23 sep. 2011

Crazy Days!

Det har verkligen varit några galna och tuffa dagar idag och igår och jag tackat för alla fina och kloka kommentarer här på bloggen. Vi väntade ett samtal under förmiddagen för att få ett besked på vad som skulle hända med vår hund Sako. Dom hade lovat att lämna besked "tidig förmiddag" och vid 10:00 hade dom fortfarande inte hört av sig så vi bestämde oss för att åka in i hopp om att dom kanske ringde på vägen.

Vi var jätteledsna och beredda på att ta farväl av vår hund och visst ville jag vara med nu när jag sovit på saken. När vi kommer in så säger receptionisten att vi inte kunde få något besked och att dom aldrig lämnar besked under förmiddagen då dom går ronden just då och först efter lunch lämnar man besked. Vi kan tydligen inte få reda på någonting om vår hund trots att dom meddelat detta kvällen innan. Väldigt irriterande då vi även tagit ledigt från jobbet under förmiddagen just för att säga farväl till vår hund. Vi hade också sagt att dom skulle höra av sig om kostnaderna översteg vår försäkringsgräns på 28:000 och nu var den över detta utan att något hade meddelat oss. Den skulle också fortsätta att ticka på under dagen och inga besked om någonting kunde vi få. Djursjukhuset i Malmö har väldigt god hand med djuren tycker jag och dom är duktiga men under dom här tre dygnen har infon varit under all kritik och dom har aldrig ringt på utsatt tid utan vi har själv fått åka in för att det ska hända något.

Jag var både arg, ledsen och stressad på samma gång och höll nästan på att på att svimma av allting. För första gången på riktigt länge började jag också känna av gamla symtom från min sjukdom vilket ska ganska mycket till, FRUKTANSVÄRD känsla!!!

Vi fick besked att dom skulle prioritera oss och "frysa kostnaderna" samt höra av sig så fort som möjligt efter lunch. Åkte iväg och åt lunch själv medan vi försökte sansa oss lite fast vi fortfarande var väldigt ledsna, HUR MÅR VÅR HUND????

Klockan gick och vid 13:00 åkte vi in igen för att få veta något då ingen fortfarande ringt oss. Vi väntade tills 14:00 och nu var det långt efter "tidig förmiddag" och nu blev vi också inkallade till en duktig veterinär där fick fick ett positivt besked. Det finns tydligen fortfarande hopp och febern hade släppt av antibiotikan som hon stod på. Vi fick inte träffa henne och dom ville gärna behandla henne med antibiotika över helgen i hopp om bättring. Fick också diskuterat pengar och tydligen hade vi räknat lite fel på självrisk och annat med försäkringen så vi har täckning för behandling fram tills måndag vilket var väldigt skönt.

Tråkigt att inte få träffa henne men ett väldigt lugnande besked och hon är trots allt i bästa händer även om kommunikationen är under alla kritik. Detta gjorde att vi med gott samvete kunde åka upp mot Stockholm för helgens Lidingölopp. Jag mådde nu också klart bättre efter detta och klumpen i magen släppte ordentligt!


Hämtade som planerat upp vår vän Mikael och vi fick en väldigt trevlig biltur upp till Nyköping där vi nu laddar för morgondagen. Först nu kan jag verkligen slappna av lite och jag börjar bli laddad för morgondagen, det ska bli roligt att få ösa på efter dessa galna dagarna.......nämnde jag att vi även träffade våra socialsekreterare igår och drog igång adoptionsutredningen?....fast mer om det en annan gång ;)


Vill också påminna om pepp-träffen imorgon, Mikael, Sofie och jag är vid kyrkan kl 11:00 precis som förra året och vi har redan börjat ladda! Vilken dag det kommer bli!!!


Lycka till alla som springer imorgon!!!


4 kommentarer:

Staffan sa...

Puuuh, vilken lättnad! Kör hårt imorgon och har ni tid över :) ligger Nykvarn bara tio minuter med bil från Södertälje eller 15 slingriga kilometer från Järna som ni också passerar på motorvägen mot Stockholm.

Mot silvret!

Daniel sa...

Det är fortfarande kritiskt men det finns mer hopp än innan :)

Vi hade jätte-Järna ;) kommit och sagt hej fast jag får se hur vi mår efter loppet.
Dags att jaga silver snart! :)

Linda sa...

Men vad roligt att få läsa att vovven mår bättre. Vilken kämpartjej:). Jag hoppas att ni fortsätter behandlingen även om den överstiger försäkringsgränsen!

Daniel sa...

Det är verkligen skönt även om det fortfarande är kritisk! Vi gör vad vi kan för henne! ;)