22 sep. 2011

Jobbig dag!


Det vill sig inte med vår lilla hund och hon har antagligen en kraftig lunginflammation som inte vill släppa. Hon ska ligga inne med antibiotika i natt som kanske kan hjälpa men det ser väldigt mörkt ut tyvärr. Vi får antagligen låta henne somna in imorgon om inget mirakel inträffar och det är riktigt tufft. Jag är jätteledsen och gråter floder trots att jag vet att denna dagen någon gång skulle komma och hon är uppe i den åldern nu tyvärr. Det är så tomt här hemma och vi har inte träffat henne sedan vi lämnade henne på sjukhuset i förrgår. Jag vet inte om jag klarar åka in där imorgon och träffa henne men jag får sova på saken. Tack för alla fina kommentarer och tummar!

13 kommentarer:

Katarina M-I sa...

Jag tänker på er.
Och på Sako.

Kramar Katarina

Linda sa...

Usch, var orolig över att jag skulle komma in hit o läsa just det här. Men...nu känner jag mig lite elak...jag tycker att man som djurägare har skyldighet att säga farväl. Tror att det är risk att man ångrar sig senare annars. Att ni finns där. Som hon har varit vid din sida i många år. Stor kram o jag vet hur det känns:(

Staffan sa...

Näe, fy fan! En lunginflammation är tufft för någon som är gammal men hoppas att de hittar ett antiobiotikum som fungerar!!! Den dagen vi skaffar ett husdjur är vi ju skyldiga att bestämma när de lidit tillräckligt men det var oerhört tufft att ta bort vår katt för ett par år sedan, en katt som blivit en riktig familjemedlem efter 14 år, förstår precis vad du går igenom just nu! Händer det värsta imorgon får du tänka på allt fint ni haft tillsammans och hur jobbigt det är att se henne sjuk när du är där hos henne!!

Tänker på dig Daniel!!!

Ingmarie sa...

men åh! Har missat kolla här de senaste dagarna. (Har gjort det fastän du skrev att du skulle "sluta". Hoppet du vet)Vet inte vad jag ska säga eller skriva. det är bara för hemskt.
Att mista en familjemedlem är bland det värsta man kan uppleva.
det hjälper inte att man "vet" att det kommer att bli så. det gör lika förbenat ont ändå.
Tänker på er alla tre.
Stor stor värmande kram

Löpning & Livet sa...

Jag lider med er. Det värsta emd att ha djur är att man en dag tvingas skiljas från dem. kram på er!

MALIN sa...

Kram.
PS, klart att du ska träffa henne. Hon saknar ju er med.
Och om det blir så att hon ska somna in så är de jättefina på djursjukhuset och man får vara med hela vägen om man vill.
Var själv där med mina hundar, det är numera fina minnen även om jag var helt förstörd då.

Anna (Orka mera) sa...

Tänker på er !!! Kram

Anne sa...

Nej, vad tråkigt att höra :( det är klart att det väcker en massa sorg och tunga tankar att behöva fatta ett sådant beslut. Lilla-lilla hunden som haft ett så långt liv och varit en del av erat så länge. det är fint att få se bilder på henne och fint att du o din fru har varandra och kan hjälpas åt att påminna er om vackra och roliga minnen från tiden med henne. Om det nu måste gå till ett avslut så hoppas jag att det blir så fint, värdigt, varmt och stilla som möjligt! innerlig kram

plantin sa...

Lider med dig Daniel, har själv hundar och har varit med ända till slutet. Orkar du så var med!!

Plantin

Annika sa...

Jag skriver gärna under på att hunden är människans bästa vän. Förstår att ni har det tungt. Naturligtvis rinner tårarna när den fyrbente familjemedlemmen är sjuk och kanske ska få somna in och slippa tuff sjukdom! Kramar och välment tanke sänds till din fru och dig!

Helena sa...

:-(( *Ledsen*
Det är 2½ år sedan vi tog bort vår älskade Oliver. Han blev 15 år och en voffe utöver det vanliga.

Totalt ointresserad av det mesta som agility och springa efter pinnar eller kasta sig ut i havet. Sånt som de flesta andra vovs tycker är livet :-D Men han var vår, egensinnig till tusen. Han tyckte att hela världen kretsade runt honom och alla nätter i 15 år låg han i vår säng, förvissad om att HAN var VÄLDIGT snäll som "lånade ut" sin stora "korg" till oss...

Nu skulle inte mitt inlägg handla om Ollie såklart, utan om att jag vet PRECIS hur det känns :-( Sako har säkert alla sina små egenheter som gjort att ni älskat henne extra mycket och hon har funnits där i vått och torrt. För egen del var det ett oerhört tufft beslut, Oliver blev hastigt sjuk, en tumör i hjärtat som täppte till luftvägarna när han låg ner och han höll bokstavligt på att kvävas till döds... Gick på några dagar. Fruktansvärt att få det beskedet på djursjukhuset då vi trodde att det var typ just en lunginflammation eller liknande.

Svårt, men ändå enkelt... Oliver fick sluta värdigt, utan att lida mer än nödvändigt. Jag satt själv med honom när han somnade in och det var tveklöst det jobbigaste i mitt liv (nu rinner det här...). Men jag är glad över beslutet jag tog. Underbar personal, det kommer jag ALDRIG att glömma!!!

Gör det som känns rätt i era hjärtan, Sako litar på det och att ni gör det rätta. För det kan ju tyvärr inte våra djur... Hoppas ändå in i det sista att det LÖSER sig och att det får bli ett lyckligt slut!

Tusen styrkekramar till er från MIG!!! Helena

Andrej sa...

Fy fan vad hemskt. Jag känner med dig och skänker alla varma tankar till er!

Daniel sa...

Jättetack för era tänkvärda och kloka ord som jag verkligen tar åt mig av. Har också bestämt att jag SKA vara med när det är dags! Kram på er!!!