Yes! Jag kom till sist iväg på dagens långpass trots kraftigt regn. Som jag skrev i förra inlägget så är regnet egentligen inget problem när man väl kommer igång och så var det även idag.
Åkte ut till Torup för att springa långpasset i skogen, när jag startade såg jag en förvirrad GAX-löpare med camelback och en karta i handen (förmodar att det var en GAX-deltagare). Fick lite dåligt samvete när jag visste hur långt den här löparen sprungit och jag hade tvekat att ge mig ut på ett litet pass i jämförelse. Denna tanken hjälpte dock att få bort dom sista velande tankarna i mitt huvud. Nu skulle det bli åka av!
Idag valde jag lite nya stigar mot vad jag brukade, riktigt spännande var det för jag visste inte var jag skulle hamna. Jag hade dock med både pengar och telefon ifall jag skulle komma vilse. Sprang och sprang och efter ett tag kom jag in på min vanliga slinga där jag kände mig hemma. Nu kom en kraftig regnskur som gjorde att jag blev helt genomblöt men det gjorde inget.
Tänkte att nu ska jag ha lite roligt istället och gav mig ut på lite småstigar som jag vet är väldigt leriga och har ganska mycket hinder. Skiten sprutade, benen var pigga och det var hur kul som helst. Körde totalt 5km i den här tuffare terrängen innan jag kom ut på den vanliga slingan med hårdpackat grus igen.
Fick en kick av att känna trycket i steget igen och drog på ordentligt medan regnet tilltog. Oj vad det regnade! Det var ett tungt kompakt regn som gjorde att hela skogen dånade och skakade. Mörkt blev det också och det var riktigt häftigt! Ökade tempot till tröskelfart och kände mig grymmare än grymmast. Mötte ganska snart en annan löpare som jag tror hade en liknande upplevelse. Jag gjorde tummen upp och skrattade medan han skrek UNDERBART!!!
Det blev ett häftigt pass att minnas och distansen blev till sist 20km på 1:40. Skön avslutning på ännu en lyckad träningsvecka på 58km löpning och 120min styrka. Det borde varit lite mer löpning enligt mitt schema men trötta ben gjorde att jag fick skala ner lite. Tror det var ett smart drag för nu känns benen riktigt bra igen!
7 kommentarer:
Det svåraste är alltid att ta sig ut. När man väl springer tycker jag att det brukar vara rätt skönt med regn. Kanske inte emd värsta ösregnet, men lite duggande är helt ok!
Bra kämpat idag, roligt med lera! :)
Fantastiskt bra jobbat Daniel! Har själv upplevt gemenskapen som infinner sig vid extrema väder. Det ger en extra knuff i ryggen att göra high-five med en totalt okänd person längs löpspåret.
Andréa - Man blir som ett barn med lera :) Regn är faktiskt helt ok på sommaren, man blir ju inte så nerkyld som på höst och vår.
John - Tack! Häftigt det där med gemenskapen, märkte mycket av det i backarna på Lidingö förra året. Många peppade varandra och hjälptes åt uppför.
Lera och huller-om-buller i Torup. Sweet! Jag tror du är ganska safe för den där silvermedaljen. Kör på bara!
Själv har jag matat "backar" hela veckan. ;-)
Jag gillar också att springa i regn, känns som att det faktiskt gåt fortare då! Bra jobbat!
Riktigt bra jobbat! Låter som ett kanonpass i mina öron.
Längtar efter att kunna ge mig ut på långa rundor i skogen också.
Jo det känns allt bättre, men fortfarande rädd att skadan skall slås upp. Så blir vila ett par dagar nu innan jag kör igen!
Mikael - Kul att du tror det! :) Det känns faktiskt bra, håller jag mig bara skadefri ska det säkert gå vägen.
Förstår att du kört en del backe, ska bli roligt att läsa om dina äventyr! :)
Jenny - Tack! Man håller ju sig lite svalare i regnet och visst känns det som att man presterar lite bättre.
Alexander - Tack! Hoppas du snart kommer ut på allvar. Rusa inte på för fort med vaden nu bara ;)
Skicka en kommentar