport kommer!

Beep test

Körde en lättare distanslöpning idag där jag testade ett beep test som antagligen kommer vara med på uttagningen till Gladiatorerna. När det gäller dom här testerna så vet jag egentligen inte vad som kommer utan jag vet bara att vad dom gjorde förra året. Det enda jag har fått reda på är att det är styrka, kondition och koordination som gäller på förmiddagen och går man vidare till eftermiddagen är det snabbhet som gäller.

Angående beep testet så läste jag inne hos Dajana (finallist i Gladiatorerna) att alla klarade nivå 10,5 men att dom helst ville se att man klarade minst nivå 12. Idag var jag lite sugen på att se var jag ligger så jag hittade ett test som jag laddade iPoden med och gav mig ut på Söderslätt. Testet går ut på att man springer fram och tillbaka mellan två linjer på ett avstånd av 20m. När det piper springer man och när det sedan piper igen vänder man och springer tillbaka. Testet är progressivt och till sist blir pipen för snabba och man har misslyckats.

För att göra det "seriöst" hade jag även med en tumstock så jag kunde mäta ut banan exakt. Drog igång testet i regn och leriga grusvägar där jag direkt insåg att det kanske inte var dom bästa förhållandena, på testet kommer vi vara i en gymnastikhall. Det var tungt och slirigt i vändningarna och 20m är inte speciellt långt. Jag märkte också att jag inte är speciellt van vid detta då jag inte tränar start och stop i löpningen. Ett lite trix kom jag dock på och det vara att växla ben när jag skulle skjuta från i vändningarna för att fördela belastningen över passet.

Det gick ganska bra för mig och jag klarade upp till nivå 12 utan större ansträngning men sedan blev det för grisigt när jag skulle vända. Det bara slirade och stänkte så jag fick hoppa av där och joggade sedan hem igen. Känns inte som detta ska vara några större problem men eftersom jag är löpare hoppas jag ändå att dom kommer ha ett Coopers Test istället.

Så här kommer det inte se ut om man springer i en gymnastikhall

Idag fortsatte också mitt nya styrkeprogram på allvar med dubbla pass. Körde ett på förmiddagen och ett framåt kvällen där trapetsen fick gå riktigt varm. Totalt blev det 65 chins av olika varianter samt 113 armhävningar och det känns nog som musklerna börjar förstå hur dom ska jobba! Skönt!



Förresten!.......lovade ju bild på prispallen till Sydkustloppet i förra inlägget. Har inte byggt den riktigt klar än då jag saknade några lister men här är den iaf....

Lämnade återbud.....men....

Igår innan jag skulle somna tog jag det jobbiga beslutet att ställa in testet till Gladiatorerna. Jag insåg att jag inte har den styrkan jag vill för att satsa på att åka upp till Stockholm för uttagning. Hade det varit i min närhet hade det inte varit några problem och inte någon "big deal" men när jag måste ta mig till Stockholm blir det något annat. Detta ska vara kul och jag kände att den här osäkerheten skulle ta bort det roliga och att jag skulle känna mig stressad istället. Jag skrev i morse ihop ett mail och förklarade situationen där jag beklagade att jag fick ställa in, skittråkigt men det kändes rätt! Pratade också med min pappa och sa att dom nu kunde sova gott på nätterna igen ;)


........................men






............så kom det ett mail tillbaka att dom ändå gärna vill se mig och hoppades jag ville komma upp trots att jag inte är världens starkaste kille! Jag vet inte vad jag skrev i den där ansökan som får dom att gilla mig för nu är det andra gången jag undviker dom. Första gången trodde jag det var telefonförsäljare och nu försökte jag "fly undan" med ett mail! Det är nog meningen jag ska dit!?

Tog därför beslutet att tacka ja igen och nu kan jag åka upp utan att oroa mig för styrkan. Jag vet inte vad dom är ute efter exakt och vill dom ha mig där så åker jag upp. Det känns också riktigt skönt att fått ventilerat detta och nu kan jag köra på och ha kul utan att bekymra mig. Jag ser verkligen fram emot en rolig dag och jag antar det kommer vara en massa inspirerande personer där uppe! Oavsett hur det går så kommer detta bli så bra!

Jag har också tagit kontakt med en av mina bästa vänner som sysslat mycket med styrketräning. Han visste inte att jag sökt och blev glad när han fick höra att jag skulle på uttagning. Vi pratade lite om mitt problem och visste exakt vad jag menade! Han kommer nu sätta ihop ett styrkeprogram för att göra det bästa av dagarna fram tills uttagningen. Han ligger själv på samma nivå som mig och blev också taggad så nu har vi en styrkeutmaning ihop där vi ska rapportera till varandra varannan dag, min trapets kommer gå varm! Min vän vet också att jag är väldigt målmedveten och tror vi ska kunna bättra på styrkan en hel del trots den korta tiden!

Så grymt kul detta ska bli och jag är taggad till max!

Tjoohooo!!!

Strul med chins

Onsdagen blev en repris på måndagen där jag först körde ett pass med styrka följt av ett pass med spinning. Jag försöker verkligen jobba med överkroppen nu när jag kommit med i uttagningen men jag inser att jag har problem här! Jag är stark i många övningar men när jag exempelvis ska köra chins så vill det sig inte riktigt. Det är som om jag inte får musklerna att jobba tillsammans och jag får slita enormt utan att jag egentligen blir trött i musklerna. Precis som om inte musklerna vill koppla och samarbeta! Har någon tips för chins tar jag tacksamt emot dom!



Minimikraven för uttagningen är att man ska klara minst 15st chins och ovan ser ni hur dom ska utföras. Många fuskar och går inte hela vägen ner och jag vet inte hur noga dom kommer vara under uttagningen. Jag vill gärna klara minst 15st godkända på "beställning" men där har jag tyvärr en bit kvar. Det är möjligt att jag kan "slarva ihop" 15+ men det känns inte rätt. Jag har blivit starkare senaste tiden men som det känns nu börjar jag tvivla på om jag har där att göra. Det stod heller inte i ansökan att 15 chins var ett krav för då hade jag satsat mer på denna övningen tidigare.

Man ska också kunna springa 3km under 12min fast där har jag inga problem, det där tempot kan jag hålla i över 2mil! Vet inte om man måste vara grym i alla grenar och kanske kan min dåliga styrka vägas upp av konditionen och en bra inställning? Önskar bara att jag kunde få ordning på den där styrkan men tiden är knapp!

Styrkan gick ändå bra idag och jag har fint tryck i kroppen! Körde på i 80min tills kroppen vibrerade skönt och jag hade fått fina vita valkar i händerna vilket brukar vara ett tecken på att man kört hårt. Avslutade sedan med 60min spinning med en riktigt bra instruktör. Nöjd med kvällen men tvivlar på min kapacitet för uttagningen! Viljan finns där men är kroppen med mig?

Intervaller och uttagning

Igår blev det långa intervaller med klubben vilket blev första löppasset sedan tävlingen i lördags. Kroppen svarade hyffsat men mitt huvud var någon annanstans och rätt som det var hade jag sprungit 4x2500m. Stabilt var det var ordet för passet och intervallerna landade på 9:21-9:20-9:17-9:17 vilket jag var nöjd med.

Anledningen till att mitt huvud inte var med mig är naturligtvis det här med uttagningen till Gladiatorerna som är både nervöst och spännande. Det finns också en del praktiska saker att ta hänsyn till och det är verkligen snabba puckar. Nästa måndag ska jag vara i Stockholm för uttagningen och skulle jag gå vidare finns det fler saker att ta hänsyn till. Det kanske låter som jag tar ut något i förskott men det gör jag definitivt inte, ska jag vara med vill jag dock kunna gå in helhjärtat annars får det vara.



Jag måste också spendera lite mer tid i gymmet då jag inte är nöjd med styrkan. Vet inte vad det blir för grenar exakt men jag vet vad dom hade på uttagningarna förra året. Vissa grenar vet jag att jag kan krossa i så som Beeptest och Harres-test ifall dom kommer med. Sedan är det ju det där med styrkan där man nog måste vara crossfit-kungen för att verkligen äga. Jag hoppas jag ska kunna få upp styrkan lite till innan det är dags och med adrenalinpåslaget ska det gå att få godkänt i dom här momenten. Måste också hitta ett rep jag kan klättra i då jag inte gjort detta sedan skolan!

Det handlar också mycket om personlighet med intervjuer och annat spännande. Under uttagningen förra året vet jag att deltagarna även fick pitcha sig själv framför en tv-kamera och det gäller att vara kaxig. Jag är nog inte den mest kaxiga i min vardag men när det gäller tävling är det inga problem. Intrycket man ger under hela dagen är också viktigt!

Detta ska bli så grymt kul och jag känner mig riktigt taggad för uppgiften!

Detta kommer inte min mamma att gilla

Tänkte jag skulle berätta lite om styrkeutmaningen jag kört här och om min mamma läser detta så kan hon sluta läsa nu för detta kommer hon inte gilla.... hehe! ;) 














För ett tag sedan kände jag att jag behövde en utmaning på gymmet då jag ville få upp lite råstyrka i överkroppen. Jag är i grunden ganska klen och detta är en av mina svagheter som jag alltid jobbar med. För att krydda lite extra anmälde jag mig därför till uttagningen för utmanare till nästa säsong av Gladiatorerna.

bild lånad från TV4

Har alltid varit barnsligt förtjust i detta programmet och undrat hur det skulle kännas att stå där. Att bara skicka in en ansökan för att försöka komma med kändes väldigt spännande och det har fått mig att verkligen träna hårt på gymmet senaste tiden. Man vet ju aldrig om man kommer med liksom och efter att ha följt förra säsongen känns det som jag skulle kunna ha där att göra om jag bara kunde få lite mer råstyrka i överkroppen. Jag skrev en seriös ansökan där jag svarade på alla frågor och berättade även om min sjukdom. Ett foto var också ett krav så jag tog ett som jag hade här på bloggen i somras där jag spänner mig lite ;)

Förra året sökte nästan 9000 till Gladiatorerna där 100 tjejer samt 100 killar kom med till uttagning och dom 32 bästa gick vidare. Kanske låter barnsligt och löjligt med tanke på oddsen att detta fick mig att träna hårdare och utmana på saker där jag är dålig men det funkade och hade önskad effekt. Jag har under varje pass kört lite hårdare och jag har blivit starkare på mina svaga punkter! En lyckad utmaning!

Senaste dagarna har ett 08-nummer jagat mig på telefonen men jag har inte velat ta det då 08-nummer brukar vara jobbiga försäljare. Fick heller inte träff på numret när jag sökte på det vilket gjorde att fortsatte ignorera det. Idag blev jag dock nyfiken och ringde istället själv upp för att be dom sluta jaga mig. När dom svarar hör jag att det är produktionsbolaget bakom Gladiatorerna och visst ville dom prata med mig fast inte om pensionsförsäkringar. Jag svarade på lite frågor och annat och har fått hem en massa info......och visst är jag inbokad på uttagningen i slutet av månaden vilket känns grymt häftigt och nervöööööst!