En vågskål

Idag fick jag träffat min nya neurolog som jag gillade för att han hade tid och lyssna samt verkade ha koll på läget. Känns betydligt tryggare nu än innan då jag litar på att den här nya neurologen verkligen har koll på mig. Som jag sa till honom under besöket så kräver jag inte mycket bara jag vet att dom som behandlar mig vet vad dom gör. Jag behöver inte gå på en massa kontroller och bli kallad hela tiden utan det räcker med att ta prover som jag vet att någon på andra sidan tar på allvar. Blir jag sämre eller får problem med behandlingen hör jag själv av mig.

Angående behandlingen så känns det också som detta går att prata om med min nya neurolog. Jag vet dock inte om jag blev så mycket klokare för ingenting verkar vara svart eller vitt utan det känns mer som en vågskål där sjukdomen finns på ena sidan och behandlingen på den andra. Frågan är hur mycket man ska riskera med bromsen jämfört med sjukdomen på andra sidan?

För att ha ms är jag också väldigt frisk och jag får känslan av att mina problem är väldigt små jämfört mot många andras. Även om jag inte gjort någon MR på huvudet sedan jag fick min diagnos 2007 så finns det ingen anledning till att göra någon nu. Jag har fullt pott på min neurologiska status men skulle jag bli sämre finns det anledning till det. Mina symtom på yrsel, trötthet och förvirring kan också ha andra förklaringar och är inte anledning nog för att se hur det ser ut där inne.

Jag fick också berättat att jag slutat med min medicin för ett tag sedan och trodde först inte att han skulle gilla detta. Eftersom jag upplevde problem med bla luftvägarna tyckte han det var ok och vi kom fram till att jag skulle fortsätta med uppehållet månaden ut för att sedan börja igen. Jag har fortfarande skydd och när jag börjar igen så ska jag vara uppmärksam på om symptomen kommer tillbaka, då får vi kanske diskutera det här med byte av medicinering.

Jag tog också upp mina funderingar kring d-vitamin men som jag misstänkte så finns det inga riktlinjen inom svensk neurologi kring detta så därför gör man inget med patienterna, det behövs mer säkra bevis. Själv är jag av en annan uppfattning och kommer fortsätta köra på med mitt tillskott.

En annan intressant sak som jag funderat över är mina blodvärden som jag haft problem med under perioder. Jag har undrat över vilket värde som egentligen är mitt normalvärde då jag tror att min broms sänkt mina blodvärden som jag inte haft problem med förrän jag började bromsa. Innan jag började medicinera ska man ha tagit ett referensvärde för att kunna jämföra med i lägen som detta. Nu fick jag äntligen reda på siffrorna och visst är det skillnad som motsvarar ca 1/2 liter blod då mot nu. Återigen så är det inte säkert att det är medicinen och skulle det vara detta får man kanske acceptera det när man väger upp det mot sjukdomen på andra sidan?

Även om jag kände mig trygg och nöjd efter mötet så cirkulerar det fortfarande många frågor i mitt huvud.. Känns som jag behöver ta lite viktiga beslut över hur jag ska göra med allt detta och det är lite läskiga saker. Önskar bara att jag kunde få bli frisk igen så jag slapp hålla på med det här!