Jag har under min träning haft en dialog med min naprapat. Han har följt mig sen i våras då jag uppsökte honom för första gången med ett löparknä. Han är jätteduktig och hjälper bla Johan Wissman och juniorlandslaget i friidrott så jag litar fullt ut på honom. Behandlingarna och tipsen jag fått av honom har förändrat hur jag tränar och jag har lärt mig mycket om min kropp.
Min naprapat vet att jag har ms och han verkar väldigt intresserad av vad jag håller på med. Han är också helt inne på min linje med att träna hårt med ms. Vi brukar ha lite intressanta diskussioner kring nervbanor och hur dom reagerar på träning. Är man tränad så blir det som rena motorvägen för signalerna genom kroppen och det är precis vad jag behöver.
Tankarna kring detta motiverar mig att träna mycket och hårt just för att kunna må bra med min sjukdom. Det behövs egentligen inte ett maraton som morot när man tränar för livet.
Idag var jag på ett inplanerat besök hos honom för att se om han kunde boosta mig lite extra inför maran. Vi gick igenom min träning och om jag upplevt några problem under hösten. Det fanns också en annan kille med idag som gick på utbildning så jag blev lite som en "demopatient" vilket var ganska kul.
Jag fick ta av kläderna och sedan blev det lite stabiltetsövningar och annat jobbigt.
"Som du ser är det en tränad individ och här finns muskler att jobba med" sa min naprapat till sin kollega. Alltid kul att höra!! :)
Han hittade lite svagheter i mitt högra ben och sedan var det något med ryggen. Efter detta var det igång med tortyren. Han drog i ben och rygg, det knakade och brakade lite här och var. Jag trodde hela benet skulle gå ur led när han ryckte i foten så det klickade i både fotleden, knät och höften samtidigt. Tittade förskräckt ner och benet satt fortfarande kvar.
"Det här är inget man kan göra på en otränad individ" sa han till sin kollega. Då började han prata om den här motorvägen för nervsignalerna. Är man otränad så hjälper inte denna stimulansen tydligen för det kopplar inte så bra. För mig hade det dock riktigt bra effekt. Efter 30min behandling gjorde jag lite stabilitetsövningar igen och jäklar vilken skillnad det var!! :)
Vi avslutade med att gå igenom och planera dagarna fram till starten på söndag. Jag fick också lite nya övningar att köra efter flygresan för att kicka igång kroppen. Allt för att vara "fit for fight" på söndag.
11 kommentarer:
Haha kände igen mig i bilden. Det är mitt standardläge :)
Hmmm han verkar ju bra den där naprapaten. Antar att det blir ett besök trots allt.
Fråga, är han bra på det här med löpteknik eller är det enbart rehab han syssla med. Det vore bra att få lite förebyggande tips också.
Anna (orka mera) - Det där är väl favoritpositionen för en löpare ;)
Anna - Ja, han syssler med löpteknik.
Det där med löpteknik verkar vara en hel vetenskap men jag tycker att han är bra på det. Jag fick springa på löpband första gången jag var hos honom. Han gjorde en massa förändringar och sedan gjorde vi en uppföljning på det vid nästa besök. För mig har det varit klockrent, har blivit mycket effektivare och jag tycker jag springer skonsammare.
Om du tar kontakt med honom så ta upp det här med löptekniken och hör vad han säger. Han är jättetrevlig och svarar han inte så bara tala in på svararen. Han ringer alltid upp :)
Var rädd att du hade skadat dig nu innan loppet, men det verkar ju toppen att ha tillgång till en sådan naprapat!!!
Nej då!! Allt är under kontroll! :)
Spännande det där med att MS blir bättre av att träna HÅRT!Jag tror många drabbade tänker tvärtom. Eller? Härligt att det känns BRA!:-)
Min ms verkar hursom gilla att jag tränar hårt! :)
Jag tror inte många tänker tvärt om. Dom jag har träffat med ms är ofta riktiga fighters som kämpar på utefter sina egna förutsättningar.
Att träna hårt passar inte alla, den här sjukdomen är så olika från person till person. Är man svårt drabbad kan man ligga däckad dagen efter trots att man bara promenerat 1km, då kanske yoga passar bättre.
Har man möjlighet att träna hårt och man känner att kroppen skriker ja ja JA!!! Då är det bara att köra på och visst känns det bra!! :-)
Lycka till med New York maran. Passa på att njuta av det stora äpplet.
Hälsningar
Sune
Skönt att Du har en naprapat som förstår!
Klick och knäppljud i leder är det värsta jag vet, jag fixar mycket men just det ger mig ordentliga rysningar..
Ha en bra kväll!
Sune - Tusen tack! Jag ska försöka njuta lite också. Vi har 3 hela dagar efter maran så det ser jag fram emot.
Pernilla - Håller med! Dom där ljuden är läskiga. När han håller en i ett hårt grepp och säger slappna av och andas in och sedan ut. Det är knappt att man vågar andas ut för det är då det smäller till.....brrrr ;)
Skicka en kommentar