9 aug. 2011

Det där med marathon...

Jag har efter långpasset på 35km i söndags funderat en hel del kring det här med marathon nästa år. Då ska jag nämligen springa marathon igen och söndagens pass blev en signal att formen finns där vilket verkligen tände gnistan hos mig. Passet gick riktigt lätt och om jag minns tillbaka när jag tränade inför Stockholm Marathon förra året så var aldrig känslan så här lätt och fin efter 30km. Jag kunde utan problem kört marathondistansen i söndags trots mycket träning i ryggen. Att jag dessutom kände mig pigg i benen dagen efter gjorde det inte sämre, marathonformen finns där utan tvekan och väntar på att få komma ut!


Målsättningen för året är att fixa kvalgränsen för New York Marathon nästa år vilket är 1:23 på halvmaran. Det hade varit riktigt kul att få springa där igen och att dessutom lyckas kvala in för egen maskin hade varit grymt. Denna målsättningen satte jag upp i början på året och den står fortfarande fast men saker och ting har förändrats en del....

I början på året hade jag stora förhoppningar att det skulle lyckas med Vilja och Klara men livet ville annorlunda och det blev en riktigt tuff vår. Målet på 1:23 står fast men jag hoppas verkligen att jag inte kommer stå på startlinjen i New York nästa år. Går allt som det ska med vår adoption så kommer det inte vara möjligt nästa år och då får New York snällt vänta på mig några år till.....för springa där igen det kommer jag göra!

Nästa år blir det antagligen Köpenhamn Marathon den 20:e maj med målsättning att fixa sub 3:00. Tufft mål men jag tror det kan funka om inte vintern blir för jävlig och om jag kan hålla motivationen uppe hela vägen. Marathonträning kan vara ganska krävande på både tålamodet och motivationen och det är viktigt att att man även har roligt på vägen annars får det vara....fast jag tror att "marathonpausen" detta året kommer få mig grymt motiverad till nästa år, det känns så!!!

8 kommentarer:

mikael sa...

Du har definitivt sub. 3:00 i kroppen.
1.23 på halvmaran är väl inga problem, eller? Det tar du alla dagar i veckan.

Det jag undrar med din sjukdom är ifall du tränar mycket och lever hälsosamt - kan du då hålla sjukdomen i schack eller kommer det med vara oundvikligt att man blir sämre? Är det i så fall smygande eller ganska omgående?

Boremalm sa...

Jag kan rekommendera köpenhamn maraton, sprang det i år och kommer göra det igen nästa år. Satsar också på sub 3, orkade inte riktigt i år. Väl mött.

Daniel sa...

Mikael - Tror jag kan ha 1:23 i mig på rätt dag men 3:00 på maran behöver jag mer distanspass för.

Jag vet inte med säkerhet om min träning och att leva hälsosamt kan påverka sjukdomen med det borde göra det och det finns vissa studier som tyder på det.
Jag har något som heter skovvis förlöpande ms som kommer i attacker/skov där man helt eller delvis återhämtar sig mellan attackerna. Efter en tid övergår detta i en progressiv fas där man bara bli sämre och sämre utan förbättringar och i detta läget hjälper heller inte medicinen. Syftet med medicinen och även mitt sätt att leva är att fördröja detta progressiva stadiet så mycket det bara går och även attackerna. Attackerna är mitt eget immunförsvar som angriper mitt nervsystem och jag tror att om jag tränar och utmanar kroppen på olika sätt (bryter ner och bygger upp) så får mitt flippade immunsystem annat att sysselsätta sig med än att angripa mig ;). Det sägs att vi med ms har ett "rastlöst" immunsystem så jag försöker rasta mitt på bästa sätt. Kanske funkar det?

Boremalm - Har hört att det ska vara ett trevligt lopp, kul att du också verkar gilla det och tänker satsa som mig. Vi kanske ses på Köpenhamns gator då? :)

JOHN sa...

Känslan är det viktigaste! Dessutom tror jag att du fixar ditt mål, det är ju lite av tradition här på Mina utmaningar. Mål är till för att avklaras med andra ord!

Hoppas dessutom att allt går bra med adoptionen och detta lär väl överskugga allt vad löpning heter så då gör det väl inte så mycket ifall du får hoppa över ett marathon :)

Anna (Orka mera) sa...

Härligt att känna sån grym form! Jag är säker på att du kommer att kunna göra fantastiska marathontider. Men jag som alla andra hoppas naturligtvis i första hand på att adoptionen går enligt plan så du får ett litet gulligt tillskott i hejarklacken :)

Daniel sa...

John - Hehe! Mål brukar nog uppnås förr eller senare ;) Sub 3:00 på maran hade varit urcoolt! :) Fast att åka iväg någonstans långt bort med två biljetter tur och tre i retur är bra mycket häftigare :)

Anna - Ett tillskott i klacken hade varit total lycka! :) Kanske finns något gulligt tillskott att göra high five med nästa gång jag springer på 1:st Avenue! :)

Ingmarie sa...

All din regelbundna, målinriktade träning har helt enkelt börjat ge resultat! Det tar tid att bygga upp kroppen och du har get den både det, bra bränsle och "rätt" tankar.
Du har redan börjat skörda och mer blir det!

Daniel sa...

Det känns verkligen som något lossnat här och jag tror kroppen börjar fatta att den SKA springa. ;) Ska bli spännande på tävlingarna nu i höst! :)