9 sep. 2012

Vad en google-sökning kan sätta igång!


Senaste veckorna har vår adoptionsresa fått en nästan osannolik "twist" när en google-sökning fick träff på min blogg och i sin tur Sofies blogg. Det var ett annat par som också väntade barnbesked från Kina och vi fick gärna höra av oss....

Sofie skickade ett mail med lite frågor om var dom låg i processen och mailet hon fick tillbaka gav henne bokstavligen skrämselhicka!!!!

Det här paret hade också valt ett barn med special-needs och hade fått barnförslag några veckor före oss. Dom var alltså i precis samma läge som vi var i.....nu kommer det som skrämde slag på oss!

Paret hade valt samma organisation som oss och barnet var lika gammalt som vårt, senare visade det sig också att han var född samma månad. Barnet kom från samma provins och samma stad och även samma barnhem. Som om inte detta räckte så hade han exakt samma special-need som vår lilla kille. Det här barnhemmet är inte heller speciellt stort och likheterna fick oss att tro att det blivit något fel. Hade dom lämnat besked på samma barn till två olika par???

Sofie ringer vår organisation med hjärtat i halsgropen för att kolla läget för detta var bara för många sammanträffanden. Hon blir uppringd igen efter en kort stund där hon får ett lugnande besked! Det finns två killar på det här barnhemmet som är lika på alla punkter. Dom är även kompisar och delar rum!!! Sofie mailar tillbaka till det andra paret om vad som hänt och vi måste ju bara träffas! Det andra paret visste ju inget än utan dom hade bara mailat sin info till oss utan vetskapen att deras kille var en kopia av vår.

Tyvärr bor det andra paret i Kiruna.......eller nej naturligtvis inte! Dom bor bara några mil bort och idag var vi där för en helt overklig fika. När vi kommer in får vi direkt reda på att dom också fått "In Process" i fredags precis som oss. När jag kommer in i köket ser jag en bild av deras lilla kille som sitter på kylen och bakom kan man skymta vår kille. Helt galet!

Jag var ganska nervös inför detta mötet men oj vad bra det gick och vad lika vi var det andra paret. Vi hade massor att prata om och jag ger mig sjutton på att vi kommer hamna på samma resa, annars får vi se till att vi gör det. Dom här två små killarna som nu är vänner i Kina kommer få fortsätta vara vänner även här och det gör mig så glad. Jag är också övertygad om att vi fick två nya vänner idag och vi ska träffas snart igen!




24 kommentarer:

Annika sa...

Mållös! Tack för att ni delar med er, sagolikt!

Olov sa...

Helt otroligt, både jag o min fru fick rysningar när vi läste detta.

Staffan sa...

Helt otroligt, världen är så liten ändå. Tänk vad det kommer betyda för de här killarna att få följas åt på den här resan de nu kommer att göra och få fortsätta träffas här hemma i Sverige under uppväxten!!

Andréa sa...

Men nu börjar jag gråta. Vissa saker är bara så meningen!

Eva D sa...

Livet är verkligen fullt av överraskningar! Jag ryser!!
Kram Eva D

Elin sa...

Finns inga ord för det här... Sanslöst underbart och häftigt kommer bara en bit på vägen... Fortsätter hålla tummar och tår och skickar återigen ett stort grattis! Kram!!

Jonna sa...

men händer sådana saker i verkligeheten? helt otroligt, jag ryser.

Helle sa...

Ryser från knäna till hårfästet! Vilket underbart, otroligt sammanträffande!

anneliten sa...

Det allra allra bästa är att killarna kan fortsätta vara vänner! Det måste ju bara vara så viktigt!

Daniel sa...

Det är verkligen fantastiskt detta och jag har svårt att fatta det själv. När jag nu fick ner det i text blev det ännu mera verkligt och resan närmar sig verkligen med stormsteg nu. Dom här killarna kommer få det sååååå bra och snart är dom båda här!!!

Anonym sa...

Häärligt med lite extra lycka på det långa tåget!
/Hanna

Ingmarie sa...

Fantastiskt!!! Och så himla coolt på något vis! För att inte tala om hur spännande det är!!!

Daniel sa...

Det är verkligen spännande på alla sätt och vis och resan har bara börjat!!! :)))

Johan sa...

Shit fick helt ont i magen under första delen. Spreds sig dock till ett stort leende under senare delen. :D

Daniel sa...

Visst var det läskigt! ;)...men så bra i slutändan!

Helena sa...

Läser, glädjs och bara njuter av denna smått ändå osannolika historia. Inbland förbannas internet, sociala medier och allt som hör till, men jisses, INTE skulle jag vilja gå tillbaka till stenåldern :-D För då hade jag aldrig träffat er och få vara med på er otroliga resa och det är en stor ynnest att ni delar med er till oss andra! Har aldrig varit mer övertygad om ett "Happy Ending" än idag :-D

Bamsekramar!!!

Medea sa...

Så underbart! Vilken otrolig glädje killarna kommer att ha av varandra när de växer upp. Hoppas att ni får åka samtidigt, det verkar ju så. Vi har kontakt med flera familjer vars barn har bott på samma barnhem som vår dotter under hennes tid där. Särskilt är det en familj som vi träffar regelbundet och som var på hämtresa samtidigt som oss. Tjejerna som är lika gamla har verkligen en speciell kontakt och det är underbart att se.

Daniel sa...

Helena - Gott att du är övertygad!!! Visst är internet bra på många sätt och det här med att blogga har gjort att jag fått kontakt med en massa härliga människor. Internet är inte osocialt ;) Kram tillbaka!

Medea - Underbart att höra och tack för att du delar med dig av detta. Det här kommer killarna ha glädje av hela livet, det är jag övertygad om! Är så glad att dom hamnar så nära varandra!

Petter sa...

Helt sanslöst!! Some things are meant to be. Google gör världen liten :-)

Daniel sa...

Allt är bara ett klick bort! ;)

Anonym sa...

Sitter här med tårar i ögonen. Så jäkla häftigt och rättvist.

Fortsatt lycka till i processen.

Peter

Daniel sa...

Tack Peter! Snart är det vår tur! :)

Anna R sa...

Alltså, hur många chanser är det att sådant här händer?! 1 på miljonen?! Wow! :-) Underbart att få nya vänner och lika härligt att era killar kommer att kunna träffas "på andra sidan jordklotet"! Kram Anna

Daniel sa...

Visst är det hur häftigt som helst Anna! Ska bli så spännande med allt! :)
Kram!