Tisdag innebär intervallträning med klubben men idag ställde jag in för annat och skjuter intervallerna till morgondagen. Idag är det nämligen exakt ett år sedan min lilla mormor lämnade oss och jag ville väldigt gärna upp och sätta blommor i minneslunden.
Jag hade gärna önskat att min mormor fått uppleva vår adoptionsresa för jag vet att hon verkligen såg fram emot detta. Samtidigt tror jag att hon varit med oss under det här året och jag tror hon sitter och ler var hon än är. Hon fick också vara med en liten bit på resan som egentligen var den kritiska biten då jag skulle bli godkänd med tanke på min diagnos.
När alla läkarintygen var klara tog vi med dom till sjukhuset där hon fick läsa igenom allt. Det var riktigt fina papper som gjorde henne lugn och det glädjer mig att hon fick se dom innan hon lämnade oss. Jag blev ju också
godkänd i slutet av förra sommaren så hennes känsla var helt rätt. Det känns så bra även om hon är väldigt saknad och jag hoppas hon har det bra var hon än är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar