17 mars 2011

En massa saker

Vi vill tacka med hela våra hjärtan för alla fina kommentarer och lyckönskningar i förra inlägget! Skickar er alla en stor kram! Tror verkligen det behövs många tummar för att detta ska gå vägen för som jag skrev är det fortfarande väldigt tidigt och mycket kan hända. Visst kan det också bli dubbelt upp men vi är jätteglada för allt, varje dag är en seger!

Tyvärr blev lyckan från gårdagens besked kortvarig, idag drog nya mörka moln in vilket gjort att känslorna åker berg och dalbana igen och jag har svårt att gilla läget. Hoppet finns fortfarande och Vilja och Klara kommer fortsätta lysa starkt här uppe till höger så länge hoppet finns. Det känns fortfarande rätt!

Idag var det också dags för viktiga prover när det gäller min medicinering ovanpå allt. Sist jag gjorde dessa visade jag positivt på antikroppar mot min bromsmedicin vilket gör att den blir verkningslös. Detta kan göra att jag måste sluta medicinera och kanske testa något annat alternativ. Levern kan också ta en del stryk och den vill jag gärna vara rädd om för jag har bara en av den sorten.

Jag har mycket tankar kring detta men har egentligen redan tagit beslutet att jag inte kommer testa något annat då jag är rädd för vad dom här preparaten kan göra med min kropp. Det känns inte tryggt på många sätt och vis! Min "plan" har länge varit att det ska komma nya fina saker med mindre biverkningar men tiden rinner ut för mig känns det som. Det är segt värre på den fronten och jag har tappat hoppet sedan länge. Jag tar dock inte ut något i förskott då det förhoppningsvis visar bra värden igen. Proverna tar tid och jag får nog svar om lite mer än en månad.

När det gäller blodprov så är jag "stammis" på labbet då jag har en del annat som också strular i kroppen. Jag har lärt känna nästan alla på provtagningen och vet vilka som kan sticka och vilka som inte kan. Idag fick jag den som inte kan och som istället ska hålla på och "gräva" och vela. Varje gång hon sticker gör det förbannat ont! Det var så illa denna gången att hennes kollega ifrågasatte hur hon kunde missa alla mina "motorvägar" och jag kom hem med båda armarna lindade. Nästa gång ska jag be att få sticka själv!


Där finns ställen att sätta nålar i! ;)


På fredag väntar ännu mer saker i form läkarbesök för att få svar på andra prover jag tog för någon vecka sedan. Då ska vi även se hur vi ska gå tillväga med min eventuella astma vilket jag hoppas kunna få rätsida på. Under fredagen kommer det antagligen också bli nya blodprov för att se hur det går med Vilja och Klara efter dagens oroligheter. Själv tror jag bara det är ett tidigt slagsmål, två starka namn på ett och samma ställe kan nog ställa till det en del?   

Vill inte få det att låta som jag klagar här för man känner sig lätt lite dum med sina problem när det händer så mycket otäcka saker i världen just nu. Man ska verkligen inte klaga för mycket för vi har det bra här och är förskonade från mycket otäckt! Det känns ändå lite jobbigt och det ska bli skönt att få slappna av när allt detta lugnat ner sig. Jag är fortfarande fast bestämd om att allt ska sluta lyckligt, så är det bara!

Någonstans i allt detta tränar jag också men det får jag berätta om i nästa inlägg...

12 kommentarer:

Katarina M-I sa...

Nästa gång säger du vänligt och bestämt "nej, jag vill inte att du sticker mig. Du får be din kollega"
Ta prover lätt och smärtfritt är ett hantverk inte alla kan lära sig!

Daniel, vi kan inte sluta tänka, känna och leva våra egna liv när världen brinner. Vi lever i en turbulent verklighet där många saker händer samtidigt och hela tiden. Och man kan känna med andra även om man ser sina egna problem också. Det ena utesluter inte det andra som vissa verkar tro.

Jag tänker på er varje dag och hoppas så mycket...

Kramar

Anna (Orka mera) sa...

Känn dig inte dum för att du klagar, din upplevelse är ju inte mindre sann för att någon annan har det jobbigare. Din upplevelse är ju precis likadan oavsett, och du har rätt att tycka det är jobbigt. Jag tänker på er och håller mina tummar för att allt ska gå vägen!

mikael sa...

Som Anna beskriver det. Din upplevelse kan ingen ta ifrån dig.

Under mina år inom IVF- cirkusen har jag lärt mig att inte ta något för givet och att vänta.

Unknown sa...

Klaga är ett något slitet ord och kan innehålla all tänkbar information Att tala om att det är tungt just nu i livet är mänskligt. Vi människor behöver varandra, vi hjälpsåt att bära någon som behöver kraft och energi. Ett rop efter medkänsla besvaras alltid. Ta vara på dig och familjen, skickar massor av bloggjogg energi!

Peace Love och Löparskor !

Linn sa...

Skickar massvis med styrkekramar genom cyberrymden till dig och Sofie!

Unknown sa...

Det där känner man igen, att det ska ha så svårt att hitta den där ådran =(

Vi håller alla tummar som finns att allt går bra.

Daniel, skulle du vara intressarad av att springa Blodomloppet den 24 maj som ett lag? Vi behöver vara 5 pers för att bilda ett lag. (5km) i lagom tempo, sen blir det lite snack, mat från ICA och trevligt sällskap som avslutning =)

Malin sa...

Håller med Jesper, det var fint skrivet. Man måste få ha sin ventil...
Ledsamt att du kanske inte tål betaferonet, jag förstår precis hur du tänker om ett ev. avslut. Kanske skönt att din kropp tar det beslutet åt dig;)?

Ta hand om er!
Malin

Daniel sa...

Katarina - Ska säga till nästa gång. Lite som att låta en eskimå sköta en bananodling att ha henne där ;)
Det ena utesluter inte det andra, så rätt så och jag har också märkt att alla inte verkar tro det. Känns som vår värld kan upplevas liten på våra bloggar då vi inte bloggar om allt vi har i huvudet ;)
Tack för dina tankar!
Kram!

Anna - Så rätt så! Man kan inte hjälpa att det känns jobbigt alltid, inget man väljer och är det jobbigt så är det ;)
Tack för ditt stöd!

Mikael - Du vet helt klart vad det handlar om! IVF är värsta berg och dalbanan! När andra blir gravida vet dom inte det förrän dom är det men vi måste verkligen gå igenom det från "botten och upp". Mycket som måste stämma för att ett liv ska bli till ;)

Jesper - Kloka ord där Jesper! Skriver under på vartenda ett!
Tack för energin!

Linn - Tusen tack!!! :)

Adam - Låter jättekul! Ser att det är en vardag och dessutom en udda vecka och då jobbar jag tyvärr kväll så jag får hoppa. Skulle det bli ändringar i mitt skift hör jag av mig för springa vill jag alltid ;)
Tack för tummarna!

Malin - Verkligen kloka ord där! Det där med Betaferonet får ha sin egen gång och det är egentligen inget som tynger mig. Tror det löser sig av sig självt på något sätt när den dagen kommer. Det brukar bli bra på något sätt ;)

Ingmarie sa...

Jag säger som Katarina. Kräv att få en som du litar på! Och det hjälper inte om hela världen krälar utanför ens dörr. Man är ändå sig själv närmast och ska så vara. Du har all rätt i världen att "gnälla" och "klaga". Du gör det verkligen inte i onödan...

JOHN sa...

Som du vet är jag väldigt intresserad av kost. Jag bedriver ganska mycket tid på att läsa om kost och även testa olika effekter och verkningar av den samma.

Nu vill jag att du för min skull går till en hälsokostaffär och köper dig en burk kokosolja. Life-butikerna vet jag har ekologisk kokosolja i burkar med 500 ml.

Innan du gör det så skall du givetvis läsa på lite själv och du kan börja med länken nedan. Jag tror att Laurinsyran i kokosoljan kan göra dig riktigt gott (som för övrigt finns i bröstmjölk och är avgörande för barnets immunförsvar).

Testa detta i ett par månader. Du kan använda oljan till matlgning, bakning eller som den är. Själv har jag några matskedar i min smoothie och i mitt kaffe (olja utan smak).

http://matochdryckestips.wordpress.com/2008/08/04/kokosolja-kallpressad-medicin/

Daniel sa...

Jättetack för tipset John! Sak läsa på lite och jag är inte rädd för att testa och kommer säkert göra det också ;)
Är inte detta fettet mättat? Enligt många rön ska man undvika mättat fett vis ms då det inte är bra för hjärnans plasticitet. Fast jag har nog läst någonstans att detta inte stämmer på kokosolja?
Jag ska "forska" lite! ;)

Daniel sa...

Ingmarie! Jag ska verkligen be om någon annan nästa gång.
Man känner sig lite dum ibland när man klagar för mycket men visst är man sig själv närmast och man får gnälla över småsaker. ;)