29 mars 2011

Grus i maskineriet

Då var vi hemma igen efter en skön semester men jag hade hoppats på att vara laddad och utvilad efter den tuffa tiden vi haft bakom oss. Tyvärr blev det en jobbig resa hem och Vilja och Klara fortsätter oroa oss ordentligt. Det är rent ut sagt en fruktansvärd pers att gå igenom detta och det testar verkligen gränserna för hur mycket man klarar av. Känner mig mer sliten nu än när vi åkte och längtar efter att bara få sluta oroa mig för allt.

Efter lördagens fina pass blev jag också förkyld och har haft träningsuppehåll sen dess. Jag vet inte när jag kommer bli bra och hade gärna velat formtoppa inför loppet nästa lördag men det ser ut att bli svårt. Ställer in alla tidskrav och det är heller inte säkert jag kommer springa loppet beroende på vad som nu händer. Från att ha känt mig på topp förra veckan känns det som det helt har rasat. Som vanligt gör den här förkylningen att den gamla arsenalen av ms-symptom kommer tillbaka plus att jag får tillbaka den här förbannade astman ovanpå allt. Känns som man blir sparkad på när man redan ligger ner!

Jag ska försöka peppa mig med dom fina passen jag fick till förra veckan och hoppas allt ska bli bra igen! Vet att det kan gå fort och inget är över än när det gäller Vilja och Klara, på torsdag är det första ultraljudet och då får vi förhoppningsvis reda på om det finns något hjärta som tickar trots allt. Tills dess tar jag en kort paus från bloggen! Ta hand om er!

21 kommentarer:

Anonym sa...

Tja barn brukar vålla föräldrar en massa gråa hår sägs det och varför inte börja redan nu ;)
Men jag hoppas hoppas verkligen att det inte är något problem.

Ni är fantastiska och du som kan hålla ett sådant härligt humör uppe trots allt är otrolig.

Ni finns verkligen i mina tankar.
Kram

Linda sa...

Jag ska tänka på er på torsag och jag hoppas att allt ser bra ut! Jag vet inte vad som gör att ni oroar er men om jag ska vara lite personlig så hade jag själv blödningar en period under min första graviditet. Men allt slutade bra och de som ställde till det blir 8 år snart.
Kram till er båda!

h-man sa...

Trist. Lycka till. HÅller tummerna för er

Löpning & Livet sa...

Jag hoppas av hela mitt hjärta att vilja och klara skrämms. Styrkeochkryapådigkram!

Löpning & Livet sa...

"Att vilja och klara bara skrämms och egentligen mår jättebra" skulle det stå.

Karin sa...

Tänker på dig starka Daniel!

Staffan sa...

Det är NI som ska ta hand om er! Vi fortsätter hålla tummarna, hela vägen om det är nödvändigt!!

Jenny sa...

Tänker på er och hoppas av hela mitt hjärta att allt går bra!

Anna (Orka mera) sa...

Så jobbigt! Jag tänker på er och håller mina tummar för att allt ska gå bra! Massor av styrkepepp!

Emilia sa...

Håller tummar och tår här med och krya på dig! Kram

Sara sa...

Tänker på er och skickar en massa styrkekramar! Tumarna är konstant knutna!

Thomas sa...

Håller fortfarande tummarna :-)

Sofie RW sa...

Tummar och tår härifrån också!

Helena sa...

*Kärlek och tankar till er*

Linn sa...

Skickar all pepp och omtanke jag bara kan till er båda. Ta det lugnt och försök vila och bara samla energi. Kram till er!

Ingmarie sa...

Styrkekramar, styrkekrafter och styrketankar fån oss. Säger med som Staffan, det är NI som ska ta hand om er. Mina tankar är hos er och jag finns om/när ni behöver mig. KRAM

Annika sa...

Även jag tänker på er imorgon och hoppas att allt går bra.
Kram Annika

Anna sa...

Ta hand om er. Jag tänker på er. Kram

Viktkamp sa...

håller tummarna och tänker på er!! Kramar

Unknown sa...

Ta hand om er, tänker mycket på er.

Peace Love och Löparskor!

anneliten sa...

Din öppenhet ger mig perspektiv. Perspektiv som jag behöver mitt i krånglet med bångstyrig tonårsdotter. TACK!