9 okt. 2009

9/10 Tiden går

Vill varna för att det här inlägget kommer innehålla väldigt mycket ego snack ;)

Kickstartade helgen med ett kvällspass på gymmet. Det slog mig att det var ett tag sedan jag kollade på mitt gymkort så jag tog mig en titt på det. Jag har inte rört detta sen i våras för jag tycker inte jag har så mycket nytta av det längre. Nu var det dock ganska kul att ta fram det. Det väckte en massa tankar....

När jag fick min diagnos sökte jag på nätet hur jag skulle träna med MS. Jag fick nästan bara upp bilder på övningar som jag skulle göra från en rullstol.

Jag blev också erbjuden att gå på vattengymnastik med sjukgymnast på sjukhuset om jag kände för det. Det var ju bra att kunna bli erbjuden detta men samtidigt ganska knäckande. Är det såhär det ska vara nu då? Nej, jag får nog göra något åt detta...

Innan jag fick min diagnos så hade jag aldrig satt en fot på ett gym. Har alltid tyckt att det sett tråkigt ut, jag behöver egentligen en boll att jaga för att det ska bli fart på mig. En månad efter min diagnos skaffade jag mitt första gymkort någonsin. Jag var ganska klen dels eftersom jag varit sängliggande på sjukhus en tid och dels för att jag aldrig tränat styrka. Men nu skulle jag till gymmet och få fart på kroppen!!!

Tittar jag på mitt kort idag så är det ganska häftigt att se vad som hänt med vikterna och styrkan på 20 månader. Jag kör dessutom ännu mer vikt idag då dessa siffrorna är från i våras.

Vissa övningar får jag nu lägga på extravikter på, den där röda linan är ny för den gamla smällde när jag körde en av mina övningar. Den var nog utsliten men det var ganska kul att jag lyckades smälla den. Som det smällde!! :)

Behöver jag säga att jag fick till ett bra pass med detta i tankarna idag? Det var tur att gymmet stängde redan 19:00 annars hade jag fortfarande rockat loss där. Känner mig enormt taggad för morgondagens långdistans i Bokskogen. Tills dess gör jag tummen upp för mig själv och önskar alla en trevlig helg!

11 kommentarer:

Anna (Orka mera) sa...

Vilka framsteg! Sånt får man vara hur ego man vill över, för det är man liksom värd! Bra jobbat och ha det gott i skogen!

Suzan sa...

Visst är det kul att se så fina resultat? Heja heja, du e grym!

messan sa...

Hej Daniel!

Jättekul att du tittade in hos mig. Tack för det med mina bilder, gillar att fota på amatörnivå:).

Jag precis som du älskar träning..men jag kör yoga, promenader och gym.

Är en liten positiv själ och så kommer det att vara, precis som du, eller hur?

Önskar dig en skön helg!
Kram messan

Pernilla Hult sa...

Det handlar nog "bara" om att hitta sin egen väg, vissa behöver sjukgymnastiken, andra långpromenader och några andra gör som Du: tar i för kung och fosterland med gasen i botten :)

Men det är ju himla skevt om träningen riktar sig till "icke gående" personer mestadels - det finns ju en annan sida av MS också..

Kikade in hos Sofie, försökte lämna en kommentar men det gick inte.. Så jag lämnar en hälsning här: Du verkar vara precis som Din man - gasen i botten och rockar loss :)

Trevlig helg!

Sofie sa...

Daniel/min hjälte - du är fantastisk och gör sådana framsteg hela tiden, var skall du hamna...på månen kanske ; )

Tack Bumbi för dina ord, har kollat in ditt krypin också och kommer fortsätta med det. Får kolla upp det där med kommentarproblematiken.

Ha en fantastisk höstdag!

Sofie sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Daniel sa...

Anna - Tack! Ja visst får man väl vara lite ego, speciellt på sin egen blogg ;). Ha det gott själv, hoppas man får se dig i löparspåret snart. :)

Suzan - Tack för hejaropen! :) Ja, det är roligt när man kan se resultaten. Det är lättare att se med löpningen än styrkan men när man skriver ner och blickar tillbaka blir det ganska tydligt med styrkan också :)

Messan - Kul att se dig här också!

Jag anser mig vara ganska positiv också, en positiv realist! ;)

Det där med yoga låter spännande, jag har förstått att det är en bra träningsform, förstår om du älskar det.

Ha själv en toppenhelg!
Kram tillbaka!

Bumbi - Du har så rätt, det gäller att hitta sin egen väg. Jag har förstått nu i efterhand att det finns inget givet över hur man ska träna med ms. Man ska bara lyssna på kroppen och träna "intelligent" så blir det bra. :)
Själv kommer jag inte köra med gasen i botten hela tiden som jag gör nu. Det blir lite extra intensivt nu inför NY sedan kommer jag växla ner en aning för att sedan växla upp igen till nästa mål.

Sofie - Du är för go! Månen lär jag inte hamna på ;).
Ha det riktigt mysigt i helgen så ses vi igen på söndag.
Sako och jag längtar efter dig!!

Snorkkis sa...

Tack för att du delade med dig detta inlägg; mycket tänkvärt, och otroligt starkt av dig att komma dit du är idag!

Daniel sa...

Tack själv Snorkkis! Det är fantastiskt vad man kan göra med kroppen även om det för stunden kan se mörkt ut. Viktigt att inte ge upp hoppet hur mörka molnen än må vara... ;)

Träningsglädje sa...

wow vilken fantastisk inställning du har. en riktig inspirationskälla. keep it up!!!

Daniel sa...

Tack Sara! Detsamma till dig! Är ofta inne på din blogg och blir inspirerad! :)