14 feb. 2012

Tappat gnistan

Idag var det dags för ännu ett läkarbesök angående vår adoption där det skulle göras att kinesiskt läkarintyg då Kina lägger stor vikt vid dom sökandes hälsa. Det här att dom lägger stor vikt vid hälsan gör mig bekymrad för även om jag ha fina läkarpapper ser min ms inte bra ut. Idag bockades ännu en ruta i att jag har en nervsjukdom och jag kände mig än en gång väldigt sjuk helt plötsligt. Det här känns inte alls bra även om man konstaterade att jag är i utmärkt form och jag fick även full pott på min neurologiska status. Man fick också stuckit mig igen då Kina vill ha fler uppgifter än vad som finns i dom andra papperna. Hoppas inte där ska vara något konstigt på proverna som togs!


Kina är speciellt på många sätt och jag är bekymrad för hur det ska gå efter att vi förhoppningsvis fått vårt medgivande. Som jag skrivit innan så är planen att ta emot ett barn med speciella behov men om man själv har en kronisk sjukdom kanske man måste tänka sig ännu ett "speciellare" barn för att få adoptera från Kina. Den här ekvationen får jag inte ihop och väcker många frågor i mitt huvud!

Kina verkar speciellt som sagt och men tanke på att jag känner mig fullt frisk känns detta lite extra jobbigt.....och bara för att göra det ännu lite jobbigare så beslutade vår organisation att höja sin administrativa avgift från 40 000:- till 48 000:- sådär bara...

Nu är ju inte pengar allt men många bäckar små fick mig att helt tappa gnistan idag. Jag önskar så att jag hade sluppit den här dumma sjukdomen för situationen hade varit nog jobbig ändå. Det här är verkligen en tuff resa men som min kloka fru säger så är det bara att hålla ut....skulle det inte gå vägen har vi iaf gjort ett försök och slipper fundera över det...

Jag fick rensat ut lite av tankarna under ett skönt och snöigt pass i skogen. Så glad att jag har löpningen och idag var kroppen hyfsat pigg igen. Under passet tog jag också beslutet att hålla en bloggpaus tills jag hittat gnistan igen. Det känns verkligen som jag behöver semester från en massa saker och få gjort någon typ av "omstart". Nu går det tyvärr inte att ta semester från allt men en liten bloggpaus tror jag kommer göra mig gott. Ha det så bra tills vi ses igen!!!



31 kommentarer:

plantin sa...

kom snart tillbaka:)

plantin

Olov sa...

Ha det gött. Ses snart.

Katarina sa...

Jag blir så lack att jag saknar ord. All denna byråkrati leder bara till en sak: att ett barn i världen som bara behöver en sak, ett kärleksfullt hem inte får det NU. Ni borde inte behöva vänta, barnet borde inte behöva vänta. Ni borde ha fått välkomna ett barn till er för länge sen.
Jag saknar ord...

Vad är det för en värld vi lever i?

Jag tror inte att det är många som hade orkat gå igenom detta som ni gör. Orkat ta motgång på det fantastiska sätt som ni gör, och bli så brutalt synade i sömmarna.

Jag tror många sömmar hade rämnat för länge sedan.

Men inte era.

Min största, varmaste kram, all kärlek och kraft till er båda.

Gabriel sa...

Hej Daniel, jag har aldrig skrivit här men jag läser varje post sedan något år tillbaka. Vill bara skriva att jag älskar din blogg och du är en fantastiskt inspirerande person. Tack!

Daniel sa...

Plantin - Ska bara ladda batterierna ;)

Olov - Tack!

Katarina - Om det är meningen att vi ska bli föräldrar så finns vårt barn redan och bor just nu på ett barnhem. Känns lite märkligt när man tänker på det på det viset...
Jag vet att det finns dom som inte fixar den här resan och hoppar av på vägen för det är tufft! Jag tycker ändå det gått förhållandevis "lätt" men nu börjar det kännas och jag vill bara att det ska flyta på utan bekymmer.
Tack för jättefina ord som värmer! Kramar tillbaka!!!

Gabriel - Oh! Det gör mig glad att höra! Tusen Tack! Jag kommer tillbaka!

Suzan sa...

:( Kram till er båda <3

Anne sa...

Nej, din MS ser inte bra ut, det är klart att det skulle se bättre ut med helt okryssade rutor för olika sjukdomar. Som om det vore en bättre garanti för framtida hälsa – nog är det konstigt tänkt egentligen? Du vet åtminstone hur din fiende ser ut, den är inringad och har ett namn. Ingen av oss kan vara viss om att bibehålla hälsan och ändå är det lättare att tro på den villfarelsen när rutorna är tomma.

Men krysset är trots allt inte mer än två små streck – det är långt ifrån det enda som står på dom där intygen. Tack och lov så finns det en hel lång utredning och en massa dokumentation om era förutsättningar att bli goda föräldrar och professionella bedömningar som understryker det.

Ovisshet är för övrigt en jävla mästare att äta på ens psyke! Vad Ovissheten glömde var att just du har lång och tålmodig erfarenhet av att gå ronder mot den redan, i och med MS. Ovissheten kan komma på besök och tvinga ner dig på knä för en stund och låt den göra det då. Låt den visa sitt fula anlete för en stund så blir det lättare att gå på knock-out sen. I nästa rond tar du den, Daniel, det är jag säker på, för du är en sann kämpe och en vinnarskalle!

Tänker på er och håller tummarna för att er familj snart får utökas med en liten! Ser fram emot ditt nästa inlägg, oavsett vilket stämningsläge det görs i. Ha en skön bloggpaus och ta hand om dig, Daniel!

Varma kramar
Anne

Sofie sa...

Katarina & Suzan - vill tacka för kramar och omtanke. Den som väntar på något gott......

Jisses Anne, de där meningarna du skrivit är såååå bra och såååå sanna. Och jag är helt enig med dig. Daniel - du är en sann kämpe!

Du klarar mycket mer än du tror och tillsammans är vi oslagbara! Med tro, hopp o kärlek tar vi oss framåt, vidare och uppåt!

Kramar från frun

Löpning & Livet sa...

Jag blir också så arg! Jag hoppas av hela mitt hjärta att din sjukdom inte ska vara något hinder för er. Kram till er båda!

Thomas sa...

Kram till er båda.. Håller tummarna!!

MALIN sa...

Kramar!

mikael sa...

Jag blir ledsen och uppgiven.

Det enda jag kände mig säker på under adoptionsprocessen är att jag aldrig kunde ta nåt för givet.
Ordet orättvist dyker hela tiden upp.

Precis som du skriver om ifall det inte går vägen har ni gjort det ni kunnat.

Ovissheten är som en igel som klänger sig fast. Jag hoppas och tror det kommer gå vägen för er!

Ta hand om varandra

Daniel sa...

Suzan - Tack! Kram tillbaka!

Anne - Har läst din kommentar flera gånger och tar verkligen åt mig av alla visdomsord! Det där var förbannat bra skrivet! TACK!
Kram tillbaka!

Andréa - Man blir lätt arg och frustrerad just att det ska vara så svårt när det finns så många barn som behöver ett hem. Kram!

Thomas - Kram tillbaka och tack för tummarna! Du får komma ut i skogen någon gång! :)

Malin - Kram!

Mikael - Du vet ju vad det handlar om och det är tufft nog utan en sjukdom. Känns lite extra frustrerande när jag dessutom mår toppen trots min sjukdom.....kommer det gå vägen så vet jag ändå att det kommer vara värt allt detta. Om man bara kunde fått några garantier!?

Anna (Orka mera) sa...

Styrkekramar till er båda!!! Tänker på er och håller mina tummar att det snart är er tur!

Anonym sa...

Hej å hå! Ta väl hand om dig (och frun) och vila dig i form igen! Vi väntar så snällt här bara (utan rpess alltså)!

/Hanna

Ingmarie sa...

Det finns egentligen inga ord. Det enda jag kan komma på som något sånär beskriver situationen är att det är för djävligt!
Att det ska vara så svårt och så krångligt!
Förstår att du behöver en paus. Jag och Anders fortsätter hålla tummarna. Styrkekramar till er!

Daniel sa...

Anna - Tusen tack!

Hanna - Det ska jag göra! :)

Ingmarie - Jag försöker trösta mig med att jag faktiskt har väldigt fina läkarintyg trots min sjukdom. Hoppas verkligen att dom läser igenom dom ordentligt och inte bara kollar på krysset i rutan. Det är verkligen inte mer än ett kryss i en ruta!
Tack för tummarna! Kram och hälsa!

K2 sa...

Jobbigt! Fortsätt att kämpa och jag hoppas att allt ordnar sig för er.

Staffan sa...

Ibland känner det verkligen som om allt bara djävlas med en!!! Du kommer tillbaka, starkare och mera besluten att bekämpa motgångar än tidigare, det vet jag, punkt!

Trevlig helg på dig!!!

Malin sa...

Men Daniel...du skulle ju pausa..å ändå så är du så snäll å go att du svarar på alla kommentarer. Jag trodde nästan det var klart med allt runt adoptionen och är ledsen för er skull att det ska vara så konstiga krav. Du är så mycket friskare än många andra trots sjukdomen..
Ta en välförtjänt paus nu, vi andra får hålla gnistan uppe utan dina inlägg. Även om det blir svårt :)

Kram
Malin (cillaa)

Johan sa...

Spontant borde det inte vara något problem. Ensamstående adopterar ju. Du får göra som jag när det är körigt på det känslomässiga planet, ta en extra löprunda eller 2. Finns inget bättre än att bara tömma sinnet och bara vara ett med löpningen i 1-2h.
Jag tror det kommer att ordna sig. :-)

Jonna sa...

Vad tråkigt att läsa och höra! Jag tänker på er och håller tummarna. Det känns så trist och onödigt att ni ska behöva möta alla hinder... men jag tror att det blir bra till slut!

Daniel sa...

K2 - Kämpar på så gott det går!

Staffan - Låter bra! Visst kommer jag tillbaka! :) Hoppas helgen var bra!

Malin - Jag tittar in här då och då trots paus ;). Allt ser bra ut på "hemmafronten" och egentligen har inte någonting förändrats på "bortafronten" heller. blir dock lite orolig när jag hör samt läser vissa saker om kroniska sjukdomar. Känns inte rättvist och lite frustrerande att man har så olika syn på saker i andra länder.
Tack för värmande ord! Kram tillbaka!

Johan - Brukar också tänka att ensamstående får adoptera och undrar ibland om det inte varit lättare om vi skildes och min fru adopterade själv. Fast det där kommer inte hända!!! ;) ....mest lustigt att det kan vara så med alla märkliga regler.
Jag fortsätter springa på här! Skönt att du tror det kommer gå bra! :)

Jonna - Ingen har sagt att detta ska vara en lätt väg och egentligen har inget oväntat inträffat. Det har dock varit en lång resa nu och börjar bli tufft med alla hinder man ska över hela tiden....men det ska GÅ!
Tack för tummarna!!!

Helena sa...

Kikar i här igen och hade hoppats att du varit tillbaka :-( Håller verkligen alla tummar, tår och allt som hållas kan för er! Det finns inte på kartan att det blir något annat än ett positivt svar.
Största bamsekramen!

mikael sa...

Ett förtydligande bara .. När vi pratar om ensamstående så är det naturligtvis kvinnor vi talar om.
Vad jag vet så är det inget givarland som godkänner att ensamstående män som adoptanter

MyStory sa...

Helt otroligt att det kan vara så krångligt att adoptera! Kan man få biologiska barn kollas man inte upp och godkänns innan...

Suzan sa...

Tänker på dig! kram

Daniel sa...

Helena - Tack snälla! Stor kram tillbaka!!!

Mikael - Nja....det finns ensamstående män som adopterar men man verkar hålla ganska låg profil om det där då det verkar väcka starka känslor.

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/trender/adoption-svart-for-ensamstaende-man_6748131.svd

MyStory - Du är inte ensam om att tycka detta ;)

Suzan - Tack för din omtanke, det värmer!!!! kram tillbaka!

Petra sa...

Daniel och Sofie - jag vill bara skicka en stor varm kram till er bada!! Tanker pa er!!

Karin sa...

Du saknas Daniel!!! Och ni kommer att bli fantastiska föräldrar. Hellre snarare än sen, men ert barn kommer!

Daniel sa...

Petra - Tack! Det värmer! Kram tillbaka!

Karin - Härligt att du tror det! Jag tror också att det blir av! Det måste finnas någon mening med detta stålbadet!