Nu har jag däremot kört igång med det rätta 26-veckorsprogrammet för att fixa maran på 3 timmar. Det kommer bli ett väldigt tufft program för mig, både för huvudet och för kroppen. Så här mycket distans har jag aldrig kört innan så det ska bli intressant att se om jag orkar och om kroppen håller för det.
Att ta mig igenom det här programmet kommer jag se som en utmaning i sig själv. Hade min sjukgymnast tittat på det så hade hon säkert omyndigförklarat mig för mitt eget bästa. Man kanske inte alls borde göra detta när man har MS men så länge jag mår bra av det så tänker jag köra fullt ut. Jag tror också att jag har en bra grund att bygga på nu sen höstens träning inför New York maran.
Dagens pass då? Det blev exakt samma pass som förra veckan när jag körde igång på fel program. Skillnaden var att idag hade jag mina gamla Puma Complete Velosis istället för mina Newtons.
Mina Puma gillar jag verkligen och det var också dom som jag körde med i New York. Dom sitter toppen och efter New York maran så var mina fötter i jättebra skick. Idag var det dock en annan känsla efter att ha kört dom senaste passen med mina Newtons. Det var nästan så jag ville springa tillbaka efter dom när jag kommit någon kilometer. Visst sitter mina Puma fortfarande bra med det är lite som att trampa vatten i jämförelse. Stötarna från isättningarna känns också betydligt mer i hela kroppen.
Killen jag köpte mina Newtons av sa att när jag väl börjat springa i dom så skulle jag inte vilja ha något annat på fötterna. Jag håller med honom!!
Här är dagens statistik jämfört med förra veckan (rött).
8km Snittpuls 142bpm/143bpm Tid 38:18/36:23 Snittempo 4:47/4:32
Det skiljde alltså nästan 2min och det var exakt samma sträcka, även vinden kändes som förra veckan. Intressant tycker jag som gillar statistik!
10 kommentarer:
Omstart är alltif bra, fungerar i alla väder ;)
Vad man bör och inte bör - känn efter vad som funkar för en själv och kör på det, det tycker jag verkar vettigt - så slipper man dra en massa människor över en och samma kam.
Du Daniel, hur länge hade du tränat löpning innan du sprang din första tävlibg (en mil)? Jag är sugen på tjejmilen men är helt otränad och måste gå ner mycket i vikt först. Men inget är väl omöjligt!
Pernilla - Exakt! Man ska sätta sina egna gränser! =)
Linda - Tjejmilen låter som ett jättebra mål och definitivt inte omöjligt! ;)
Jag började löpträna i juli 2008 och i slutet av augusti sprang jag milen för första gången. Jag hade nog en bra grund från min innebandyträning och fixade det på 47min.
Du har ju nästan 9 månader kvar till tjejmilen så du har gott om tid att komma i form. Fundera på vilken nivå du vill lägga dig så finns det färdiga träningpass på 20 veckor du kan köra efter. Här är en länk där du kan se lite olika nivåer.
http://www.marathon.se/news/home_tjejmilentraning.cfm
Börja redan nu med lite promenader och känner du för det så testa kör små intervaller. Ta sikte på något landmärke typ lyktstolpe eller träd. Du kommer märka att du kan få upp kondisen ganska fort om du kör dom här intervallerna. Tappa vikt kommer du göra och det blir lättare och lättare. Vill du förbränna lite extra så ta promenader innan frukost, det brukar vara ganska effektivt.
Se också till att du får provat ut ett par löparskor som passar ditt steg.
Berätta gärna hur det går så ska jag heja på dig! =)
Gott att se att du ligger rätt nu pöjk ;-) Intressant tidsdifferens också över 8 km, var det medvetet eller? Känns som du höll nere tempot, men pulsen är ändå den samma. Statistik can make you crazy.
Till Linda vill jag bara skicka med en hälsning, jag tror att ALLA kan lära sig jogga en mil (om man inte har medicinska skäl att avstå). Jag vet att du fixar det om du vill fixa det. Utan att ens veta vem du är :-)
Min kommentar försvann visst! (Igen!)
Eller så kommer den dubbelt.
Hm..vad var det jag skrev. Jo att det är intressant det där med hur det kan bli när man hittat "rätt" grej. Den gamla sanningen blir plötsligt inte sann längre. Och det behöver inte bara gälla löparskor utan livet som sådant.
Till Linda vill jag säga som både du och Joel att du kan absolut klara av Tjejmilen! Om du verkligen vill. Börja bara försiktigt men börja NU!
Joel - Det var inte medvetet, jag försökte bara hålla samma bekväma tempo som sist. Kollade inte så mycket på klockan men blev lite förvånad när jag såg att jag var 2min långsammare.
Ingmarie - Märkligt med dina kommentarer. Har märkt att Blogger kan vara ganska "buggig" ibland. Får väl kalla den för "Bugger" istället ;)
Visst är det så som du skriver!! Man ska ju inte vara rädd för att testa lite nytt heller. Man lär sig mycket av sina misstag också ;)
Fast det känns verkligen som jag har något på G här med mina nya skor. Tror jag hittat helt rätt :) får väl se hur det går framöver..
"Att lyckas är att gå från nederlag till nederlag utan att tappa entusiasmen"
Bra talessätt tycker jag! :)
Det är nog du själv som känner bäst vad din kropp klarar av och inte. Lycka till! :)
Japp!! Man är expert på sig själv ;)
Tack för "Lycka tillet" ... det kommer behövas för att ro detta i land!!
Och vilken form du verkar ha som har så låg puls på sådana km tider! Wow!
Jag jobbar mycket på att försöka springa effektiv. Det kan vara ett resultat av det eller så har jag bara en oplanerad formtopp ;)
Skicka en kommentar