9 jan. 2013

Ett plus till vården

Igår ringde min ms-sköterska som jag inte träffat på ett tag. Det var inget viktigt utan hon ville bara kolla hur det var med mig nu när jag stått utan bromsmedicin under en tid. När jag står utan medicin behöver jag ju inte ha någon kontakt med vården längre men jag tycker ändå det var fint att dom visar att dom finns där ifall jag behöver dom.


Det var endast pga av min bromsmedicinering som jag hade kontakt med vården innan då jag mår bra med min ms. Nu är det en ren befrielse att slippa gå och ta prover samt oroa mig för vad den läskiga medicinen kan ställa till med i min kropp. Jag mår också mycket bättre sedan jag slutade i somras och kroppen känns fräschare på många sätt. Det känns också bra för huvudet då jag inte tänker så mycket på min sjukdom längre vilket kanske också märks här på bloggen då inläggen om min ms inte kommer så tätt. Visst vet jag att den ligger där och lurar och det är också den som motiverar mig i min träning men jag känner mig så mycket friskare nu. Ibland undrar jag nästan om dom ställt fel diagnos på mig för jag mår riktigt bra....

Något som inte gick så bra var tisdagskvällens intervaller med klubben. Vi sprang långa intervaller på 4 x 2,5km där underlaget var cykelvägar och parkgångar med grus. För mig kändes det som vi sprang på en sandstrand för det var så tungt att hålla uppe farten under passet. Jag har kört tuffare pass än detta men det här var nog ändå ett av dom jobbigaste jag kört på ett bra tag med tanke på känslan. Min klubbkompis imponerade istället stort vilket var härligt att se. Han blev bara starkare och snabbare desto längre passet höll på vilket var både imponerande och inspirerande! Vi ligger dock lite olika i träningen då han snart ska springa ett marathon där jag är övertygad om att det kommer gå riktigt bra!

För egen del ska jag inte vara i form nu och det är kanske lika bra det även om jag saknar mina pigga ben. Förra året hade jag en formtopp vid den här tiden och då blev det bara pannkaka när våren kom. Nu hoppas jag det blir tvärtom så jag får en formtopp när jag ska ha den. Jag tror jag vet vilket recept jag ska använda för att få tillbaka dom där lätta snabba benen så jag är inte orolig. Lite tålamod bara så kommer det bli kanon framåt vårkanten!


5 kommentarer:

EvaD sa...

va skönt att slippa dessa jobbiga bromsmediciner. Hoppas du får vara fortsatt"frisk". Och vilken bra MS-sköterska du har! Har aldrig varit med in att dom hör av sig frivilligt så att säga. Pigga ben ska man väl ha fram i vår! Då ska du se att det bör racerfart! kram

messan sa...

Vad bra att de ringer och hör hur du har det. Påminner om mina....är så nöjd. Jag får kallelse en gång per år trots att jag ingen broms har. Bra tycker jag.
Kram och mys med famiglia :)

Daniel sa...

Eva - Jag gillar verkligen min sköterska! Även om jag har haft problem med sjukhuset förut så har hon alltid varit bra. :) Jag är hoppfullt när det gäller snabba ben och snart kommer det också en lösning för att jag ska få lite mer tid att trimma dom :) Kram

Messan - Härligt att höra! jag tycker man hör så många skräckhistorier inom neurologin så det är glädjande att det fungerar på vissa håll :) Kram!

Anonym sa...

Skönt att du mår bra Daniel!

Jag vet att du inte "promotar" att man skall sluta med sin broms, utan att det är ett individuellt ställningstagande men det är ändå skönt att du berättar det! Får en ju att kanske tänkte självständigt själv också!

Fortsatt lycka till! (Och fin bvagn du, den blir toppen - har flera väner med en sådan.)

/Hanna

Daniel sa...

Precis! Jag "promotar" egentligen inte någonting om hur man bör göra med just sin ms här på bloggen. Jag skriver vad jag gör och vad som fungerar för mig.

Det oroar mig ibland för att någon kan påverkas på fel sätt av min blogg för medicinen är bra för många men kanske inte för alla?
Jag tycker dock att alla ska ifrågasätta och testa nya vägar ifall man inte mår bra, precis som jag nu gör när jag inte tar mig broms längre. Det är heller inte omöjligt att jag börjar igen.

Jag skrev ett inlägg förra året om att det är just min ms jag skriver om och inte någon annans. Den här sjukomen kan ju slå så olika.

http://mina-utmaningar.blogspot.se/2012/04/min-ms-ar-inte-din-ms.html

Lycka själv till med allt tills vi hörs igen!