Nu har jag snart återuppfunnit mig själv, det börjar kännas riktigt bra i kroppen och knoppen. Har fyllt på med mycket tändvätska samt kört rehab i massor och visst gjorde det skitont ;). Nu ska det bara en liten gnista till så är jag tillbaka, börjar känna ett stort behov av att styrketräna vilket brukar vara ett gott tecken.
Mina mycket speciella symptom är nästan borta och det är bara så skönt. Jag har inte orkat tänka mycket på mitt lopp men nu börjar jag så smått njuta av det och även om det blev för tufft så finns det många fina minnen. Har börjat skriva lite på min berättelse om loppet och hoppas jag ska kunna lägga ut den imorgon.
Ha en bra dag alla!
9 kommentarer:
Skönt att det vänder! Ser fram emot Din mara-berättelse :)
Nu kommer jag med pekfingret. ;-) Du är INTE tillbaks även om det KÄNNS så. Det är just detta som är så otroligt lurigt. Börjar du för tidigt med att köra hårt så straffar det sig sen. Det tar minst 10-14 dagar innan kroppen är redo för något tuffare. I synnerhet om man tagit ut sig. Men allt det där vet du ju såklart redan! :-)
Var försiktig!
Pernilla - Det är verkligen skööönt! :)
Ingmarie - Bra att du höjer en finger! ;). Var nog lite otydlig i inlägget. Efter att ha mått riktigt skit ett par dagar med yrsel och känselbortfall så är jag snart återhämtad, kan hantera vardagen utan att känna mig som en zombie ;)
Att bli helt återställd efter denna holmgången kommer ta minst nästa vecka också, det känns tydligt, tro mig! ;)
Ser fram emot att få läsa din version av marathon! Ta det lugnt med kroppen din, förstår din längtan efter styrketräning! Känslan av att vara stark i kroppen är oslagbar!
Jag tror jag haft mer komplikationer av sjudomen än du haft, så jag vill bara påminna dig om att när man har ms så kan det ta lite extra tid till att återhämta sig. Vill bara att du ska tänka på det...
Så jag höjer ett litet finger jag också. ;)
Jag hittade till din sida för en tid sen genom Karins blogg (Karin tänker) och har sedan dess sett fram emot varje nytt inlägg.
Jag vill tacka dig för att du har motiverat mig till att verkligen njuta av min löpning (extremt långsam jogging är väl mer rätt ord men men). Du skriver så medryckande om din träning att jag nu har bestämt mig för att springa marathon senast 2012. Så TACK och stort grattis till grymt bra prestation på Sthlm marathon!
Jenny - Styrkan får tyvärr vänta till nästa vecka då jag ska börja så försiktigt. Har inte kört på länge nu och längtar ;). Berättelse kommer! :)
Helena - Tack, bra du också höjer fingret! Jag tar det lugnt och fint. Vill inte bränna ut mig eller riskera något ;)
Sevve - Oh tack!!! Roligt att kunna inspirera. Marathon är verkligen ett häftigt mål att ha med sin träning och värt allt vad det innebär. Senast 2012 låter toppen, då har du tid att bygga långsiktigt så du inte går ut för hårt och skadar dig på vägen. Berätta gärna hur det går och bara fråga på om du undrar över något.
:-) Jag förstår vad du menar. Blev förresten orolig över rubriken på nästa inlägg "Sätta punkt". Trodde först du skulle sluta blogga! Hemska tanke! Nu var det ju tack och lov inte så illa. Önskar dig en härlig tur över bron!
Ingmarie - Tack! Det kommer säkert bli en mysig tur. Kommer ha med "stora" kameran och knäppa loss lite bilder. Ser faktiskt fram emot att ta det lite lugnt ;)
Min rubrik var kanske lite väl "dramatisk" ;)
Skicka en kommentar