Ett litet steg på vägen

Då var man färdigutbildad adoptivförälder efter att ha suttit i skolbänken några veckor. Kursen var verkligen givande och om jag kände mig förberedd innan så gör jag det ännu mer nu. Trodde först att kursen skulle vara långtråkig med många självklara saker men det har varit tvärt om och det är nästan lite tråkigt att den redan är slut. Känns ändå bra att ha detta bakom mig nu och nu väntar nästa steg som är Socialstyrelsens rättsliga råd där man ska utreda mina framtidsutsikter med min ms.

Jag kommer nu försöka få iväg alla hälsopapper kring min sjukdom innan semestrarna drar igång och förhoppningsvis har vi ett positivt besked i slutet på sommaren så vi kan starta vår utredning på allvar. Rullar allt sedan på som det ska har vi ett medgivande till adoption vid årsskiftet.

Det är som sagt en lång väg men jag delar upp det i små etapper precis som jag gör när jag springer lopp då det blir lättare för huvudet. Är det något man har som löpare så är det tålamod och nu är vi ett litet steg på vägen!