14 nov. 2011

Mörkerlöpning

Det blev ett löppass ikväll och det var första gången på länge som jag körde i mörker med pannlampa. Jag gillar verkligen att ge mig ut över dom mörka slätterna på öde grusvägar och brukar njuta fullt ut av passen. Det är ganska hopplöst att köra tuffa kvalitetspass och bloggbilder är heller inte att tänka på vilket kanske just är anledningen till att jag gillar dessa. Det är bara att koppla av och njuta av löpningen fullt ut!

Dagens pass började bra och vid 4km kom jag in i det där sköna flytet då det känns som man svävar fram i mörkret. Jag verkligen njöt ända tills någon släckte lampan...


Min pannlampa totaldog mitt ute i det mörkaste mörka! Jag bankade och slog på den men den ville inte komma igång så det var bara att gilla läget och köra riktig mörkerlöpning.

Lite otäckt för ute på småvägarna kör dom mycket sockerbetor just nu och dom har en tendens att tappa dessa lite varstans. Att pricka en beta med foten gör förbannat ont så vid varje misstanke om att det låg något på vägen tog jag ett skutt och jag klarade mig utan olyckor.

Det blev faktiskt ett riktigt spännande pass så det gjorde inget att det inte blev som jag tänkt. Totalt blev det 12,5km mörkerlöpning som landade på ganska exakt 58min. Jag hittade också felet på min lampa när jag kom hem så nu funkar den igen vilket är glädjande! Ser fram emot fler spännande mörkerpass i vinter!!!

2 kommentarer:

MALIN sa...

Oj, jag vet exakt hur mörkt det blir. Jag som är harig blir även livrädd för alla inbillade troll i mörkret. Så att sluta springa är inte heller att tänka på...

Daniel sa...

Det kan vara lite lsäkigt när man inte vet vad som väntar i mörkret. Igår var det ett vädligt kompakt mörker med dimma som gjorde det extra spännande. Blev livrädd för en sådan där röd käpp dom satt upp för snöplogen. Trodde det var något läskigt som skulle hoppa på mig från sidan!
...och visst slutar man inte springa förrän man ser ljuset från sitt hus ;)