Många frågor

Det är många som frågar hur det går med adoptionen nu vilket både är roligt och lite jobbigt. Fast mest roligt är det nog ändå för det visar att folk bryr sig vilket jag gillar. Tyvärr har jag inte mycket att rapportera och jag undrar faktiskt själv hur det går vilket gjorde att jag idag ringde till vår organisation för att kanske få en indikation så man kan planera framåt lite. Som väntat fick jag svaret att man inte kunde säga något och att vi lika gärna kunde få ett spännande samtal imorgon som om några månader.

Jag får också ofta frågan om det inte är jobbigt att vänta på beskedet men det är det faktiskt inte. Vi har velat bli föräldrar i 13år nu och någon månad hit eller dit känns som det kvittar i det perspektivet. Det är faktiskt riktigt skönt att papperna är iväg och att allt är klart så det är bara att sitta lugnt i båten. Förut hoppades vi på ett mirakel gång på gång men nu handlar det bara om att vänta för barn finns det och nu ska man bara hitta det rätta barnet för oss.

Ni som följt bloggen ett tag kanske också minns att det finns en liten "tröst" om det här skulle dra ut på tiden. Detta känns dock väldigt långt bort men jag har idag bokat in mig på Staten Island färjan kl 06:15 den 4 november då jag var tvungen att välja ett alternativ på mitt konto hos NYRR så jag hinner i tid när man släpper första vågen av löpare över bron. Man vet ju aldrig vad som händer och jag har ju faktiskt kvalat in till detta loppet för egen maskin och avgiften är betald så kanske är det meningen att jag ska springa det också? ;-)