Klockan tickar och tiden går, känns som jag kör på övertid och jag närmar mig sjuksängen mer och mer. Det är den där förbannade statistiken som spökar i mitt huvud som jag egentligen inte ska tänka för mycket på. Då och då kan jag ändå inte sluta tänka på att dagen då jag kommer bli sämre närmar sig mer och mer för varje dag jag mår bra. Statistiken säger att jag gör det men min kropp ger mig andra signaler, jag vet det kan gå fort, riktigt fort! Tick tack, Tick tack....
17 kommentarer:
Usch som du skriver Daniel!
Du spöar ju skiten ur din sjukdom!
Det där tror jag inte ett dugg på! Jag känner tre personer med MS, dig inräknad, och ni alla tre är verkligen pigga och aktiva och dessutom bland de mest positiva människor jag känner!
Dessutom som sagt, din sjukdom har ju inte en chans! Trots att du spöar skiten ur den så är du ändå lyhörd för vad kroppen säger och anpassar träningen därefter och det tror jag är bästa receptet!
Hade det här varit ett sportreferat hade det låtit ungefär så här: I mitten av andra halvlek leder Daniel klart med 4-0 över sjukdomen och det finns ingenting i matchbilden som tyder på att sjukdomen kommer att hämta in detta".
Ähh, det där behöver inte stämma. Ms är ju som du vet en väldigt individuell sjukdom. Du behöver inte ens bli så mycket sämre än vad du redan är. Själv har jag haft ms i 5 år. Hade en riktigt dålig start med 10 v på sjukhus och cellgifter. Men sedan dess så har sjukdommen varit lugn.
Fast jag vet hur det känns att gå och vänta på att allt ska falla...
Förstår att tanken är läskig. Jag upplever dig som starkare och friskare än de flesta "friska" människor jag känner och jag tror att din MS definitivt har satt sig i fel kropp. Den kommer inte ha någonting att hämta! Fortsätt kriga och fortsätt skrämma skiten ur din sjukdom.
Förresten ska det bli otroligt kul att läsa om dig i RW, fick nys om det hos Ingmarie!
Jag tror att du skall fortsätta tänka som du gjort hela tiden, det vill säga att du spöar skiten ur din sjukdom. Läkarna har nog inget exakt svar på hur du kan prestera så bra som du gör, och kanske kommer de inte kunna svara på varför du helt plötsligt "SPÖADE SKITEN UR DEN!"
Thomas - Jag hoppas och tror det!
Staffan - Det där låter riktigt bra! Tack för dom orden! :) Känner mig trygg i att det jag gör är rätt men tankarna är ändå svåra att släppa...
Hoppas du gillar artikeln i RW, är ju inte själv prenumerant så jag får vänta lite till ;)
Linda - Du känner nog igen tankarna. Min lilla klocka tickar konstant i bakhuvudet men jag har lärt mig hantera det. Tiden går och jag personer jag lärt känna med ms blir sämre och sämre så ibland undrar man när det kommer? Samtidigt vet jag att det finns dom som har det riktigt bra trots lång tid av sjukdom. Försöker fokusera på detta och även vara glad över att jag själv mår så bra som jag gör och det känns helt ok. Tack för dina ord!
Anna - Jag har bestämt mig för att vara min sjukdoms värsta mardröm och det håller jag fortfarande fast vid hur hårt klockan tickar. Härligt att du ser mig som frisk och stark! :)
John - Någonting jag gör är nog rätt som du säger. Läkarna kan inte gåtan till sjukdomen så jag fortsätter göra det jag gör så får vi se vad som händer, än går det riktigt bra! :)
SKIT I STATISTIKEN!!!!
Lev och må, dag för dag.
Här och nu, andetag för andetag, steg för steg.
Det är inte statistiken som bestämmer hur du mår. Det är DU.
Jag säger som Anna, du är nog en av de friskaste jag känner...
KRAM!!
Me again :) På tal om RW-artikeln, hur ofta springer du ihop med din fina hund? Jag har nämligen inte läst någon om det här på bloggen.
Jag tar ibland ut grannarnas vovve (otroligt trevlig och väldresserad blandras, mest schäfer) på en runda sommartid vilket brukar uppskattas, det jobbiga kan vara när man möter andra hundar, det blir gärna lite pauser då och lite ryckig löpning.
Katarina - Du är så klok! Det är precis såhär jag försöker göra. Statistiken verkar inte stämma på mig men tankarna är svåra att slå bort ibland.
Tack för fina ord som värmer!
Kram!
Staffan - Har inte sett artikeln men den texten jag fått läsa innan har det inte stått något om att jag springer med vår hund. Jag springer heller inte med vår hund och det borde inte finnas med i artikeln men promenader tar jag. Jag har dock hört att där ska finnas en bild på henne och en liten bildtext om "löparkompis". Tror det är någon redigerare som smygit in den där texten ;)...antar det är där du har läst det också?
Hon gillar dock att springa men mest intervaller på maxpuls för att sedan lägga sig ner pladask :)
Så glad att jag fick tips om din blogg och tillfälle att läsa om dina eskapader! Hoppas också att det inte är jag som "inspirerat" dig till dessa tankar p g a av att jag blivit lite "intervallsjuk"... Du verkar hittat så rätt på din bana och är otroligt vältränad, det där MS-spöket (som jag kallar mitt), kommer inte ha en chans. Vi kör samma race och det är skönt att hitta någon att sporras av, det gör jag av dig! Kör nu på och njut av livet, du har så goda chanser att fortsätta ditt nuvarande liv. Du har även mer "laddning" att ta till i form av effektivare mediciner i form av
t ex Tysabrin. Mig är det värre med... Men fasen, vi ger inte upp! Jag ska bara komma ur min intervallsjuka, sedan ser jag fram emot lite privatlektioner iför Sövde!
Kör hårt, livet är kort. För alla...
Kram Helena
Förresten... dina tankar och funderingar är helt naturliga och de finns där. Alltid hos mig. Mer eller mindre. Det måste de få göra. Men lev i nuet, det är mitt viktigaste "MS-råd". Jag försöker leva som om varje dag är den sista (nja) och vill jag något så gör jag det. Min cykel var en sådan sak: för dyr, för avancerad, för onödig och inget för mig således. Men vad fasen, jag kanske inte kan cykla nästa år tänkte jag och köpte den :-D
Så, NU är jag färdig:-))
Du "inspirerar" inte till dåliga tankar Helena, tycker du har helt rätt inställning och jag mår bra av att läsa på din blogg. Jag väljer också var jag vill läsa och vad jag ska undvika men ibland är jag ändå inte riktigt beredd när jag läser runt.
Är väldigt intresserad av forskning kring ms och följer en massa intressanta saker. Försöker hålla "distans" men ibland blir det för mycket ändå.
Tror jag är ganska lik dig och gör saker jag vill då det kan vara för sent imorgon. Känns bra! :)
Kram!
Jag har inte fått tidningen ännu och därför inte läst artikeln, bara sett bilden som Ingmarie lade ut i sin blogg, därav frågan!
A-Ha! Tog för givet att du läst artikeln ;)
Jag instämmer helt med de andra - du är en av de starkaste och friskaste jag känner.
Statistik säger inget om hur just du reagerar på sjukdomen - fortsätt som du gör, för så som du spöar skiten ur MS borde den krypa ihop med svansen mellan benen och skämmas för att den ens satte sig i din kropp!
Fin artikel om dig förresten :)
Jag hoppas den gör det! Den fick ju storstryk i helgens backar med dig som hare ;)
Kul att du gillade artikeln!
Skicka en kommentar