Springer igen

Då var jag igång med löpningen så smått men jag är fortfarande sliten efter urladdningen på Lidingöloppet. Jag har haft en enorm träningsvärk i ena vaden som fortfarande sitter kvar. Vet inte hur länge man kan ha träningsvärk men det verkar inte vara en bristning eller något utan det är verkligen hela muskeln som fortfarande är öm men den blir bättre. Det kanske låter som jag hade en lätt resa på Lidingöloppet när man läser min berättelse och visst var den "lätt". Lätt för huvudet då taktiken funkade men kroppen fick jobba fullt ut och dom där backarna tar verkligen hårt på benen, iaf mina ben!

Idag värmde jag upp med 200 armhävningar fördelat på fem set och sedan sprang jag 12,5km i 4:45-tempo. Hade en lätt känsla i kroppen förutom min ena vad som är seg som sagt och jag fick en fin kvällsrunda med en överraskning. Efter ca 5km kommer en massiv dimma och det blir plötsligt väldigt mörkt. Inser att jag syns väldigt dåligt då jag borde haft en reflexväst på mig och jag blir plaskvåt av daggen trots att det inte regnar. En ganska häftig upplevelse som gjorde att jag fick ta en lite annorlunda runda än den tänka då jag inte ville springa på stora vägar. Tror jag får damma av min reflexväst tills nästa kvällspass!