Började dagen med en oinspirerade hundpromenad, ahhhh vad grått det var. Det kändes som att går runt i en gammal disktrasa och det fanns inga färger alls, bara olika nyanser av grått.
Senare på morgonen hade jag Malous "Efter Tio" igång på TV. Dom pratade om stamceller och helt plötsligt kom dom in på ms. Man kan bli behandlad med stamceller som sista utväg om den här sjukdomen skulle göra en allvarligt förlamad. Jag vet redan om detta och har bra koll på det. Det är jättebra att det finns men vissa dagar vill jag inte höra sånt här. Det är ganska läskigt att tänka på.
Tog på mig min fellgood-tröja, genast blev allt bättre och omgivningen fick lite mer färg. Stack iväg till gymmet och kände mig ganska kaxig i min tröja.
Jag spädde på lite extra med en Kaffeine-Kick och rev loss ett skönt pass för överkroppen. Min knoge värkte från gårdagens smäll men det gjorde inte mycket för inget kunde stoppa mig nu. Motivationen var på topp och vikterna kändes lätta. Jag avslutade passet men några sköna supersets för armarna och dagen var räddad. Totalt blev det 60 min styrka av bra kvalitet. Yeah!!
4 kommentarer:
Verkligen kaxig tröja!
Helt rätt att dra till gymmet, inget blir bättre av att grotta ner sig i worst-case-senarion, man kan ju likaväl bli överkörd av en buss på torsdag också.
Själv är jag svensk mästare i självömkan så jag lär mig mycket av din blogg.
Snygg tröja! Kan förstå att det är en måbra-tröja! :D
Känner igen mig lite.. Det känns superbra att det finns stamcellstranplantationer och allt det där, men vissa dar vill man bara vara Helena och inte MS-sjuka Helena..
Tyckte Joel R här ovanför skrev det bra också. :)
Vissa dagar vill man inte höra vissa saker - så är det..
Min mamma har MS (fick sin diagnos hösten 2003), tar bromsmediciner som man inte ens vet om de passar. Från början hade hon progressiv ms men nu har man upptäckt att hon även har inslag av "skov.ms".. Svårt att utvärdera det där med bromsmediciner också tycker jag, man vet ju inte hur det hade varit utan liksom..
Hon brukar kika in på din blogg ibland (hon älskade att springa innan, spinnade nästan varje dag) och jag råkade nämna din blogg vid ett tillfälle (när du skulle springa Maran i NYC).
Min mamma tycker att Du är supergrym!
Joel - Precis! Livet är farligt, ingen kommer ur det levande ;) Varför grubbla? ;)
Helena - Känner igen dom där tankarna så väl...
Antar att du också har några måbra tröjor som du själv tillverkat :)
Pernilla - Tråkigt med din mamma. Hoppas hon har det bra trots allt.
Det där med bromsmedicinernas funktion är lite klurigt. Kanske inte konstigt att allting är "luddigt" när man inte vet svaret på ms-gåtan än. ;)
Min medicin ska bromsa ca 30% men det kan både vara bättre och sämre. Det är som du skriver, man skulle behöva leva 2 liv för att se exakt hur bra den egentligen funkar. Det finns ju en broms som är bättre än dom andra men den är jag inte tillräckligt sjuk för att få. Den bromsar nästan 70% och nu när det finns patienter som behandlats med den några år har man även sett att den kan reparera skador på nervsystemet.
Vi får väl hoppas på att det kommer en riktig dunderhonung snart!! =)
Jag skickar en hälsning till din mamma!! :)
Skicka en kommentar